Ett grundläggande krav på rättsväsendet är att det ska
garantera rättssäkerheten för alla människor i samhället.
Detta krav får inte ifrågasättas - inte ens i besparingstider.
Principen om allas likhet inför lagen måste varje
demokratiskt samhälle slå vakt om.
Miljöpartiet de gröna godkänner ramanslaget för 1997 för utgiftsområde 4
Rättsväsendet. Inom ramen gör vi en transferering av 10 miljoner från A 2
Säkerhetspolisen till F 6 Rättshjälpskostnaderna.
Ramanslaget för 1998 godkänner vi, men med transferering inom ramen.
Eftersom vi motsätter oss att den allmänna rättshjälpen överförs till i första
hand privata försäkringar, kan inte rättshjälpsområdet spara 114 miljoner år
1998 som regeringen föreslår.
Vidare är vi tveksamma till nedskärningarna inom kriminalvården.
Eftersom frivården ska överta många brottsdömda från anstalterna behöver
frivården tillföras resurser för att de ska lyckas med uppdraget. Hur frivården
kommer att lyckas med t.ex. de nya straffpåföljderna elektronisk övervakning
och samhällstjänst är avgörande för allmänhetens förtroende vad gäller
alternativa straffpåföljder. Misslyckas frivården kommer alternativ till
fängelsestraff, som nu en utredning föreslagit, att bli svåra att genomföra.
Miljöpartiet de gröna föreslår för år 1998 att medel från Säkerhetspolisen
överförs till rättshjälpsområdet samt att åtgärder vidtas för att sänka
advokatkostnaderna för allmän rättshjälp. Timkostnadsnormen för dessa har
skenat iväg och är i jämförelse med andra yrkeskategoriers ökning stor. 1987
tog en advokat 415 kronor i timmen för att försvara en person i brottmål.
Sedan dess har beloppet ökat med nästan hundra procent. I dag är timarvodet
för biträden 803 kronor exklusive moms. Under samma tioårsperiod har KPI,
(konsumentprisindex) som beräknas av SCB och är ett mått på
levnadskostnadsökningen i Sverige, ökat med 50 procent. Biträdenas
arvoden har ökat dubbelt så mycket som KPI. I jämförelse med t ex en
industriarbetarlön är ökningstakten den dubbla för advokaten. För att beräkna
timkostnadsnormen har man utgått från allmänna advokater och deras
omkostnader, vilket har visat sig vara helt felaktigt då dessa inte är
kostnadseffektiva.
Omfattningen av Säkerhetspolisens arbete bör diskuteras och utredas. Det
behövs en öppen debatt om vad vi ska ha en säkerhetspolis till, vad som skall
vara dess mål, vilka områden som ska ingå och vilka som eventuellt kan
överföras till andra organisationsformer etc. Miljöpartiet tror att det går att
minska Säkerhetspolisens verksamhetsområden genom att överföra vissa
delar till den vanliga polisen och till militären. På detta vis kan en
effektivisering och samordning ske.
Förslag till lag om ändring i
polislagen
Miljöpartiet de gröna finner det tillfredsställande att
lagtexten ändras i syfte att inte begränsa antalet ledamöter i
polisstyrelser. Vi vill dessutom införa ännu en ändring som
garanterar att en representant för de till
kommunen/landstinget valda politiska partierna representeras
i polisstyrelserna. Idag utesluts de mindre partierna från
insyn och inflytande över angelägna samhällsfrågor.
Brottsförebyggande
program
Brottslighetens orsaker måste angripas lokalt, och tidiga
insatser för att hindra att ungdomar i riskzonen hamnar i en
kriminell livsstil är av central betydelse. Miljöpartiet de
gröna anser det därför viktigt att de personer som ska ingå i
lokala brottsförebyggande råd väljs bland de personer som
har baskontakt med ungdomar i riskzonen såsom
speciallärare, kuratorer, skolsköterskor, närpoliser,
fritidsledare, socialsekreterare etc och att det inte blir de
vanliga personerna som brukar kallas, men som inte har den
dagliga kontakten med ungdomar t.ex. rektorer, polisbefäl,
eller chefer för myndigheter.
