Regeringens förslag till ny vallag innehåller inte så många
förslag till ändringar men ändå några som måste betecknas
som väsentliga. En sådan är frågan om personval och vilket
genomslag det av riksdagen beslutade personvalet skall få i
praktiken. Ett självklart syfte med valsystemets konstruktion
bör, enligt vår mening, vara att väljarna skall garanteras
möjligheter att både påverka politikens innehåll och utkräva
ansvar. Eftersom möjligheterna att utkräva personligt ansvar
är mycket begränsad i det nuvarande valsystemet kan en
förstärkning av personvalsinslaget innebära en förstärkning
av folkstyret. Det måste även ses som en viktig del i
väljarens frihet att kunna välja, inte bara parti, utan också
vem som skall representera henne. Miljöpartiet de gröna har
under hela processen stött tanken om att stärka relationen
mellan väljare och folkvalda i valsystemet. Vi menar likaså
att det i praktiken inte går att bortse från att det har stor
betydelse för politikens innehåll vilka människor som blir
valda och att väljarna också av detta skäl bör ha ett mer
direkt inflytande över vilka de väljer.
Det finns dock även en berättigad oro i debatten om personval. Det
ojämlika samhälle vi har idag gör att människors möjligheter att tillgodogöra
sig information och sålla i mediebruset skiljer sig väldigt mycket mellan olika
grupper. Det här är emellertid ett problem som rör demokratins möjligheter
mer generellt. Ett viktigt motargument i den här diskussionen är att det är
först när man är beredd att ge människor makt som man också kan räkna med
att vi ska kunna ta ansvar.
Ett alltför starkt personvalsinslag kan urarta till ytlighet och personliga
konflikter i stället för att koncentreras till reella politiska och idémässiga
alternativ om hur samhället skall förändras och förvaltas. Det finns också en,
utifrån empiriska erfarenheter, befogad oro över att ett starkt inslag av
personval kan leda till att medialt kända ansikten fokuseras på bekostnad av
andra och i sammanhanget mer relevanta meriter. Det har också framförts
synpunkter som att vunna segrar inom jämställdhetsområdet kan riskera att
förloras.
En lösning på de dilemman som skissas ovan är att partivalet även i
framtiden skall ges en framträdande roll men kompletteras med ett ökat
personvalsinslag. Det är också den lösning som har angetts av riksdagen och
som nu föreslås av regeringen. Regeringen tar dock i sitt förslag ett
betydande steg bakåt när det gäller personvalet till riksdagen. Här föreslås en
höjning till åtta procent för att personvalet skall få genomslag i stället för
de
fem procent som föreslås i andra val och som tidigare överenskommits om.
Orsakerna till regeringens ändrade inställning har inte klart framkommit i
propositionen. De försök som genomförts i 1994 års allmänna val och i valet
till Europaparlamentet pekar inte på att fem procent har varit en för låg siffra
som gett mycket stort genomslag för personvalet. Tvärtom har erfarenheterna
hittills snarare visat att de genomförda försöken med personval i Sverige varit
mycket begränsade och att partiernas kontroll över vilka som blir valda
lämnats i huvudsak intakt. Ett exempel på detta är valet till Europa-
parlamentet som gav i resultat att ingen av de 22 ledamöterna som valdes kan
sägas ha blivit valda på grund av personvalsinslaget.
Risken med det förslag som regeringen lägger är att vi får ett system med
personval som inte kommer att ha någon reell innebörd för riksdagsvalet. Det
riskerar i sin tur att leda till att många väljares redan svaga tilltro till det
demokratiska systemet försvagas ännu mer. Väljare kan komma att känna sig
lurade och det är, menar vi, mycket farligt. Det är därför oacceptabelt att
införa ett system som det regeringen föreslår. Antingen skall Sverige ha ett
personvalsinslag där väljarna kan känna att de har en möjlighet att påverka
vilka som väljs eller så skall vi fortsätta med ett renodlat partisystem.
Valfinansieringen
Konstitutionsutskottet uttalade i samband med valet till
Europaparlamentet att det finns ett starkt behov av att få en
öppen redovisning av kampanjmedel vid ett ökat inslag av
personval. KU, och sedan även riksdagen, visade också ett
starkt intresse av att åtgärder vidtogs för att åstadkomma
denna öppenhet. Miljöpartiet understryker starkt kravet på
öppenhet och åtgärder för att säkerställa detta. Vi menar
vidare att det är rimligt och lämpligt i samband med
införandet av personval att sätta ekonomiska gränser för
valkampanjerna. Det finns uppenbara risker att ekonomi och
knytning till viss bidragsgivare blir alltför stor utan en sådan
reglering. Regeringens proposition tar inte upp något av
dessa krav vilket måste ses som en allvarlig brist.
Vilka får rösta
Regeringen föreslår en anpassning till Europeiska unionens
regler om vilka som har rösträtt i lokala val. Det innebär att
EU-medborgare får rösträtt till kommunala val om de är
folkbokförda i landet. "Andra utlänningar" måste däremot
vänta i tre år till dess att de får delta i allmänna val i Sverige.
Ett undantag till den här regeln görs för norrmän och
islänningar. Det vore alltför pinsamt att så uppenbart
diskriminera dessa gentemot unionsmedborgarna.
