De framtida svenska valen skall utgå ifrån ett partival, men till detta kommer det att finnas utökad möjlighet att personrösta. I 13 kap. 1 § första stycket regeringsformen, står det numera följande.
Riksdagen utses genom fria, hemliga och direkta val. Vid sådant val sker röstning på parti med möjlighet för väljarna att avge särskild personröst.
Försöksverksamheten med personval har nu ägt rum dels i sju kommuner vid kommunfullmäktigevalet 1994, dels i hela landet vid valet till Europa- parlamentet 1995. Nominerings- och valrättskommittén, som har haft i uppdrag att utvärdera de senaste valen, drar en mycket skrämmande slutsats, nämligen att: systemet framstår nu med strykningar, tillskrivna kandidater och obegränsat antal namnlistor, som så komplicerat att det är svårt att överblicka för de enskilda väljarna. (SOU 1996:66).
Olof Petersson, professor i statsvetenskap skriver på DN debatt den 1 september 1996: Även en intresserad professor i statsvetenskap har svårt att förstå vallagens alla regler om parallella listor, strykningar, tillskrivniningar, personvalsspärrar, nomineringskrav, skydd för anmälda kandidater, 90 000- sedlar, invalsordning, dubbelvalsavveckling, ersättarsystem, den absoluta rangordningens princip, d`Hondt-Phragmén-beräkningen och gruppbaserade listbegrepp.
Petersson menar att orsaken till det nuvarande röriga valsystemet beror på att valsystemet lappats och lagats, att allt fler önskemål har lagts till varandra. Han är vidare av uppfattningen att ingen har velat eller kunnat överblicka den samlade effekten av alla regler. Det torde finnas behov av en komplett översyn av vallagen.
Enligt Nominerings- och valrättskommitténs undersökningar kan man förklara en stor del av det låga valdeltagandet vid Europaparlamentsvalet 1995 med valsystemets konstruktion. Nästan var tredje icke-röstande, har angivit valtekniska skäl som orsak till att de avstod från att rösta.
Utredningen föreslår förvisso en rad förändringar för att göra person- röstningen mindre komplicerad, dessa förändringar kommer dock, ironiskt nog, att kosta en hel del i väljarnas valfrihet. Bl a föreslås ett avskaffande av väljarnas rätt att stryka namn samt en inskränkning av den fria nominerings- rätten.
Personvalssystemet har också en annan mycket allvarlig konsekvens, som bl a SNS demokratiråd påpekar i sin senaste demokratirapport, nämligen att en personfixering ytterligare kan försvaga partiernas ställning. Dessutom kan, p g a 8-procentsregeln, en minoritet av ett partis väljare tillsätta kandidater på valbar plats utan att det finns stöd för dessa kandidater hos en majoritet av partiets väljare. Internationella erfarenheter, bl a från Finland, Frankrike, USA och Storbritannien, visar att kvinnor systematiskt missgynnas i ett system med starka personvalsinslag.
Erfarenheterna av personvalet är inte alltför positiva. Visserligen har relativt många kryssat för en kandidat, men eftersom personrösterna ändå gått till de kända politikerna överst på listorna har personvalet inte gett någon betydande effekt. Risken finns att själva valsystemet kommer att förstärka det politiska misstroendet som börjat etablera sig. I en tid präglad av misstroende till oss politiker skall väljarna ställa oss till svars i ett obegripligt valsystem.
Det finns stora risker att valdeltagandet vid 1998 års val kommer att sjunka drastiskt mot vad vi är vana vid att se i Sverige, detta kommer naturligtvis att få allvarliga konsekvenser.
Tyvärr har vi som nämnts inledningsvis låst fast i regeringsformen att det skall finnas en möjlighet för väljarna att avge särskilda personröster. Detta måste vi snarast ändra på!
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ett svenskt valsystem där möjlighet att avge särskild personröst inte ingår.
Stockholm den 2 oktober 1996
Lena Sandlin (s)
Rinaldo Karlsson (s) Carin Lundberg (s) Hans Stenberg (s) Lars Lilja (s) Ingemar Josefsson (s)