Mäns våld mot kvinnor
Våld som utövas i nära relationer, ofta dolt från omvärlden,
utgör ett stort samhällsproblem. Det handlar om brott som
inte är könsneutrala, utan har män som förövare och kvinnor
som offer. Våld mot kvinnor har samband med jämställdhet
mellan kvinnor och män, maktfördelning mellan könen och
mäns syn på kvinnor. Det är förövarnas, männens, beteende
som skall ändras och inte kvinnors handlingsutrymme som
skall begränsas i form av olika skyddsanordningar och
insatser i efterhand. Sexualiserat våld som samlingsbegrepp
för våldtäkt, misshandel, pornografi, incest, prostitution och
dylikt är extrema exempel på obalans i maktförhållandet
mellan könen. Ett sätt att ändra denna ojämna maktbalans är
att formulera lagarna och åtgärderna ur kvinnors erfarenhet
samt ändra terminologin så att den beskriver verkligheten ur
ett kvinnoperspektiv. Det krävs ett snabbt, samordnat och
konsekvent agerande från myndigheter, organisationer och
enskilda vid våld mot kvinnor. Information om orsaker till,
och mekanismerna bakom, mäns våld mot kvinnor måste
föras ut på ett systematiskt och genomtänkt sätt till alla
personalkategorier som kommer i kontakt med misshandlade
kvinnor. Alla berörda handläggare vid polis,
åklagarmyndigheter samt domstolar skall kontinuerligt
utbildas i dessa frågor. En grundförutsättning för att kvinnor
skall våga anmäla att de utsatts för brott är att kvinnorna har
förtroende för rättsväsendet. Jämställdhet kan inte uppnås
förrän vi utplånat våld och hot om våld i kvinnors liv.
Eftersom en kommission redovisat sina förslag till ändringar
i lagen samt utrett problemen i Kvinnofrid SOU 1995:60
avhåller vi oss från att nu komma med förslag. Miljöpartiet
de gröna bifaller kommissionens åsikter och väntar att
regeringen gör detsamma i en kommande proposition.
Stöd till brottsoffer
Eftersom den utredning som är tillsatt för att se över hur de
åtgärder som hittills har vidtagits inte är klar förrän utgången
av år 1997, får vi avvakta med förslag. Utredningen tar upp
frågeställningar om de åtgärder som sätts in är de som
verkligen behövs, om de resurser som finns används på bästa
sätt och hur lagändringar samt andra insatser har fallit ut i
praktiken. Till utredningen är en referensgrupp med
företrädare för ideella organisationer knuten.
Europolkonventionen,
Schengenavtalet och
specialkommissionen inom
Östersjöområdet
Istället för att satsa på Interpol med 176 medlemsstater och
ett etablerat samarbete som har fungerat, satsar regeringen på
små mini-interpol. Vad som föranleder regeringen att tro att
dessa organisationer bättre kan lösa problemen med den
ökade internationella brottsligheten har inte framlagts. I
budgetpropositionen står att anledningen är att samarbetet
med andra länder ger större möjligheter att lyckas med
insatser mot den gränsöverskridande brottsligheten och att en
arbetsgrupp med uppgift att kartlägga den internationella
ekonomiska brottsligheten tillkallats. Interpol, som
grundades 1923, har sakta fått växa fram underifrån, inte
uppifrån, utifrån juridiska diktat som de politiska initiativ
som är på tal i exempelvis Östersjön eller Europol. Ett ökat
samarbete mellan Interpol och tullen är att föredra.
Narkotikan flödar som aldrig förr till Sverige. Trots nedskärningar av
tullen och ändrade kontrollrutiner hävdas det att lika stora beslag görs samt
att antalet ingripanden på gatunivå har ökat. Anledningen är kanske att det
har blivit en ökad införsel av narkotika sedan EU-inträdet. Schengenavtalet
innebär slopad gränskontroll av personer inom Schengenländerna. Eftersom
det tillverkas narkotika i dessa länder samtidigt som de har en
narkotikaliberal syn och inte ser lika allvarligt på innehav för personligt
bruk,
kan vi förvänta oss en ytterligare ökad införsel av narkotika. Regeringen
utser narkotikabekämpningen som ett för polisen prioriterat område, men det
hjälper inte med registrering i SIS (stordatorn) om man samtidigt låter
ungdomar komma och gå genom gränserna med besök på helt legala
knarklokaler i t.ex. Holland, Danmark och i länder där polisen inte tycker att
det är allvarligt att bruka knark. Maria ungdomsmottagning i Stockholm
noterade att antalet unga människor som behandlades på
ungdomsmottagningen för att de injicerar heroin ökade under 1995 med
140 % i jämförelse med föregående år. Enligt undersökningar är tendensen
att ungdomars missbruk förskjuts mot tyngre droger. För att komma åt
storhandlarna, vilket är EU:s och Schengenländernas strategi, är risken
uppenbar att ungdomarna blir de som får betala för regeringens politik.
Schengenavtalets förpliktelser i praktiken, som inte diskuterats i
justitieutskottet, ej heller på annat sätt i samhällsdebatten, kostar pengar.
Regeringen har inte avlämnat någon redogörelse för hur stort beloppet är, hur
det drabbar polisanslaget eller vilka andra konsekvenser det för med sig.
Slutförhandlingarna inför undertecknandet av Schengenavtalet beräknas vara
klara före utgången av 1996. När det beslutet fattats kan ingen ändring av
avtalet ske. Miljöpartiet kräver en fullständig redovisning till riksdagen av de
omfattande genomförandedokument som finns, innan regeringen genomför
slutförhandlingarna.
