I propositionen regleras bland annat hur det nya
personvalsinslaget skall utformas och hanteras i framtida val.
I den kompromiss mellan riksdagens samtliga partier som
ligger till grund för propositionen ingår bland annat att nu i
vallagen införa den s.k. modifierade danska modell som
möjliggör för väljarna att om de så önskar sätta ett
personkryss på en av partierna fastställd och rangordnad
partivalsedel. Personvalets genomslag i en dylik konstruktion
styrs av vilken procentspärr som används. I de sju
försökskommuner där systemet testats och i
Europaparlamentsvalet användes en femprocentsspärr. Nu
föreslås en åttaprocentsspärr för riksdagen och fem procent
för övriga val.
Sverige har västvärldens mest partidominerade valsystem. Väljarnas
möjlighet att påverka vilka som skall företräda dem är i princip obefintliga.
Med föreslaget system förbättras möjligheten något. Samtidigt talar allt fler
om behovet av synligare politiker, beredda att ta långsiktigt ansvar, politiker
som vi kan känna förtroende för och avkräva ansvar. Detta kan bara
möjliggöras om väljarna förutom att rösta på ett parti också därutöver ges
makten att påverka vilka enskilda politiker som skall företräda dem. Med det
som utgångspunkt skall den nya vallagen bedömas.
Det avgörande steget som här då tages är att väljarna framöver tillåts
markera egna personpreferenser. Kritiken har främst handlat om att denna
möjlighet att markera personpreferens får för litet genomslag på vilka som
kommer att bli valda. Det ligger mycket i den invändningen. Mycket är dock
vunnet bara genom att vi i det nya systemet får möjligheter för kandidater att
söka peronliga röster. Det kommer att förändra och vitalisera det demokratis-
ka arbetet, eftersom det kräver av alla kandidater att göra sig mer synliga.
Den politiker är inte född som inte kommer att uppfatta det som intressant att
erhålla så många personliga kryss av väljarna som möjligt. Den drivkraften
kommer att förändra mycket till det bättre.
Det skulle kunna hävdas att vi från början borde ha föreslagit en ordning
med starkare personvalsinslag, likt till exempel det tyska som Moderaterna
tidigare förespråkat. Det skulle dock troligtvis vara svårare att få samstäm-
mighet kring detta i riksdagen. Förbättringar går dock också att göra inom nu
föreslagna system. Göran Åstrand, som varit ordförande i den statliga nomi-
neringsrätts- och valkretskommittén som förordade åttaprocentsspärren, har
själv i ett yttrande tillsammans med Folkpartiet och Miljöpartiet föreslagit att
procentspärren även i riksdagsval sätts till fem procent (SOU 1996:66
Utvärderat personval).
Med en femprocentsspärr blir genomslaget för väljarnas preferenser större.
Jag har i en motion under allmänna motionsperioden påpekat hur en enhetlig
spärr för hela landet ger helt olika effekter för olika partier i olika
valkretsar.
Personvalet har med föreslagen konstruktion svårast att få genomslag för
stora partier i större valkretsar. Jag förordar därför i första hand ett totalt
slopande av spärrar i de stora Stockholmsvalkretsarna, men menar att redan
en sänkning till fem procent utgör en välkommen förbättring.
Vilken nivå som än fastställs måste stor öppenhet, för att utvärdera och
förstärka personvalets genomslag, finnas efter valet 1998. Det bör redan i
riksdagens beslut denna vår tydligt markeras att detta uppföljningsansvar
åligger den nytillträdda regeringen efter valet.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar att sätta spärren för de särskilda personrösterna till
5 % av partiets röstetal i valkretsen vid såväl riksdagsval som kommunalval i
enlighet med vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen beslutar att som undantag från vad som sagts i yrkande 1
ingen spärr skall användas för val till riksdagen i de två
Stockholmsvalkretsarna,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om uppföljningsansvar för att förstärka personvalets genomslag efter
valet 1998.