Miljöpartiet anser dock att detta undantag snarare gör hela
frågan mer pinsam och upprörande. Det finns inga som helst
sakliga skäl att göra skillnad mellan olika grupper av
invandrare när det gäller rösträtten. Det hela får en stank av
kolonialt tänkande, den vite mannen, den vita gruppen, mot
resten av världen. De gröna föreslår i stället att Sverige inför
en regel som innebär att alla, oavsett nationalitet, som är
folkbokförda i landet och som uppfyller övriga krav får rösta
i kommunala val.
I samband med den nya vallagen är det lämpligt att ta tillfället i akt för att
genomföra en generell sänkning av rösträttsåldern. De fyraåriga valperioder-
na har i praktiken lett till en höjning av rösträttsåldern trots att det vore
rimligt att gå den motsatta vägen eftersom unga människor i dag har ett större
intresse och betydligt mer kunskaper vad gäller samhällsfrågor än tidigare.
Miljöpartiet föreslår en sänkning av rösträttsåldern till 16 år. Det skulle
innebära att genomsnittsåldern för förstagångsväljare skulle bli 18 år i stället
för nuvarande 20 år.
Småpartispärrar
Miljöpartiet föreslår att regeln om småpartispärrar till
riksdag och landsting sänks till en procent i stället för
nuvarande. Det nuvarande systemet har i alltför hög grad
skyddat gamla och idétrötta partier och hindrat en nödvändig
förnyelse i parlamenten.
Möjligheten att dela in kommunerna i valkretsar är ett annat sätt att åstad-
komma samma sak på kommunnivå. Skillnaden är att när det gäller kommu-
nerna så leder valkretssystemet till att vi får en bristande överensstämmelse
mellan valresultatet och fördelningen av mandaten i rättsmedvetandet.
Miljöpartiet föreslår att systemet med möjlighet för kommunerna att indela
kommunen i valkretsar avskaffas.
Anmälda kandidater och
skyddet för partibeteckning
Regeringen föreslår att en frivillig reglering om anmälan av
kandidater införs till 1998 års val. De partier som väljer att
registrera sin partibeteckning måste anmäla samtliga sina
kandidater i valet.
Nuvarande regler om att endast några kandidater måste anmälas och att två
kandidater måste stå överst på en namnvalsedel utmönstras från den nya
lagen.
Miljöpartiet anser att möjligheten att registrera partibeteckning genom att
anmäla två kandidater överst på en namnvalsedel bör finnas kvar.
Valsedlar i vallokalerna
En huvudprincip i det svenska valsystemet är att röstning
skall äga rum i vallokalen på valdagen. Men möjligheter
finns även för röstning på bl.a. postkontor, sjukhus och
fångvårdsanstalter. För att förbättra möjligheterna till
personröstning föreslår Miljöpartiet att valförrättarna och
röstmottagarna även skall se till att personvalsedlar, för dels
varje parti som vid något av de två senaste riksdagsvalen har
fått mer än 1 procent av rösterna i hela landet, dels för de
partier som väljer att registrera sin partibeteckning, finns
utlagda i anslutning till varje röstningslokal.
Skilda valår för riksdagsval
och kommunalval
Miljöpartiet anser att det är nödvändigt att reformera
valsystemet så att de lokala frågorna ges större tyngd. Ett
viktigt led i denna process är att införa skilda valår för
riksdagsval och kommunalval. Som det ser ut i dag så
hamnar kommunalvalet i skuggan av riksdagsvalet. Lokala
frågor drunknar i rikspolitik.
Inget annat land i Europa har koncentrerat de allmänna valen på alla nivåer
till en och samma dag.
Införandet av skilda valår för riksdagsval och kommunalval skulle innebära
en vitalisering av demokratin.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar att 18 kap. 38 § första stycket i regeringens förslag
till vallag skall ändras på så sätt att personligt röstetal skall fastställas
bara för
en kandidat som fått särskilda personröster till ett antal av minst 5 % av
partiets röstetal i valkretsen,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om reglering av partiernas
valfinansiering i syfte att garantera medborgarnas insyn i partiernas och
kandidaternas ekonomiska förhållanden,
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till reglering om ekonomiska
begränsningar för valkampanjerna,
4. att riksdagen beslutar om sådan ändring i regeringens förslag till 1 kap. 3
§ vallag att alla, oavsett nationalitet, som fyller 18 år senast på valdagen och
är folkbokförda i landet har rösträtt vid val till landstings- och
kommunfullmäktige,
5. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i
regeringsformen och gällande följdlagstiftning att rösträttsåldern sänks till 16
år vid val till riksdagen, landstings- och kommunfullmäktige,
6. att riksdagen beslutar om sådan ändring i regeringens förslag till vallag
att småpartispärren till riksdags- och landstingsvalen sänks till 1 %,
7. att riksdagen beslutar om sådan ändring i regeringens förslag till vallag
att systemet med möjlighet för kommunerna att indela kommunen i valkretsar
avskaffas,
8. att riksdagen beslutar om sådan ändring i regeringens förslag till vallag
att nu gällande regel om att två kandidater måste stå överst på en
namnvalsedel förs in i den nya lagen,
9. att riksdagen beslutar om sådan ändring i regeringens förslag till 9 kap.
12 § vallag att valförrättare och röstmottagare skall se till att
personvalsedlar
finns utlagda i anslutning till varje röstningslokal i enlighet med vad som
anförts i motionen,
10. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i vallagen
att skilda valår införs för riksdags- och kommunalval.
Stockholm den 22 januari 1997
Peter Eriksson (mp)
Annika Nordgren (mp)
Roy Ottosson (mp)
Ewa Larsson (mp)