Den senaste tidens affärer har blottat ett problem inom svenskt rättsväsende. Anställda inom polis- och åklagarväsendet kan med stöd av meddelarskyddet i tryckfrihetsförordningen bryta mot straffsanktionerade bestämmelser i sekretesslagen och lämna ut uppgifter till pressen som allvarligt försvårar utredningen av brott.
De nuvarande reglerna i tryckfrihetsförordningen leder till att den enskildes rätt till integritet kränks. Människor som ännu inte fått en fällande lagakraftvunnen dom hängs ut i massmedia. Även anhöriga och vänner utsätts för en hård press av medierna. Principer som sedan länge funnits i Sverige sätts ur spel: en rättvis och en opartisk rättegång blir omöjlig.
När de grundläggande fri- och rättigheterna missbrukas måste något göras. Det är inte acceptabelt att hänvisa till möjliga åtgärder efter det att tryckning redan skett. Ansvarig utgivares straffrättsliga ansvar kan inte hjälpa en på förhand dömd människa. De pressetiska reglerna tycks inte heller tillämpas när "drevet väl går". Den ekonomiska vinsten från en avslöjande artikel väger tyngre än hänsyn och respekt. Dessutom är det mycket troligt att den ersättning meddelaren erhåller inte tas upp till beskattning eftersom meddelarskyddet uppfattas gå bortom skattemyndigheternas kontroll. Allt detta sammantaget bidrar till bristande rättssäkerhet och en vilseledande samhällsdebatt samt strider helt mot grunderna för varför meddelarskyddet överhuvudtaget föreligger. Avsikten med meddelarskyddet är att personer som till massmedierna vill yppa missförhållanden skall kunna göra detta anonymt för att inte drabbas av repressalier. Denna anonymitet förstärks genom att den som lämnat uppgiften inte heller kan eftersökas. Att läcka uppgifter ur en pågående brottsutredning har ingenting med nu angivet syfte att göra. Att förhållandet är straffbelagt visar att detsamma är klandervärt och inte uppbärs av ett samhällsintresse. Det är viktigt att reglerna om tryckfrihet utformas på sådant sätt att det verkligen gagnar en fri och obunden samhällsdebatt och inte främjar destruktiva krafter varigenom tilltron till dess grunder undergrävs. Anställda inom rättsväsendet måste visa större respekt för den enskilda individen.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om åtgärder för att komma tillrätta med konflikten mellan meddelarskyddet och brott mot sekretesslagen.
Stockholm den 30 september 1996
Rolf Åbjörnsson (kd)