Sverige och svenskarna blir mer och mer beroende av sin
omvärld och tar allt aktivare del i internationell verksamhet
såväl inom svenska och internationella organisationer som i
svenskt och internationellt näringsliv. Det gäller både inom
industrin och en starkt växande tjänstesektor. Antalet
svenskar som flyttar utomlands kan förväntas öka. De
kategorier svenskar som flyttar utomlands kommer allt mer
att motsvara vårt lands genomsnittliga
befolkningssammansättning. Sveriges inträde i EU har
förstärkt denna utveckling.
De utlandsboende utför i flertalet fall ett för Sverige värdefullt arbete och
ger därmed ett väsentligt bidrag till det svenska samhället och den svenska
välfärden. Samtidigt stöter de ofta på problem när de flyttar över nations-
gränserna, eftersom svenska lagar och bestämmelser sällan är utformade med
tanke på utlandsboende.
Mediernas lätttillgänglighet och modern informationsteknik ger utlands-
svenskar möjlighet att hålla sig väl informerade om den aktuella politiska
situationen och debatten i Sverige.
Nuvarande valsystem innebär att de utlandsboendes röster räknas i de
valdistrikt i Sverige där de var folkbokförda vid utflyttningen. Den speciella
situation, som råder för denna stora grupp svenskar, har enligt min mening
inte uppmärksammats tillräckligt i det nuvarande valsystemet.
När det gäller beskattning av utlandsboende svenska medborgare finns ett
gemensamt distrikt. Försäkringskassan har en utlandsavdelning som
administrerar alla utlandsboende pensionärers ärenden. Arbetsförmedlingen
har en enhet för arbete i utlandet. Inom Svenska kyrkan i utlandet (SKUT)
pågår en utredning om organiserandet av ett utlandsstift. Samma ordning
borde gälla med avseende på rösträtten.
Andra nationer har redan sådan representation i sina demokratiska försam-
lingar. I Frankrike t.ex. finns ett råd, Le Conseil Supérieur des Francais de
l´Etranger som är knuten till franska utrikesministeriet. Det består av 150
delegater som väljs av utlandsfransmännen. Delegaterna, som representerar
över en miljon utlandsfransmän, väljer i sin tur tolv senatorer till franska
senaten.
Jag anser att en ny trettionde valkrets skall inrättas för svenska medborgare
som inte är bosatta i Sverige. Den nya valkretsen skall gälla val till riksdagen
och skall, tillsammans med övriga 29 valkretsar, utgöra en gemensam val-
krets för val till Europaparlamentet.
Rösträtt
Propositionen slår i 2 § fast att rösträtt vid val till riksdagen
har svenska medborgare som fyller 18 år senast på valdagen
och som är bosatta i landet eller någon gång har varit
folkbokförda här.
Jag anser att rösträtten till riksdag och EU-parlament måste tillkomma alla
svenska medborgare, oavsett om han/hon varit bosatt i landet eller inte, därför
att beslut som fattas i Sveriges riksdag berör i många stycken svenska
medborgare, oavsett om de har bott i Sverige eller inte.
Det är angeläget att i vallagen slå fast, som en övergripande princip eller
portalparagraf, att svensk medborgare alltid har rätt att utöva sin rösträtt
till
riksdagen och att han eller hon inte kan förlora sin rösträtt.
Röstlängder och röstkort
Regeringen skriver i propositionen (sid 138):
Det kan på goda grunder hävdas att det är en rättvisefråga att skapa ett system
där inte en väljare bosatt utomlands skall ha sämre förutsättningar att rösta än
en väljare bosatt inom landet. Regeringens slutsats är således att
utlandssvenskarna bör tas upp i röstlängd på motsvarande sätt som personer
som är folkbokförda i Sverige. Även i ett system där utlandssvenskarna med
automatik blir upptagna i röstlängden kommer det dock att krävas en viss
aktivitet från dessa väljare. Detta hänger samman med att utlandssvenskarna
måste kunna få sina röstkort för att kunna kontrollera röstlängdens innehåll.
För att det skall vara möjligt krävs det därför att utlandssvensken anmäler sin
adress i utlandet.
I propositionen föreslås således ett fortsatt - om än i viss
mån positivt förändrat anmälningsförfarande när det gäller
utlandssvenskarnas möjlighet att upptas i röstlängd.
Röstlängden upprättas först 30 dagar före valdagen. Därefter tar det några
dagar innan röstkort skickas ut och ytterligare ett obestämt antal dagar
(beroende på postgång) innan röstkortet når väljaren. Enligt propositionen
kan inte röstkort vara hos väljarna förrän 18 dagar före valdagen. Med
erfarenhet av att postgången lokalt runt om i världen fungerar mycket olika är
det högst ovisst huruvida väljaren får något röstkort alls eller i tid för att
reagera på uppgifterna. Eftersom möjligheterna att rösta utomlands dessutom
upphör tidigare än i Sverige, förkortas tiden för eventuella reaktioner
ytterligare.
Enligt förslagen till ny vallag och ny lag om brevröstning behöver den
utlandsboende väljaren inte visa upp något röstkort i samband med valet.
