Ökar personval politikerförtroendet?
I regeringens proposition 1996/97:70, Ny vallag, föreslår regeringen bl.a. att väljarna ges möjlighet inom ramen för partivalssystemet att avge en särskild personröst. I debatten som föregått propositionen har hävdats att personval vitaliserar demokratin och att förtroendet för politik och politiker kommer att öka bland medborgarna. Undertecknad är givetvis inte på något vis negativ till förändringar som ökar tilltron för politik och politiker. Frågan är dock om personvalsinslag i valsystemet är rätta metoden att lösa det problemet.
I de riksdagsdebatter där personval diskuterats har aldrig klargjorts vad som gör personvalsinslag i allmänna val positivt, trots att frågeställningen tagits upp.
Jag är inte motståndare till förändringar av vallagen, men anser att sådana skall baseras på positiva erfarenheter!
Personval förekommer i större eller mindre omfattning i många länder. Frågan är om detta har inneburit ökat förtroende för politik och politiker. Ett sätt att mäta intresset för politik bland medborgarna är valdeltagandet. Om valdeltagande är en metod att mäta politiskt engagemang borde Sverige genom sitt jämfört med många andra länder höga valdeltagande, trots avsaknaden av personval, vara ett demokratiskt föredöme avseende med- borgarnas politiska tilltro och intresse. Så är det förmodligen inte och i många länder med personval är valdeltagandet mycket lägre än i Sverige!
De som förespråkar personval hävdar att personval bl.a. innebär "renare" politiker. Detta stämmer knappast med de erfarenheter som gjorts i många av de länder där personval förekommer! Under 90-talet har ett antal s.k. affärer bland politiker uppdagats i Sverige, och många medborgare har förvånats och ofta med rätta irriterats. Vid en jämförelse med de ibland mycket grova oegentligheter som upptäckts bland politiker i länder med personval är våra inhemska skandaler relativt blygsamma.
Personvalsinslag innebär också en risk för att politiker kan bli bundna till sponsorer. Det går knappast att neka en organisation att sponsra valkampanjer för politiker. Detta problem vill inte regeringen ta upp i propositionen. En sponsor vill ha någon form av kompensation. Låt oss tänka att en politiker sponsras av en organisation och blir vald till riksdagen. Då kommer ett ärende upp i riksdagen där politikerns parti och sponsorn har helt olika uppfattningar. Följer politikern partiet finns risken att sponsorn vid kommande valkampanj drar in sitt stöd. Följer politikern sponsorn, riskerar han att bli negativt behandlad av partiet.
Det är också så vid personval att politiska kandidater med egna resurser och kontakter har större möjlighet att nå ut med sitt budskap till väljarna än de som saknar sådana förutsättningar. Att pengar och kontakter skall priori- teras kan inte vara välgörande för demokratin, Sverige eller medborgarna!
Personval kan också innebära att riksdagspolitiker i jakt på omval priorite- rar sin lokala valkrets på nationens bekostnad. Det är väl bekant att den politiker som går emot ett nödvändigt besparingsförslag som drabbar den egna valkretsen framstår som stark och ståndaktig inför de lokala väljarna. I medierna utanför valkretsen anses samma person vara bypolitiker!
Givetvis är det viktigt att partierna representeras av kompetenta personer. T.ex. i Moderata samlingspartiet i Malmö är medlemmarnas uppfattning om kandidaternas placering på valsedlarna odiskutabel och ändras inte av parti- eller förbundsledning!
Det låga förtroende för politiker som i dag finns i breda folklager baseras i betydande omfattning på att partier och politiker har en tendens att lova och det alltför mycket. Partier och politiker borde i större omfattning inse att det alltid kommer en morgondag. Så har många gånger inte skett och då har skapats politikermisstro som inte kan repareras av personvalsinslag vid allmänna val till politiska församlingar. Vi får inte tro att införandet av personval innebär lösningen på trovärdighetsproblemen. Utländska erfaren- heter talar inte för detta, och problemen kan endast lösas av partier och politiker själva och det oavsett valsystem!
Det är av stor vikt att de negativa effekter personvalsinslag haft där sådant förekommer redan från början motarbetas. Att tro att vi i Sverige skall lyckas där många andra misslyckats riskerar på sikt bli en bumerangeffekt ur politisk förtroendesynpunkt!
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nödvändigheten av information om nackdelarna ur demokratisk synvinkel med personvalsinslag vid allmänna val,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av åtgärder i syfte att förhindra att sådana problem som vid personval uppstått i andra länder inte uppstår i Sverige.
Stockholm den 29 januari 1997
Sten Andersson (m)