med anledning av prop. 1996/97:36 Den regionala samhällsorganisationen
Sveriges regionala verksamhet och indelning är i trängande
behov av en genomgripande översyn både av
effektivitetsmässiga och demokratiska skäl särskilt i ett
europeiskt perspektiv.
Ansvaret för den regionala utvecklingen i Sverige ligger, förutom på de
politiska organen, även på alla berörda såväl näringsliv som intresse-
organisationer och myndigheter på alla nivåer. Den regionala nivån har en
nyckelroll eftersom den har sin bas i den kommunala demokratin. Samtidigt
krävs viss statlig nationell medverkan av både övergripande och sektoriell
karaktär. Dessutom är samverkan mellan den offentliga och privata sektorn
oumbärlig liksom en offensiv satsning på internationellt engagemang i första
hand i Europa.
Reformens inriktning måste vara att stärka det regionala demokratiska
utvecklingsansvaret främst på den statliga maktens bekostnad men också att
främja kommunal samverkan, allt för att stimulera den framtida utvecklingen.
Efterlängtad reform
Regeringen har nu efter en utomordentligt seg och närmast
obegriplig handläggning kommit till resultat i frågan om den
regionala samhällsorganisationen. Nu börjar äntligen en
regional helhetsbild att avteckna sig. Detta hälsas med stor
tillfredsställelse särskilt i Skåne, även om det nu formellt
endast gäller en försöksverksamhet.
Regeringens förslag innebär att det regionala utvecklingsansvaret överförs
till ett regionalt självstyrelseorgan. Uppgiften är att utarbeta en strategi för
regionens långsiktiga utveckling på alla områden. I första hand bör man
inrikta sig på områden som stimulerar till tillväxt och sysselsättning särskilt
med inriktning på näringslivets struktur och utveckling. Utvecklingsansvaret
kopplas till fastställande och genomförande av ett regionalt
utvecklingsprogram.
Det framlagda förslaget tillgodoser rimliga regionala ambitioner i Skåne
och den angivna tidplanen för en successiv utveckling av den regionala
samhällsorganisationen förefaller realistisk.
Decentraliserad
regionalisering
Emellertid innebär varje regionalisering inte bara
möjligheter utan även risker. Den största risken ligger i att
resultatet blir en centraliserad regionalisering, alltså att alla
eller de flesta regionala funktioner koncentreras till en och
samma ort.
Utgångspunkten för utformningen av den lämpliga regionala
samhällsorganisationen måste vara vad som är bäst för regionen. Ökad
centralisering är av ondo. Decentralisering måste eftersträvas och är fullt
möjlig i dagens IT-samhälle. Vissa förebilder finns faktiskt redan inom EU.
Samtidigt måste vi främja ett gott företagsklimat i Skåne.
Närmare preciserat handlar det om en lång rad av olika myndigheter och
organ som ska verka inom regionen. Först och främst gäller det regionala
självstyrelseorgan, alltså regionfullmäktige och regionstyrelse med nödvändig
administration samt andra organ med varierande regionala funktioner. Vidare
berörs givetvis den statliga regionala förvaltningen och främst då
länsstyrelsen med dess olika regionala funktioner. Härutöver finns många
viktiga statliga regionala sektorsorgan som exempelvis domstolar, polis,
åklagare, kronofogde, arbetsmarknadsverk, vägverk, banverk och postverk.
En skånsk modell måste bygga på fördelad lokalisering av aktuella organ
över hela regionens yta med utnyttjande av både regionala och statliga
pusselbitar. Det krävs krafttag från alla håll för att uppnå en sådan
decentraliserad regionalisering.
Balanserad lokalisering
Den ändrade regionala samhällsorganisationen innefattar
alltså även den mycket känsliga lokaliseringsfrågan. Denna
fråga är känslig av flera skäl och då inte bara ur
lokalpatriotisk synpunkt. Lokaliseringen av regionens
samtliga organ är viktigt för den regionaldemokratiska
utvecklingen men också för legitimiteten i hela
regionaliseringsreformen.
Den övergripande ledningsfunktionen för den regionala självstyrelsen resp.
den statliga förvaltningen måste placeras på skilda orter och eftersom Malmö
redan utsetts till residensstad får Kristianstad bli regional centralort. Övriga
regionala självstyrelsefunktioner och statliga regionala förvaltningsfunktioner
måste spridas över hela regionen på lämpligt sätt. Detta måste också gälla de
statliga sektorsorganen, som innefattar en regional ledningsfunktion men ofta
också s.k. regionala stödfunktioner. Här är det särskilt angeläget att överväga
om samtliga dessa stödfunktioner nödvändigtvis måste lokaliseras till samma
ort som den övergripande ledningsfunktionen.
Naturligtvis måste lokaliseringen anpassas till verksamheten på både den
regionala och statliga sidan. Men hindren för en verkligt decentraliserad
lokalisering har kraftigt minskat i dessa IT-tider.
Parlamentariska riktlinjer
Mot denna bakgrund borde riksdagen nu angiva den lämpliga
inriktningen vid lokaliseringen av de statliga och regionala
organen. Av särskild betydelse är därvid principen om
inomregional balans d.v.s. en fördelad lokalisering mellan
flera orter inom regionen. Detta måste gälla både beträffande
länsstyrelse och sektorsorgan samt de regionala organen.
Visserligen har regionen resp. staten eget ansvar för
lokaliseringen av var och en sina organ, men inför det
konkreta lokaliseringsbeslutet bör samråd ske mellan stat och
region för att uppnå bästa möjliga lokaliseringsresultat.
Riksdagen skulle med ett uttalande i denna del säkrast förebygga en
oacceptabel centraliserad regionalisering som allvarligt skulle äventyra den
sanna regionaliseringstanken.
Sammanfattande slutsats
En stark skånsk region med demokratisk förankring samt
balanserad och decentraliserad lokalisering av dess regionala
och statliga organ är bäst för Skåne-regionen och dess
verksamhet.
Nu gäller det att ge Skåne chansen att gå i bräschen för ett större regionalt
utvecklingsansvar till fördel för alla kommande nya regioner och för hela
Sverige.
Avslutningsvis bör tilläggas att tillskapandet av en skånsk region bör ses
som ett första steg på regionaliseringsvägen. Slutmålet bör vara en
sammanhållen större sydsvensk region. Även med detta perspektiv bör den
nu aktuella lokaliseringsfrågan bedömas. En sådan storregion skulle
tillgodose även näringslivets behov inte minst när regionerna ges allt större
betydelse inom EU.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av inomregional balans för den regionala
samhällsverksamheten.