med anledning av prop. 1996/97:67 Digitala TV- sändningar
Digitala TV-sändningar
inleds på ett antal orter
Regeringen har nu lagt fram ett förslag om att digital
marksänd TV skall införas i flera steg med möjlighet för
staten att successivt ta ställning till på vilket sätt
verksamheten skall fortsätta. Detta synes vara en klok
ambition med tanke på den otroligt snabba utveckling som
sker på området och den osäkerhet som detta medför vad
gäller morgondagens möjligheter för den digitala tekniken.
Försök med markbundna sändningar kommer att ge svar på
vad digital markteknik kan erbjuda tekniskt och
programmässigt liksom hur interaktiva tjänster kan utnyttjas
i systemet. Viktigt är även att noga följa
utvecklingstendenserna på den internationella marknaden
och i synnerhet då den engelska marknaden.
Konsumenterna
Den nya tekniken innebär nya kostnader för konsumenterna.
NUTEK:s bedömning av hur mycket en avkodare kommer
att kosta ute på marknaden verkar högst osäker. Säkert är
dock att det inledningsvis kommer att krävas en avkodare för
att kunna ta emot och omvandla de digitala sändningarna till
dess nya TV-apparater, som innehåller nödvändig teknik,
finns tillgängliga i detaljhandeln. En viktig förutsättning för
lansering av digitala TV-sändningar är att industrin till
rimliga priser i god tid kan erbjuda teknisk utrustning för
konsumenterna. Även om digitala TV-apparater kommer att
finnas på marknaden relativt snart kommer en majoritet av
den svenska TV-publiken under överskådlig tid utnyttja den
utrustning de redan har investerat i för den analoga
sändningstekniken. Vi kan nog inte heller förvänta oss en
konsumentvänlig prisutveckling vad gäller avkodare förrän
det digitala markbundna nätet helt är utbyggt. Målsättningen
måste därför vara att de analoga sändningarna upprätthålls
tills dess övervägande delen av de svenska hushållen
införskaffat nödvändig teknik. Det får inte råda några
oklarheter på denna punkt.
Producentansvar m.m.
Dagens snabba utveckling inom informationsteknologin
innebär stora möjligheter för människor att öka sina
kontaktytor och tillgodogöra sig information. Samtidigt har
den explosionsartade utvecklingen av IT-samhället en
baksida. Elektronikprodukterna innehåller många kända
miljöfarliga ämnen och många i varuproduktionen tidigare
oanvända ämnen med okända effekter på hälsa och miljö.
Vid produktutvecklingen har miljöaspekterna haft en
underordnad betydelse. För att nå framgångar på marknaden
har tekniska prestanda varit långt viktigare. Detta gör det
speciellt angeläget att få fram ett fungerande
producentansvar för elektronikprodukter. Tillverkare av
elektriska och elektroniska produkter måste ta ansvar för
produkternas miljöeffekter. Även återförsäljarna måste ta sitt
ansvar som följd av att de på marknaden för ut produkter
som innehåller miljöstörande ämnen.
Produktområdet elektriska och elektroniska produkter är mycket brett.
Både med hänsyn till vikt och volym omfattar området alla produktstorlekar -
från oerhört små mikroelektroniska produkter som exempelvis används i
medicinsk teknik eller biologisk forskning.
Produkterna kan vara producerade i massupplaga som TV-apparater eller
avkodare. I och med det förväntade teknikskiftet vad gäller den digitala
tekniken kan vi redan nu förutse vilken otrolig mängd TV-apparater m.m.
som kommer att skrotas. Ett katodrör för en 28 tums TV innehåller drygt 1 kg
bly. Blyoxiden i katodstrålerör står för det största bidraget av bly från
elektr(on)iska produkter till det kommunala avfallet. Vi förutsätter att
regeringen kommer att behandla denna fråga närmare med anledning av
eventuell ny lagstiftning på området.
Finansieringsfrågor
Oavsett hur en digitalisering av public service-företagen
genomförs så kommer det att kosta mycket pengar för såväl
hushållen som för det allmänna. Om vi vill att public service-
företagen skall utvecklas i den digitala miljön måste vi också
bidra med tillräckliga medel.
Public service-verksamheten finansieras med TV-avgiftsmedel. Influtna
avgiftsmedel placeras på räntebärande räkning, det s.k. rundradiokontot, hos
Riksgäldskontoret. Riksdagen anvisar medel ur rundradiokontot till public
service-verksamheten.
