Att begå miljöbrott är idag en lönande verksamhet som,och
om det över huvud taget leder till åtal, straffas milt. Även
fFöretag som systematiskt överträder utsläppsvillkor eller
begår svåra miljöbrott klarar sig, och i de fall de åtalas blir de
nästan undantagslöst straffade med böter eller villkorlig dom.
Vid en granskning gjord av statsåklagare Stefan Karlmark
fann han att av miljödomar avkunnade mellan 1988-1996,
fanns det endast en fängelsedom, vilken innebar 14 dagars
fängelse. Statistik från 1994 visar att av 367 utredda,
misstänkta brott mot miljöskyddslagen blev det 29 fällande
domar varav 28 innebar böter och en villkorlig dom.
Karlmarks slutsats är att detDet är mer lönsamt och mindre
riskfyllt att begå miljöbrott än att begå skattebrott.
I benämningen "ekobrott" ingår miljöbrott. Detta har bekräftats av
regeringen. Tyvärr har miljöbrottsligheten sedan fallit bort iur alla
regeringens ansträngningar som nu föreslåstagits för att bekämpasatsa
resurser och idéer för att lösa ekobrottsligheten. Det är hög tid att lyfta in
miljöbrotten i alla de sammanhang som ekobrott diskuteras och att med de
resurserur anslaget som satsats på ekobrott även se till att satsningar sker
inom miljöbrottsområdet. Även vid miljöbrott finns det härvor av
skenbolagsbildningar liknande de som sker i, vid ekonomiska brottslighet att
utreda. Ekobrott är av regeringen utsett till ett prioriterat område men än har
regeringen inte gjort den minsta ansats för att ta tag i miljöbrotts-
problematiken. Ett exempel på denna brist är att dDet fortfarande inte finns
någoningen specialiserad på miljöbrott på ekobrottsroteln. När det bildas
samverkande grupper på länsnivå och mellan myndigheter finns inte
miljöbrotten med över huvud taget. Miljöpartiet de gröna påpekade dessa
missförhållanden i förra årets budgetmotion men eftersom inga åtgärder
vidtogs, måste vi än en gång påvisa bristerna, som vi krävervill att
regeringen snarast åtgärdar.
Tillsynsmyndigheten s:
Ska kontrollera verksamheter och ta prover. De bör inte i lika hög
utsträckning ska inte som idag låta företagen själva ta prover som de
rutinmässigt skickar in. Tillsynsmyndighetens kontrollerande besök och
besök för att utföra stickprov ska ske oanmälda. I dag är det brukligt att
tillsynsmyndigheten ger företaget en föranmälan några veckor innan besöket.
Att sStorföretag med över 200 anställda står endast för 3% av fällande domar
tyder enligt vår mening på att ytterligare kontrollinsatser från myndigheten
behövs. Ett annat problem är att mMyndigheters tillstånd och villkor ibland
är diffust formulerade. Det kan leda till att åklagare och dDomstolarna inte
anser inte att överträdelse går att betrakta som brott. Dessutom intar
tillståndsgivare ofta en företagsvänlig attityd med generösa villkor. Men
hänsyn till att kKommunen och länsförvaltninget också har att tänkaer på
arbetstillfällen och bl.a. därför självklart strävar efter att gynna
näringslivet,
krävs en mer strikt ordning vad gäller miljövillkor och kontroll. Annars finns
en risk att miljökraven åsidosätts. och vill inte störa företagen i rädsla för
nedläggning av anläggningarna. Tilllsynsmyndigherna intar ofta en
förstående inställning till driftsstörningar, misstag och problem.
Miljöhandläggarna i länsförvaltning och kommuner måste få bättre
kunskap om vad polis och åklagare behöver för uppgifter för sina underlag.
Miljöhandläggarna anmäler mycket få miljöbrott eftersom de uppleveräven
anser att det inte är någon idé. Av de av länsstyrelserna anmälda brotten
ledde endast 10-20% till fällande dom. Samarbetet mellan
miljöhandläggarna, polisen och åklagaren måste prioriteras betydligt mer och
utvecklas. Gemensamma arbetsgrupper inriktade på särskilda sektorer eller
företag kan vara ett sätt.
