Såsom framgår av propositionen 1996/97:5 Forskning och samhälle, den s.k. forskningspropositionen, är Brottsförebyggande rådet (BRÅ) ett kvalificerat expertorgan i kriminalpolitiska frågor under regeringen med uppgift att främja brottsförebyggande insatser genom att arbeta med utveckling, utvärdering, tillämpad forskning och information inom sitt område. Vidare framgår att BRÅ under senare år har förstärkt sin forskningskompetens så att verksamheten blivit mer tvärvetenskaplig och spänner över fler områden än tidigare. Som exempel på områden som BRÅ arbetar med nämns brottslighetens nivå, struktur och utveckling, teorier och praktik inom brottspreventionen från tidiga åtgärder till lokalt brottsförebyggande arbete, rasistiskt våld och motvåld, ekobrottslighet och samhällets reaktioner på brott.
Såsom framgår av budgetpropositionen har BRÅ fr.o.m. den 1 juli 1994 övertagit ansvaret för den officiella rättsstatistiken. BRÅ svarar numera också för produktionen av domstols- och kriminalstatistiken.
I propositionerna anges att BRÅ:s verksamhet till stöd för lokalt brottsförebyggande arbete på sikt skall lyftas fram och utvecklas ytterligare för att genomföra intentionerna i det nationella brottsförebyggande programmet. BRÅ skall därvid bistå med information om brottsförebyggande arbete och i samarbete med landets universitet och högskolor verka för att behovet av kvalificerad utbildning på lokal nivå tillgodoses. Det understryks vidare att det finns ett stort behov av att BRÅ biträder med uppföljningar och utvärderingar av olika brottsförebyggande projekt.
I budgetpropositionen uttalar regeringen att det är nödvändigt att det görs vissa omprioriteringar och förändringar av verksamhetens inriktning för att BRÅ skall kunna möta kravet på ett utvecklat stöd till lokalt brottsförebyggande arbete. Regeringen uttalar vidare att sådana förändringar övervägs inom Justitiedepartementet i samband med en översyn av rättsväsendets forsknings- och utvecklingsverksamhet. Förändringarna beräknas kunna genomföras under år 1997.
I forskningspropositionen konstaterar regeringen att det finns ett stort behov av en forsknings- och utvecklingsverksamhet inom rättsväsendet samt att resurserna för denna verksamhet är splittrade. Rikspolischefen Sten Heckscher har av Justitiedepartementet förordnats att biträda departementet med en utredning om hur forsknings- och utredningsverksamheten (med "utredningsverksamhet" avses enligt Justitiedepartementet utvecklingsverksamhet) inom rättsväsendet, dvs. främst den vid Rikspolisstyrelsens forskningsenhet och BRÅ, bör vara organiserad i framtiden m.m. Av forskningspropositionen framgår att det i arbetet ingår bl.a. att bedöma om en sammanläggning av dessa verksamheter skulle kunna ge forskningsmässiga fördelar och leda till ett effektivare resursutnyttjande. Enligt den promemoria som upprättats som underlag för utredningen skall utredaren även ta ställning till "vilka andra förändringar som krävs för att BRÅ skall kunna ta sig an de ändrade uppgifterna rörande lokalt brottsförebyggande arbete". Varken beslutet om uppdraget eller promemo- rian innehåller någon förklaring till vad som avses härmed. Det får dock förutsättas att några mer omfattande förändringar av BRÅ:s verksamhet inte är avsedda, eftersom detta borde kräva en ordinär utredning tillsatt av regeringen.
Sektorsorganens forsknings- och utvecklingsverksamhet utgör ofta ett nödvändigt komplement till den verksamhet som bedrivs vid universitet och högskolor. Såsom framhålls i forskningspropositionen bidrar sektorsorganen till förnyelsen genom att deras forskningsbehov medför annorlunda problemformuleringar än de inomvetenskapliga. Frågeställningarna är - som också framhålls - ofta tvärvetenskapliga, vilket kan kräva ny kompetens, nya samarbetsmönster och ny metodik. BRÅ:s erfarenheter av samarbete med universitet och högskolor, framförallt den kriminologiska institutionen vid Stockholms universitet och det kriminalvetenskapliga nätverket vid Lunds universitet, visar att verksamheten vid de båda typerna av organisationer kan komplettera varandra på ett fruktbart sätt.
Vi anser att den inriktning BRÅ:s forsknings- och utvecklingsverksamhet numera har, tillsammans med informations- och förlagsverksamheten och ansvaret för den officiella rättsstatistiken, är en mycket god plattform för ett utvecklat stöd till lokalt brottsförebyggande arbete. Regeringen har i budgetpropositionen också konstaterat att de områden BRÅ har prioriterat ligger väl i linje med den förstärkning av rådets inriktning mot stöd till lokalt brottsförebyggande arbete som krävs för att på sikt ta hand om de uppgifter som följer av det nationella brottsförebyggande programmet. BRÅ:s verk- samhet torde dock successivt behöva byggas ut för att motsvara de lokala behoven av stöd i det brottsförebyggande arbetet.
Vi delar regeringens bedömning att det finns ett stort behov av en forsknings- och utvecklingsverksamhet inom rättsväsendet. Vi anser dock att det är av stort värde med flera miljöer för denna verksamhet. Det finns alltid en risk för att företrädare för dominerande forskningsinriktningar motarbetar uppkomsten av nya idéer och att en alltför snäv specialisering inverkar negativt på forskningens kvalitet, vilket också framhålls i forskningspropo- sitionen. Inte minst för en så ung vetenskaplig disciplin som kriminologin, med ett stort behov av kunskapsuppbyggnad, skulle det vara olyckligt, om en forskningsinriktning blev dominerande, vilket är en uppenbar risk om det t.ex. skulle byggas upp en enda stor institution för forsknings- och utvecklingsverksamheten inom rättsväsendet. BRÅ har vid flera tillfällen framhållit behovet av ytterligare institutioner med kriminologisk inriktning, vilket skulle främja mångfald och utveckling inom området.
Om statsmakterna trots allt väljer en lösning med en institution för forsknings- och utvecklingsverksamheten inom rättsväsendet, är det ange- läget att BRÅ får behålla sina nuvarande resurser för sådan verksamhet. Det är nödvändigt med forskningskompetens inom BRÅ för att BRÅ skall kunna biträda med uppföljningar och utvärderingar av brottsförebyggande projekt. Egen forskningskompetens är också nödvändig för utvecklingen och analysen av rättsstatistiken. Det behövs vidare egen forskningskompetens för att kunna granska, värdera och informera om forskningsresultat. Dessutom är egen forskningskompetens och erfarenheter av utvecklingsarbete värdefulla vid medverkan i utformning av utbildning i brottsprevention och vid medverkan i sådan utbildning.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om forsknings- och utvecklingsverksamheten vid Brottsförebyggande rådet.
Stockholm den 7 oktober 1996
Ingbritt Irhammar (c)
Christel Anderberg (m) Kia Andreasson (mp) Siw Persson (fp) Rolf Åbjörnsson (kd)