Regeringens proposition 1996/97:90 Bättre möjligheter att samverka vid medborgarkontor ger om den genomförs organisatoriska möjligheter till integration mellan statliga myndigheter, allmän försäkringskassa och kommun vad gäller servicegivning och information till medborgare via medborgarkontor.
Den service medborgarkontoren kan ge borde vara en självklarhet. Nära kontakter mellan kommunen och den enskilde medborgaren skapar ett förtroende och ett samspel som är nödvändigt i en demokrati. I grunden handlar det om den offentliga sektorns legitimitet. Skattebetalarna har rätt att få en tillgänglig och användbar medborgarservice. Dessutom ger en samlokalisering möjlighet till kostnadsbesparingar i form av samutnyttjande av lokaler, reproutrustning, telefon och telefax.
Den föreslagna organisatoriska lösningen - samtjänstavtal med anknytande uppdragsavtal med anställda vid medborgarkontoret - verkar vara helt adekvat för ändamålet.
Det finns emellertid tre uppenbara brister i den föreslagna lagen:
1. antalet beslutsärenden från de statliga myndighetsområdena har starkt begränsats,
2. samtjänstavtal får inte ingås mellan två kommuner eller två allmänna försäkringskassor och
3. lagen omfattar inte administrativa tjänster inom polisområdet.
Antal beslutsärenden
Under de senaste åren har ett stort antal kommunala medborgarkontor kommit till, det vill säga medborgarkontor som horisontellt har integrerat information och service från många kommunala förvaltningar. Dessa kontor har skapats genom att en så kallad funktionsfördelare använts för att avgöra vilka arbetsuppgifter som medborgarkontoren ska ha. Funktionsfördelaren är ett sätt att i nivåer systematisera de åtgärder som krävs för att ett ärende ska kunna slutföras. Funktionsfördelaren är ett arbetsredskap som bör användas konsekvent vid genomgång av förvaltningarnas och myndigheternas arbetsuppgifter för att avgöra vilka uppgifter som kan och ska föras över till ett medborgarkontor.
Inriktningen bör vara dels att så långt det överhuvudtaget är möjligt kunna lämna service över disk, dels att kunna geografiskt lokalisera servicen så nära medborgarna som möjligt, dels att därmed kunna nedbringa kostnaderna samtidigt som den offentliga sektorns service till medborgarna förbättras.
Propositionens förslag till överföring av statliga myndighetsuppgifter till medborgarkontor bygger dock inte på en sådan analys. Det gjorde inte heller den utredning som ligger till grund för propositionen. Istället tycks man ha föreslagit ett antal ärendetyper som till sin natur sällan eller aldrig är av annan art än just rutinmässig och regelstyrd handläggning och beslut. Däri- genom kommer den nya lagen inte att ge möjlighet till den effektivisering och rationalisering av hela den offentliga sektorns service som de kommu- nala medborgarkontoren indikerar.
För att nå dit är det viktigt att hela den lokala organisationen - såväl de statliga som de kommunala verksamheterna - analyseras med hjälp av funktionsfördelningens princip.
Nuvarande sektorsorganisation i offentlig verksamhet är ett problem genom den tydliga konflikten mellan kraven på tillgänglighet och användbar- het för medborgaren och de ekonomiska resurser som behövs för att till- godose dessa krav.
Verksamhetsintegration är en rimlig lösning på denna konflikt, men har hittills på grund av problem med kunskapsöverföring, styrningsfrågor m.m. inte genomförts i någon större skala. Medborgarkontorsidén utgör en institutionell förnyelse som kan komma att medföra såväl förbättrad, rationa- liserad service som bättre distribuerad service, i till exempel glesbygd och storstäders förorter, inom offentlig sektor.
Vad som idag saknas är en samordnad bedömning av medborgarens behov och krav på tillgänglighet och utformning av medborgarinriktad information och service. En sådan samordnad bedömning kan endast möjliggöras om en bred, nationell försöksverksamhet med integrerade medborgarkontor genom- förs.
Riksdagen bör därför ge regeringen i uppdrag - i form av ett nationellt utvecklingsprojekt för integrerade medborgarkontor - att under den nya lagens giltighetstid (försöksperioden) utveckla och inrätta mellan stat och kommun integrerade medborgarkontor. Försök ska genomföras i alla typer av kommuner. IT-strategier för integrerade medborgarkontor bör också utvecklas.
Ett stort antal medborgarkontor skulle kunna utgöra en i detta samman- hang nödvändig "experimentverkstad" för utformning av olika lösningar. Dessa kontor skulle i sin tur kunna leda till att man kan göra en samordnad bedömning av medborgarnas behov av och krav på tillgänglig, medborgar- inriktad information och service samt hur denna information och service ska utformas.
Samtjänstavtal mellan två kommuner eller allmänna försäkringskassor
I stora delar av landet finns olika typer av gränsproblem. Medborgare bor i en kommun och arbetar i en annan, medborgare bor i en kommun och hämtar sin service i en annan etc.
Den föreslagna lagens inskränkningar att två eller flera kommuner inte får ingå samtjänstavtal innebär att medborgarkontorsservice i praktiken endast kan ges till de medborgare som bor i den kommun där medborgarkontoret är beläget.
Ett medborgarkontor vid T-centralen i Stockholm borde kunna fungera som ett medborgarkontor för hela Stockholms län men också som ett medborgarkontor för hela landet. I väntan på tåg eller flygbuss skulle en stor del av befolkningen kunna utnyttja sin väntan och hämta den service från offentlig sektor som annars på grund av arbete eller av andra skäl, t.ex. tidsbrist, skjutits upp.
I ett uppdrag till regeringen om ett nationellt utvecklingsprojekt för integrerade medborgarkontor bör sålunda också ingå ett uppdrag att pröva samtjänstavtal mellan två eller flera kommuner och två eller flera allmänna försäkringskassor.
Administrativa tjänster inom polisområdet
I uppdraget till regeringen bör också ingå att analysera på vilket sätt administrativa tjänster inom polisområdet (anmälan om brott, passärenden, hantering av hittegods/förlorat gods etc) kan komma att ingå i ett integrerat medborgarkontors servicearsenal.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att under försöksperioden ge ett antal försökskommuner möjlighet att inrätta mellan stat och kommun integrerade medborgarkontor som har funktionsfördelaren som grund,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att göra en samordnad bedömning av medborgarnas behov av och krav på tillgänglig, medborgarinriktad information och service samt hur denna information och service skall utformas,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att IT-strategier för integrerade medborgarkontor bör utvecklas,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att under försöksperioden pröva samtjänstavtal mellan två eller flera kommuner och två eller flera allmänna försäkringskassor,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att det i utvecklingsprojektet för integrerade medborgarkontor också bör ingå att analysera på vilket sätt administrativa tjänster inom polisområdet (anmälan om brott, passärenden, hantering av hittegods/förlorat gods etc.) kan komma att ingå i ett integrerat medborgarkontors service.
Stockholm den 7 april 1997
Inger Davidson (kd)
Åke Carnerö (kd) Holger Gustafsson (kd) Ingrid Näslund (kd) Chatrine Pålsson (kd) Fanny Rizell (kd) Tuve Skånberg (kd) Rolf Åbjörnsson (kd)