Polisen:
Det är nNödvändigt med utökad utbildning av miljöpoliser. Det har hållits
utmärkta 8-veckors kurser vid polishögskolan i fortbildning av poliser i
miljörätt och miljökunskap. Denna utbildning ska naturligtvis fortgå och när
den nya polisutbildningen träder i kraft är det viktigt att kursen ingår som
obligatoriskt moment. Resurser till kursen börska avsättas centralt och inte
som nu bekostas av den lokala polismyndigheten, vilket har fått till följd att
många avböjt på grund av andra prioriteringar. Åtskilliga De poliser som
varit intresserade har inte fått delta.
Åklagarna måste få betydligt bättre kunskaper och erfarenheter av
miljöproblem och miljörätt. Vi anser att det är ne:
Kunskaperna i miljörätt är minst sagt bristfälliga. Nödvändigt att ett antal
åklagare specialutbildas till miljöåklagare. Samarbetet med miljöpoliser och
miljöhandläggare måste utvecklas. Det kan t.ex. ske genom gemensam
vidareutbildning i miljörätt och miljöproblem, gemensamma projektgrupper
etc. Regeringen måste skyndsamt vidta åtgärder med den inriktningen.Att
kurser anordnas och att samarbete med miljöpoliser inleds.
Även bland domarna krävs bättre kunskaper och en mer utvecklad praxis
vad gäller miljöbrotten. Domstolarna:
Det råder stor okunskap bland domarna, dålig praxis, de ska döma efter
bristande underlag samt en lagstiftning som är svårtillämpad. Vi föreslå att
det inrättas särskilda miljödomstolar som t.ex. kan etableras vid några av
tingsrätterna. Inte enbart mål som nu handläggs avfrån vattendomstolarna
och koncessionsnämndstillstånd ska föras tillhandläggas i miljödomstolarna.
utan även Även övriga miljöbrotten börska hänföras till miljödomstolarna. I
miljödomstolen ska särskild kompetens vad gäller miljöbrottslighet
dessasamlas. förhoppningsvis kunniga handläggare med adekvat utbildning
och domare med kunskaper i miljörätt, som de kan utveckla och få erfarenhet
av i praktiskt arbete. Miljödomstolarna ska finnas på strategiska platser som
täcker olika distrikt i Sverige. Miljöbrotten ska alltså hänföras dit och på ett
smidigt sätt integreras i organisationen
Miljölagarna ska samlas, integreras och skärpas i en miljöbalk.
Lagstiftningen måste bli enhetlig, heltäckande och betydligt mer tydlig. Det
är i sammanhanget viktigt att definitionerna är otvetydiga. Det gäller t.ex.
begreppet "ringa miljöbrott" som idag är oklart. :
Av förarbetena måste klart framgå hur lagarna ska tillämpas. Definition av
vad "ringa brott" innebär. Stora miljövärden kan idag gå förlorade genom
miljöbrott och ändå betecknas dessa brott som "ringa". Det är naturligtvis
helt oacceptabelt.
Preskriptionstiden för miljöbrott bör utsträckas tillska vara 25 år, eftersom
det ibland tar tid att uppskatta omfattningen av skador och även att upptäcka
att det begåtts ett miljöbrott.
Det är framförallt tre svårigheter som uppstår när miljöbrott ska klaras
upp:
Bevisen. Det finns inga påtagliga bevis såsom fingeravtryck el dyl.
Giftiga ämnen späds ut så det är svårt att fastställa hur stort ett utsllsäpp
varit.
Uppsåtet. Är det brott, olyckshändelse eller försummelse. Eftersom det
svenska rättssystemet hellre friar än fäller är det lätt att bagatellisera
händelsen och skylla på slarv eller olyckshändelse. Konsekvenserna för
dem som inte kan föra sin talan såsom naturen, djuren, organismerna
räknas inte. Strikt ansvar vid miljöbrott är det enda som kan hålla och bör
införas.