Ett modernt rättsväsende
Rättsväsendet ska fortsätta att utveckla moderna
organisations- och arbetsformer. Regeringen förespråkar att
en samlad IT-strategi skall utformas och satsningen på ny
teknik skall fortsätta. Miljöpartiet de gröna anser att vi går
mot ett kontrollsamhälle där allt mer av våra liv går att spåra
och kontrollera i databaserade register vilka har allt snabbare
söksystem och globala nätverksanslutningar. Steg för steg
genomförs lagar som möjliggör för myndigheter att avlyssna,
kontrollera och registrera människor. Lagstiftningen bör inte
bygga på att staten är god. Register som byggs upp för att
bekämpa brottslighet är desamma som kan användas mot
människor i andra syften. Miljöpartiet anser att den
personliga integriteten måste skyddas, ibland på bekostnad
av effektiviteten. Registrering av människor i polisregister
skall ske först när dom är avkunnad och den anklagade
bedömts skyldig. Kameraövervakning på offentliga platser
skall inte kunna ske utan tillstånd, och synlig information om
att kameraövervakning sker skall finnas. Regeringen måste
göra en samlad analys över redan införda och kommande
lagförslag och se helheten av det samhälle som skapas
genom en utökad kontroll och registrering av medborgarna.
Nya lagförslag på utökade kontrollmöjligheter sker för
närvarande steg för steg utan en samlad analys av
konsekvenserna och en översikt över myndigheters
befogenheter.
Registernämnden
En ny myndighet inrättades 1 juli 1996 för att öka kontroll
och insyn vid utlämnandet av uppgifter ur polisregister i
ärenden enligt säkerhetsskyddslagen. Registernämnden skall
också följa Säkerhetspolisens registrering av uppgifter i
polisregister, särskilt med avseende på förbudet mot att
registrera enskildas åsikter enbart av det skälet att de genom
organisationstillhörighet eller på annat sätt gett uttryck för en
politisk uppfattning.
Miljöpartiet, som var kritiskt till flera punkter i säkerhetsskyddslagen, fick
ingen representation i Registernämnden, ej heller något annat kritiskt inställt
parti. Endast s och m, som var positiva till utlämnandet av uppgifter ur
polisregister, blev representerade. Miljöpartiet anser att alla partier skall ha
en representant med i en så viktig och kontroversiell fråga. Det är viktigt med
parlamentarisk insyn i hemliga angelägenheter. Regeringen fastställer att den
demokratiska insynen på detta sätt har ökat. Ja, med ett parti men den
demokratiska insynen är inte tillgodosedd.
Samverkan med åklagare
Vi vill i detta sammanhang lyfta fram miljöbrotten. Det är av
ytterst stor vikt att samverkanformerna mellan polis och
åklagare när det gäller planering, kontakt med
tillsynsmyndigheterna och gemensam utbildning utvecklas.
Särskilda insatser för att förstärka utredningskompetensen
måste göras. Miljöbrotten har tyvärr glömts bort vid tidigare
samverkansreformer.
Åtgärder mot den
ekonomiska brottsligheten
Regeringen vill nu ta krafttag mot den ekonomiska
brottsligheten och ämnar upprätta en ekobrottsmyndighet.
Miljöpartiet ser positivt på att nya strategier enligt
Riksdagens revisorers förslag och förslagen i rapporten
Effektivare ekobrottsbekämpning genomförs.
Till ekobrotten räknas miljöbrotten, vilket inte får glömmas bort, när den
nya myndigheten byggs upp och när nya strategier antas. I arbetet med att
bygga upp och säkra kompetensen skall ekologer/biologer och personal
utbildade i miljörätt och miljökunskap knytas till myndigheten. Dessa ska
utveckla ett nära samarbete mellan olika myndigheter, specialister och de ska
arbeta problemorienterat. Miljöbrottsutredningar skall bedrivas i fasta
åklagarledda arbetsgrupper, i vilka poliser, ekologer och andra specialister
ingår. Den beskrivning regeringen ger av hur den nya myndigheten ska
organiseras tillgodoser även en ny strategi när det gäller att utreda
miljöbrott.
Det är av avgörande betydelse att miljöbrotten ingår och görs tydliga vid
planeringsarbetet om en reformerad hantering av miljöbrottslighet ska
komma till stånd.
Ungdomsbrottslighet
Om ungdomar begår brott måste fängelsestraff undvikas.
