Motion till riksdagen
1996/97:K207
av Marie Wilén (c)

Unga människors inflytande och rösträttsåldern


Demokratin är ytterst en besluts- och styrelseform där alla
görs delaktiga i, och får möjlighet att påverka,
framtidsutvecklingen. Delaktighet, förankring och hänsyn till
minoriteter är viktiga moment i den demokratiska processen.
Den demokratiska medverkan har för den enskilde både
verkligt och symboliskt värde. Unga människor har, som alla
andra medborgare, en viktig roll i det demokratiska arbetet.
Det är viktigt att samhället bättre tar till vara unga människors engagemang
och vilja till inflytande i den demokratiska processen. Det kan ske genom
bland annat sänkt rösträttsålder och ökad representation för unga människor i
statens offentliga utredningar och kommittéer.
Sänkt rösträttsålder till 16
år
Det finns flera skäl till att tiden nu är mogen för att ändra i
1974 års regeringsform, då rösträttsåldern fastställdes till 18
år. Unga människor är idag bättre utbildade och bättre
informerade om samhället och grundläggande samhällsfrågor
än någon annan tidigare generation. Samtidigt känner många
ungdomar utanförskap gentemot det politiska livet och de
institutioner man har kontakt med. Ibland sker reaktionen
med avståndstagande och förakt.
Till den parlamentariska demokratins väsen hör att argumentera för och
konkurrera om väljarnas förtroende. För barnen sker den argumentationen
genom föräldrarna. Men för dem som håller på att bli vuxna, som är på väg
att bryta sig loss från föräldrainflytandet, fungerar inte föräldrarna som kanal
för inflytande på samma sätt.
Det seriösa och ambitiösa arbete många ungdomar visat vid exempelvis
miljöting på landstingsnivå, de senaste årens återkommande "ung miljöriks-
dag", och i samband med folkomröstningen om EU visar att det finns en
demokratisk potential och mognad, vilket inte kommit till uttryck i vårt
samhälle till fullo på grund av bland annat rösträttsåldern. De politiska
ungdomsförbunden försöker, med viss framgång, att vara kanaler för ung-
domars frågor. Men det räcker inte för att alla ungdomar på ett individuellt
plan ska känna delaktighet, och därmed ansvar, i den demokratiska
beslutsprocessen.
Medellivslängden har ökat, vilket innebär att den politiska tyngdpunkten
förskjuts till allt mer äldre människor. Mängder av politiska beslut rör oss
alla. Därför är det viktigt att både gamla och unga kan påverka politiken.
Tiden mellan ordinarie val har nu förlängts till fyra år. Detta innebär att
genomsnittsåldern för förstagångsväljare höjs till 20 år. Många kommer inte
att få möjlighet att rösta förrän efter fyllda 21.
Att fastställa rösträttsåldern till 16 år då det är den normala åldern för
genomgången grundskola kan anses vara en lämplig avvägning.
Åldersgränsutredningen (SOU 1996:111) föreslår att den som fyllt 16 år
ska få rösta i kommunala val och folkomröstningar. Motivet för detta är bland
annat att ungdomar bör få ett större medborgerligt inflytande över den
kommunala verksamheten, frågor som ofta ligger dem nära. Men i
utredningen skrivs även följande: "Den valda begränsningen bygger inte på
föreställningen att de politiska frågorna rörande riksdagsvalet skulle vara
svårare att ta ställning till än frågorna i de kommunala valen och de förra
därför skulle vara mindre lämpliga för åldersklasserna under 18 år att ta
ställning till. I grunden ser vi inte någon skillnad. Däremot kan sägas att de
kommunala frågorna som regel ligger medborgarna närmare och att det därför
är viktigt att i första hand ge så många kommunmedlemmar som möjligt
inflytande över den kommunala verksamheten."
Med anledning av detta föreslår jag att en utredning tillsätts med uppgift att
ta fram ett förslag till sänkt rösträttsålder till 16 år i samtliga val. Detta
bör
ges regeringen till känna.
Unga människors
representation i offentliga
utredningar och kommittéer
Det borde vara självklart att representation i offentliga
utredningar och kommittéer speglar Sveriges befolkning:
unga och gamla, kvinnor och män och så vidare. Men så är
inte fallet.
En departementsskrift (Ds 1996:52) tar upp denna fråga. Exempelvis är 9
procent av representanterna i offentliga kommittéer över 64 år jämfört med
17,5 procent av hela befolkningen. Statsministern har också konstaterat denna
situation. I regeringsförklaringen hösten 1996 slår han fast att: "De äldres
erfarenheter och kunskaper måste i ökad utsträckning tas tillvara.
Pensionärers deltagande i offentliga utredningar och kommittéer ökas." Jag
anser att det är positivt att regeringen tänker ta till vara de äldres kunskaper
och erfarenheter på ett bättre sätt.
Men de yngres representation i offentliga kommittéer är ännu uslare än de
äldres: 2,9 procent av representanterna är mellan 18 och 29 år jämfört med
16,2 procent för hela befolkningen. Jag anser att även den yngre generationen
borde fått ett liknande löfte om ökad representation som pensionärerna fått.
Det finns utrymme för fler människor under 29 år och över 64 år i statens
utredningar. Andelen 40-60-åringar är mycket överrepresenterade och bör
minskas.
Med bakgrund av detta föreslår jag att riksdagen uttalar att det bör
eftersträvas en ökad representation av unga människor i statliga utredningar
och kommittéer. Detta bör ges regeringen till känna.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att en utredning bör tillsättas med uppgift att ta fram ett förslag
till
sänkt rösträttsålder till 16 år i samtliga val,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att eftersträva en ökad representation av unga människor i statliga
utredningar och kommittéer.

Stockholm den 1 oktober 1996
Marie Wilén (c)