Ansvaret. Vem ska dömas, arbetaren, VD:n eller ägaren? Miljöpartiet
anser att den juridiska personen ska kunna dömas även om ingen enskild
pekats ut.
Ett företag kan åläggasdömas att betala en miljöskyddsavgift
när de bryter mot tillstånd som givits enligt miljöskyddslagen
även om man inte vet vem i företaget som är skyldig. Den
möjligheten har endast använts ett fåtal gånger sedan 1981,
bl a därför att man måste kunna visa att företaget har
ekonomiska fördelar av att bryta mot lagen. Man kan inte
tvinga företaget att betala miljöskyddsavgift för att företaget
eller personalen slarvar eller är vårdslösa i miljöskyddet.
Därmed godkänner man i praktiken att de inte på ett rimlilgt
sätt försöker hindra allvarliga följder av mänskliga misstag
och att de inte med lämpliga försiktighetsåtgärder förebygger
tillfälliga övertramp, t ex stora utsläpp vid driftsstörningar.
Idag driver sällaninte åklagare miljöbrotten vidare utan de prioriterar
utredningar av de brott där uppklaringsprocenten är hög och där det går att få
någon dömd. De prioriterar även brott med höga straffvärden som ger
fängelsestraff framför brott som ger böter. Det är ovanligtSällan förekommer
det att åklagare överklagar friande domar i miljömål.
Grupptalan bör enligt vår mening gälla vid miljöbrott.: Att driva civilmål
kan vara riskabelt. Den som förlorar får betala motpartens rättegångs-
kostnader. Det är lLättare är det att överlåta sina skadeståndsanspråk på en
juridisk person (villaägarföreningen, miljögrupp etc ) vilket innebär att en
enskild kan våga driva ett mål mot ett storföretag utan att riskera hus och
hem. Förlorar hon/han kan kostnaderna delas mellan flera. I dag är det nästan
omöjligt för en enskild att driva ett miljömål.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att resurserna som satsas på ekobrottsbekämpning även skall
innefatta miljöbrott och att det på ett tydligt sätt skall framgå av
planeringsbeskrivningarna,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring vid
tillståndsgivning av miljöfarlig verksamhet att tillstånd och villkor för
utsläpp klart formuleras, så att inga tveksamheter råder,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att fortbildning till miljöpoliser skall fortgå med centrala medel,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att 8-veckorskursen i miljörätt och miljökunskap skall ingå som
obligatoriskt moment i polisutbildningen,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att samlacentrera miljöbrotten till utbildade miljöåklagare,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att inrätta miljödomstolar integrerade till vissa tingsrätter,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att miljöbrotten skall hänföras till de inrättade miljödomstolarna,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att det klart skall framgå av förarbetena till miljölagarna hur dessa
skall tillämpas,
9. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i
miljölagarna att "ringa" vid miljöbrott skall definieras,
10. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i
miljölagarna att preskriptionstiden för miljöbrott skall vara 25 år,
11. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i
miljölagarna att bevisfrågan vid miljöbrott omarbetas och nya förslag framtas
i enlighet med vad som anförts i motionen,
12. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i
miljölagarna att uppsåtsfrågan vid miljöbrott omarbetas och nytt förslag
framtas i enlighet med vad som anförts i motionen,
13. att riksdagen beslutar om sådan ändring i miljölagarna att
ansvarsfrågan vid miljöbrott skall gälla den juridiska personen i enlighet med
vad som anförts i motionen,
14. att riksdagen beslutar om sådan ändring i lagstiftningen att i enlighet
med vad som anförts i motionenen att grupptalan skall gälla vid miljöbrott,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att tillsynsmyndighetens kontrollerande besök skall ske
oanmälda.1
Stockholm den 7 oktober 1996
Birger Schlaug (mp)
Marianne Samuelsson (mp)
Kia Andreasson (mp)
Roy Ottosson (mp)
Bodil Francke Ohlsson (mp)
Elisa Abascal Reyes (mp)
Barbro Johansson (mp)
Per Lager (mp)