Regeringen har föreslagit att medel ur ett överskott på rundradiokontot
fördelas. Detta är i huvudsak innebörden av den överenskommelse som
träffades mellan Socialdemokraterna och Miljöpartiet i samband med
riksdagsbehandlingen av 1995 års budgetproposition.
Enligt det senaste bokslutet som avser år 1995 var det ackumulerade över-
skottet på rundradiokontot 210 miljoner kronor. Resultatet för år 1996 för-
väntas bli plus minus noll medan det för år 1997 förväntas bli ett överskott på
cirka 50 miljoner kronor.
I den överenskommelse som ingicks mellan Miljöpartiet och regeringen
avsågs inte endast 1995 års ackumulerade överskott utan även rundradio-
kontots balanserade resultat efterföljande år fram t.o.m. 1998. Public service-
företagen kan därför förvänta sig att ytterligare medel kommer att anvisas i
enlighet med nyss nämnda överenskommelse.
Regeringen föreslår att de medel som nu görs tillgängliga bör användas för
utveckling av nya tjänster i samband med den nya tekniken, t.ex. olika
interaktiva tjänster och nya programkanaler, samt för utsändningskostnader.
Vi hade föredragit en mer generell skrivning vad gäller public service-
företagens användning av föreslagna medel men avser inte i nuvarande
motion framställa något yrkande härom.
Digitala
ljudradiosändningar
Digitala ljudradiosändningar pågår i Sverige sedan hösten
1995. Sveriges Radio övergång till digital produktionsteknik
har hittills skett med egna medel, trots de rationaliseringar på
205 miljoner kronor, som avkrävts företaget. Då löfte om
medel till den digitala utvecklingen ännu inte infriats
befinner sig Sveriges Radio i ett mycket svårt läge. Om
förväntat resultat infrias på rundradiokontot förutsätts därför
att regeringen återkommer med förslag till riksdagen om
ytterligare anvisning av medel till Sveriges Radio AB.
Utbyggnaden av sändarnätet gynnar inte bara Sveriges Radio utan precis
lika mycket den privata lokalradion.
Långt framskridna planer finns t.ex. för en 12 timmars finsk kanal nästa år
där en viktig service kan komma att erbjudas för den finska befolkningen i
Sverige. Där planeras även sändningar från YLE. Men för att kunna
genomföra dessa planer krävs att ytterligare medel överförs till Sveriges
Radio. Vi förutsätter därför att regeringen återkommer med förslag om
ytterligare anvisning av medel, riktat direkt till Sveriges Radio AB.
Sveriges Utbildningsradio
AB
Marksänd digital TV ger möjlighet till ett stort utbud av TV-
kanaler med god teknisk kvalitet. I likhet med
Demokratiutvecklingskommittén ser jag det som angeläget
att några av de nya digitala TV-kanalerna reserveras för
okommenterade direktsändningar från de politiska arenorna.
Genom att öppna dörrarna till de politiska rummen får
allmänheten ökad kunskap om och inblick i det politiska
vardagsarbetet. Förhoppningsvis kan detta skapa förståelse
för demokratins arbetsvillkor.
Sveriges Utbildningsradio AB har till regeringen lagt fram ett förslag om få
starta TV-kanalen Arena. Denna kanal föreslås sända direkt från olika
politiska arenor i Sverige och utomlands. Källmaterialet skall sändas utan
någon filtrering och i sin helhet med syfte att återge den politiska vardagen.
Kanalen föreslås också bli interaktiv genom telefonväkteri och koppling till
en hemsida på Internet med länkar till politiska tal etc.
Regeringen avvisar i propositionen Utbildningsradions förslag med
hänvisning till Distansutbildningskommitténs yttrande i saken. Miljöpartiet
ser positivt på denna utveckling och hoppas att regeringen gör detsamma. Vi
förutsätter därför att regeringen vidtar åtgärder så att förslaget genomförs.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att de analoga TV-sändningarna bör finnas kvar till dess
övervägande delen av de svenska hushållen införskaffat nödvändig teknik,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om miljökonsekvenserna till följd av förväntat TV-skrot,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om Sveriges Radio AB:s ytterligare behov av pengar och att
regeringen återkommer med förslag till riksdagen om ytterligare
medelstillförsel till företaget ur rundradiokontot om och när förväntat resultat
infriats,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om Sveriges Utbildningsradio AB:s förslag om att få starta TV-
kanalen Arena och att regeringen vidtar åtgärder så att förslaget kan
genomföras.
Stockholm den 20 januari 1997
Ewa Larsson (mp)
Peter Eriksson (mp)
Roy Ottosson (mp)
Elisa Abascal Reyes (mp)