Kontrollen av röstlängdstillhörighet sker i efterhand med hjälp av de
adresskort som bifogas vid utlandsröstning, alternativt personuppgifter, som
skrivs på valkuverten i samband med brevröstning.
Eftersom det inte är möjlighet att tillförsäkra de röstberättigade ett röstkort
i tid för valdeltagande kan utsändandet av röstkort inte heller vara avgörande
för att de utlandsboende skall tvingas anmäla sig för att upptas i röstlängden.
Den enskilde väljaren skall däremot erbjudas möjlighet att begära utdrag ur
röstlängden för kontroll.
Med tanke på att skattskyldigheten följer den enskilde individen livet ut,
t.ex. i fråga om arvsskatt, bör medborgaren på samma sätt ha rösträtt utan att
han eller hon skall behöva vidta särskilda åtgärder.
Jag anser att ett anmälningsförfarande är diskriminerande och inkonsekvent
och hävdar i stället att svensk medborgare som ej längre är folkbokförd i
Sverige automatiskt skall upptas i röstlängd för utlandskretsen och kvarstå
där så länge han/hon innehar svenskt pass.
Jag anser också att den som är född utomlands och som aldrig har varit
folkbokförd i Sverige skall registreras i röstlängden vid ansökan om svenskt
pass. Rösträtten skall dock träda i kraft först vid 18 års ålder.
Allmänt om röstning
I propositionen finns även ett förslag till Ny lag om
brevröstning i vissa fall (kap 2.3, sid 72 ff). Lagförslaget
innebär att brevröstning skall kunna ske från Tyskland och
Schweiz samt från fartyg i utrikes fart. I kommentaren till
lagförslaget säger regeringen (sid 148) att man inte bör "göra
något avsteg från det normala röstningsförfarandet ... utan
att mycket starka skäl talar för det. Sådana skäl kan t.ex.
vara att väljaren inte annars kan rösta eller att det medför
mycket stora praktiska, ekonomiska och administrativa
resurser." Jag menar att exakt dessa förhållanden råder för
många utlandssvenskar, som måste göra långa och dyra resor
och ibland ta ledigt från sitt arbete för att kunna rösta.
Regeringen förefaller att inse detta genom att tillstyrka
möjlighet till fortsatt brevröstning för svenskar bosatta i
Tyskland. Samma förhållanden råder dock även i många
andra länder, d.v.s. ytterst begränsad tid för röstmottagning
på orter dit det är svårt och dyrbart för många medborgare att
ta sig. Till yttermera visso skriver regeringen om
brevröstning i Tyskland under de allmänna nationella valen
år 1994 och valet till Europaparlamentet år 1995: "Det har
inte framkommit att det uppstod några praktiska problem vid
dessa val," varför invändningarna mot detta
rösträttsförfarande kan anses överdrivna.
Då tiden mellan röstlängdens upprättande och valdagen förkortas är det
också nödvändigt att röstning utomlands (på utlandsmyndigheter, andra
ställen för röstmottagning och brevröstning) kan ske utan att röstkort behöver
uppvisas. Så är förslaget också formulerat i vallagen. Inte heller vid
brevröstning behöver röstkort uppvisas.
Ett adresskort eller kort/kuvert med personuppgifter bör kunna vara ett
automatiskt alternativ till röstkortet för den som tillhör utlandskretsen. Ett
sådant kort bör då också kunna användas av den utlandsboende som vill
poströsta i Sverige. Därmed behöver röstkort inte skickas till personer som
tillhör utlandskretsen, vilket också innebär en kostnadsbesparing för staten.
Ett principiellt anmälningsförfarande är enligt min mening i viss mån
diskriminerande visavi boende i Sverige. Rösträtten skall kunna utövas av
alla svenska medborgare utan förhandsanmälan oavsett var medborgarna för
tillfället är folkbokförda. Detta är, som regeringen själv påpekat i proposi-
tionen, en rättvisefråga.
Alla svenska medborgare som är folkbokförda i Sverige bör därför
automatiskt kunna anses upptagna i röstlängden för utlandsvalkretsen om de
fyllt eller fyller 18 år senast på valdagen. Detta gäller såväl dem som tidigare
någon gång varit folkbokförda här i landet som de medborgare som är födda
utomlands men som där också erhållit svenskt pass.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att inrätta en ny trettionde valkrets, utlandsvalkretsen, för svenska
medborgare som inte är bosatta i Sverige,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att svensk medborgare alltid har rätt att utöva sin rösträtt till
riksdagen och att han eller hon inte kan förlora sin rösträtt,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att valförfarandet förenklas ytterligare genom att
anmälningsförfarandet avskaffas,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att utlandssvenskarna generellt bör ges möjlighet att välja att rösta
på svensk beskickning eller genom brevröstning,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att svensk medborgare som ej längre är folkbokförd i Sverige
automatiskt skall upptas i röstlängd för utlandsvalkretsen och kvarstå där så
länge han eller hon innehar svenskt pass,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att svenska medborgare som är födda utomlands och aldrig har
varit bokförda i Sverige skall registreras i röstlängden vid ansökan om
svenskt pass.