med anledning av prop. 1996/97:35 Ett nytt system för ekonomisk utjämning inom Svenska kyrkan
Nej till Robin Hood-skatt i
kyrkan
I propositionen 1996/97:35 föreslås ett nytt system för
ekonomisk utjämning inom Svenska kyrkan. Den generella
delen som omfattar alla pastorat och samfälligheter
innehåller dels en inkomstutjämning baserad på skattekraft,
dels en utjämning av kostnader som har strukturella orsaker.
Pastorat med högre skattekraft än medelskattekraften får betala en avgift
till kyrkofonden och pastorat med lägre skattekraft får bidrag från fonden.
Utjämningen begränsas till att utjämna 50 procent av skillnaden mellan
pastoratets skatteunderlag och medelskatteunderlag.
Kyrkan har haft inkomstutjämning i decennier och under 1995 tillfördes
kyrkofonden totalt 697 miljoner kronor. Det nya systemet som skall införas
den 1 januari 1997 beräknas att ge en intäkt motsvarande 467 miljoner
kronor. Det innebär en besparing motsvarande en kvarts miljard kronor vilket
ger utrymme för en reell skattesänkning, något som ur moderat synvinkel är
bra. En närmare analys hur detta utjämningssystem slår och vilka negativa
incitament det ger borde dock leda till eftertanke.
Bland de stora vinnarna finns flera större städer utanför Stockholm medan
delar av Storstockholm systematiskt missgynnas. De fem största förlorarna
är, i absolut storleksordning, Lidingö, Danderyd, Täby, Oscars församling
och Mellersta Öland. Visby domkyrkoförsamling hör också till denna grupp.
Att remissvaren till stor del varit positiva beror på att många av de
tillfrågade församlingarna också gynnas. Men att utjämningssystemet i själva
verket utgör en variant av det kommunala skatteutjämningssystemet, där
negativa incitament belönas, har inte ifrågasatts. I själva verket är det nu
föreslagna systemet en ny Robin Hood-skatt!
Inkomstutjämningen skall baseras på skatteinkomster från de
kyrkotillhöriga. Detta innebär att det lönar sig för en församling med hög
skattekraft, över medelskattekraften, att minska andelen medlemmar i
Svenska kyrkan. Lite elakt uttryckt kan man fastslå att en välskött församling
som drar till sig många medlemmar missgynnas och får betala en allt högre
avgift till kyrkofonden. Skall en församling som förlorar på det nya
utjämningssystemet uppmana sina medlemmar att utträda ur Svenska kyrkan,
och att istället för kyrkoskatt ge en gåva till församlingen, för att ha
möjlighet
att klara budgeten. Alla system som bygger in negativa incitament är av ondo.
Det är till och med så att församlingar med ett stort eget kapital genom
detta system kan få ökade bidrag medan församlingar utan kapital, men med
stor kyrkotillhörighet, får en ökad kyrkoavgift.
När nu intäkterna till kyrkofonden minskar med en tredjedel och skatten
sänks - varför kan då inte alla gynnas lite grann? Varför skall vissa
församlingar missgynnas och varför skall somligas avgift till kyrkofonden
istället för att minskas i gengäld höjas med 25 procent? Och, varför skall man
bygga in negativa incitament som riskerar att skada kyrkans verksamhet?
Risken är stor att de församlingar som tvingas höja skatten på sikt förlorar
sina medlemmar, vilket sannolikt aldrig varit avsikten med det nya systemet.
För att undvika de snedfördelningar och de negativa incitament som det
nya inkomstutjämningssystemet innebär borde ett tak införas vad gäller
storleken på avgiften till kyrkofonden likväl som ett tak för bidraget från
fonden.
I enlighet med vad som sagts ovan vill jag avslå regeringens förslag till ett
nytt inkomstutjämningssystem och föreslå att regeringen utreder hur ett
motsvarande system, inom ramen för angiven intäkt till kyrkofonden
(467 miljoner kronor) kan utformas utan risk för negativa incitament och den
nu uppkomna snedfördelningen.
Om vi vill att Svenska kyrkan skall behålla sina medlemmar är det viktigt
att församlingarna även har ekonomiska incitament att vårda sina
församlingsmedlemmar och att rekrytera nya.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen avslår prop. 1996/97:35 vad avser förslag om ett nytt
inkomstutjämningssystem i enlighet med vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen hos regeringen begär en utredning av ett nytt
inkomstutjämningssystem i enlighet med vad som anförts i motionen.