Högsta domstolen skriver i mål nr B 3345/96 den 2 oktober
1996 följande: "Med påföljdssystemets nuvarande
utformning och då omständigheterna inte är sådana att
skyddstillsyn kan komma i fråga, föreligger som alternativ
endast ett överlämnande till vård inom socialtjänsten. Valet
står sålunda mellan å ena sidan ett mycket ingripande, men
noga reglerat fängelsestraff och å andra sidan en sådan för
den unges återanpassning klart lämpligare påföljd, som
överlämnande av berört slag kan utgöra. Någon möjlighet för
en allmän domstol att påverka innehållet i och längden av
vården inom socialtjänsten finns inte. Det är därmed också
svårt för domstolen att i det konkreta fallet bedöma påföljden
och göra en avvägning mot andra likvärdiga fall. Särskilt vid
mycket grova brott ger valet mellan fängelse och vård inom
socialtjänsten inte utrymme för ett tillräckligt nyanserat
ställningstagande, och domstolarna ställs alltså i dylika fall
inför en mycket vansklig uppgift."
Miljöpartiet anser att domstolen bör få större inflytande när det gäller
strafftid samt innehållet i en åtgärdsplan, i vilken det ska framgå även vilka
restriktioner gällande permissioner etc som ska gälla. Socialtjänsten och
frivården inom kriminalvården bör samarbeta i omhändertagandet av unga
brottslingar, båda myndigheterna har värdefull kunskap att tillföra.
Samhället måste reagera och agera snabbt, redan vid det
första brottstillfället. Detta kan ske genom "medling" mellan
brottsling och brottsoffer, syftande till en uppgörelse. Den
som har begått ett mindre lagbrott får genom medling chans
att göra rätt för sig utan att hamna i något kriminalregister.
Den reparativa sidan av påföljden, som handlar om att ställa
till rätta och minska skadeverkningarna av brottet, bör
betonas mer än nu. Brottsling och brottsoffer bör också
konfronteras för att båda ska komma till insikt om
människan på respektive sida. På detta sätt kan offrets
psykiska skador minskas.
Fördelning på
anslagsområden
Miljöpartiet föreslår följande fördelning av anslag inom
utgiftsområde 4.
4
Rättsväsendet
Regeringen
Miljöpartiet
Förslag
Beräknat
Beräknat
Avvikelse från regeringen
miljontal kronor
miljontal kronor
1997
1998
1999
1997
1998
1999
Totalt utgiftsområdet
20825
21115
21817
0
0
0
Anslag
A 1
Polisorganisationen
10488
10808
11179
A 2
Säkerhetspolisen
509
527
545
-10
-100
-100
B 1
Åklagarväsendet
627
622
645
C 1
Domstolsväsendet m.m.
2916
3017
3120
D 1
Kriminalvården
3837
3810
3947
E 1
Kronofogdemyndigheterna
1298
1296
1337
F 1
Brottsförebyggande rådet
25
26
27
F 2
Rättsmedicinalverket
166
167
173
F 3
Gentekniknämnden
2
2
2
F 4
Brottsoffermyndigheten
10
10
10
F 5
Ersättning för skador på grund av
brott
72
73
75
F 6
Rättshjälpskostnader
854
737
737
10
100
100
F 7
Diverse kostnader för
rättsväsendet
10
11
11
F 8
Bidrag till vissa internationella
sammanslutningar
3
3
3
F 9
Bidrag till brottsförebyggande
arbete
7
7
7
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till utredning av frivårdens
utökade ansvar i enlighet med vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till utredning om
ersättningskostnaderna till rättshjälpsbiträden och offentliga biträden i
enlighet med vad som anförts i motionen,
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till utredning av
Säkerhetspolisens verksamhet i enlighet med vad som anförts i motionen,
4. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i polislagen
att det klart framgår att ledamöter från samtliga av de till kommun/landsting
valda partierna skall finnas representerade i polisstyrelserna,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att personer med daglig kontakt och kunskap om ungdomar skall
ingå i de lokala brottsförebyggande råden,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att utveckla Interpol i samarbete med Tullen,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en redovisning av Schengenförhandlingarna i form av en
skrivelse till riksdagen före slutförhandlingarna,
8. att riksdagen hos regeringen begär en samlad redogörelse med analys av
gällande samt planerade lagar som ger samhället rätt att kontrollera
medborgarna i enlighet med vad som anförts i motionen,
9. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i gällande
bestämmelser att det klart framgår att ledamöter från samtliga riksdagspartier
skall finnas representerade i Registernämnden,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att den nya ekobrottsmyndigheten även får direktiv att handlägga
miljöbrottslighet,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att vid ungdomsbrott införa obligatorisk medling efter
godkännande av brottsoffret,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att domstolarna skall ha inflytande över de åtgärder som skall
vidtas vid grova ungdomsbrott,
13. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1997 anvisa anslagen under
utgiftsområde 4 Rättsväsendet enligt Miljöpartiets förslag,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om fördelningen på anslag inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet för
åren 1998 och 1999 enligt tabell.