Grundlag skiljer sig från vanlig lag genom att den är svårare
att ändra. Bestämmelsen om att det krävs två beslut med
riksdagsval emellan innebär att grundlagsändringar tar längre
tid än andra lagändringar att genomföra. Tanken är att de
regler som finns i grundlag skall vara av så principiell
karaktär att det inte kan uppkomma lägen där reglerna
behöver ändras omedelbart. Själva tidsåtgången har setts som
ett skydd mot påtryckningar utifrån eller mot förhastade
beslut.
Metoden att ändra grundlag har sällan vållat några problem. De nya
faktorer som motiverar grundlagsändringar är av sådan art att det är mycket
rimligt att förändringen får ta relativt lång tid. Därmed möjliggörs en debatt i
samhället, som minskar risken för att grundlagen ändras på ett ogenomtänkt
sätt. Det har förekommit att ett ändringsbeslut har fattats en första gång men
inte upprepats av nästa riksdag.
Våren 1994 uppkom dock en debatt där det hävdades att grundlagarnas
utformning var ett problem. Det hävdades, både inom och utom riksdagen,
att polisbekämpning av barnpornografi försvårades av att innehav av barn-
pornografiska alster inte kunde förbjudas.
För oss var debatten under våren 1994 om barnpornografi en skrämmande
erfarenhet. En rad människor, som borde vetat bättre, satte skydd av barn i
motsatsställning till skydd av medborgerliga rättigheter i grundlagen.
Sanningen är naturligtvis att det just är de svaga i samhället, till vilka
barnen
ofta hör, som vinner mest på att det fria informationsutbytet är säkrat och
samhällsbrister kan avslöjas och debatteras.
Atmosfären i barnpornografidebatten våren 1994 var laddad. Det är
omöjligt att bortse ifrån att det näraliggande valet spädde på aggressiviteten i
debatten. Den stämning som då rådde var föga lämpad att konstruktivt hitta
lösningar på svåra problem.
Det är alltid ett problem hur regler i grundlagen ska utformas för att inte få
oavsedda effekter. De som högljutt ropade efter innehavsförbud, i stort sett
oavsett utformning, bortser ifrån det fenomen som brukar kallas smitto-
risken, som dock är en påtaglig realitet. Varje grundlagsändring av detta slag,
hur motiverad den än ter sig, måste ses i ljuset av att den alltid följs av krav
på flera, avseende andra oönskade företeelser. Därför är det viktigt att den
typen av smittorisker minimeras så gott det går.
Regeln att en grundlagsändring måste få ta viss tid gäller alltid utom just
då ett riksdagsval närmar sig. Därför var det, enligt vår mening, motiverat att
införa en regel att förslag till en grundlagsändring måste presenteras i sådan
tid att det finns skälig tid för debatt, nämligen senast nio månader före valet.
I grundlagen finns emellertid också en undantagsregel som säger att 5/6 av
konstitutionsutskottet kan besluta att en grundlagsändring får beslutas även
om den presenterats senare än nio månader före valet.
Våren 1994 var första gången regeln prövades i ett ärende av någon
betydelse. Vi menar att det var utomordentligt bra att detta existerande
minoritesskydd då fungerade, för det har i efterhand visat sig att den då
beslutade grundlagsändringen var olämplig ur flera synvinklar, bl a att den
inte var särskilt effektiv i arbetet mot barnpornografi.
Men vår slutsats av debatten och förloppet våren 1994 är ändå att
undantagsbestämmelsen bör slopas. Det är aldrig motiverat att ändra
grundlag i så brådskande former. Vi förenekar inte att många människor när
debatten om barnpornografi och grundlagen rasade som häftigast uppfattade
grundlagarna som otidsenliga och att detta förstärktes av att de dessutom inte
snabbt kunde ändras. Vi menar att ansvaret för att den uppfattningen spreds
vilar på de debattörer som framställde grundlagen som ett problem och att
lösningen borde ligga i att politiker och opinionsbildare i vårt land som i
vissa andra framhåller vår konstitution med dess skydd av medborgerliga
rätttigheter som en nationell tillgång att vara stolt över.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en utredning om slopande av undantagsbestämmelsen i 8 kap. 15
§ regeringsformen.