av Ingbritt Irhammar m.fl. (c, s, m, fp, v, mp, kd)
Statistik om våld mot kvinnor
Våldet mot kvinnor är i stor utsträckning dolt. Det finns
visserligen uppgifter som visar att en kvinna blir slagen var
20:e minut och att en kvinna våldtas var 50:e minut i
Sverige. I en förstudie till ett pågående forskningsprojekt i
Göteborg uppger var fjärde kvinna att de någon gång
misshandlats av en man i en relation. Var tredje person som
misshandlas till döds i Sverige är en kvinna. Men kunskapen
om våld mot kvinnor är trots dessa uppgifter alltför
bristfällig. Det beror på att den officiella rättsstatistiken
dåligt redovisar denna typ av våld och att frågan sällan
berörts i nationella offerundersökningar.
Statistiken över anmälda brott och hur rättsväsendet hanterar brott mot
kvinnor är en av de viktigaste källorna till kunskap om våldet mot kvinnor.
Riktiga beslut om vilka nödvändiga åtgärder som måste vidtas kan bara fattas
om vi har tillräcklig kunskap om brottslighetens nivå, struktur och utveckling.
Detta gäller både reparativa, rehabiliterande och förebyggande insatser.
Därför behövs förbättrad kriminalstatistik på området.
Dagens kriminalstatistik om våld mot kvinnor rör i första hand
brottstyperna mord, dråp och grov misshandel som lett till döden, misshandel
utan dödlig utgång, våldtäkt och andra sexualbrott, ofredande och olaga hot
samt brott mot besöksförbudslagen. Av dagens statistik framgår däremot inte
relationen mellan misstänkt och offer för något av dessa brott. Endast för
brottstypen misshandel framgår offrets kön. Kriminologer utgår helt enkelt
ifrån att de flesta av de brott som enligt statistiken definieras som
"misshandel mot kvinna av bekant person inomhus" begåtts av en man som
har eller haft en nära relation till kvinnan. Samma slutsats dras när det gäller
de flesta av brotten av typen "ofullbordad våldtäkt inomhus". När det gäller
brott som olaga hot och ofredande, framgår inte ens offrets kön av statistiken.
Detta är inte acceptabelt!
Det går inte idag att uttala sig om nivå eller utveckling vad gäller det våld
som utövas av män mot kvinnor i hemmet i Sverige utan att genomföra
specialundersökningar. Vi vet t ex inte heller om det våld mot kvinnor som i
ökande utsträckning anmäls till polisen har utövats av män mot kvinnor som
de lever eller har levt tillsammans med, eller om det i ökande utsträckning är
unga kvinnor som utsätts för våld av män de är flyktigt bekanta med.
Vi efterlyser nu könsuppdelning av statistiken om våld mot kvinnor. Det
krävs bl a utökad information om offrets ålder, nationalitet och relation till
gärningsmannen. Det krävs också information om skadestånd vid våldsbrott
och omfattningen av frihetsberövanden vid brott som avser våld mot kvinnor.
En brottsofferundersökning avseende våld mot kvinnor bör också genomföras
i likhet med vad Kvinnovåldskommissionen föreslog.
Bristen i statistiken om kvinnovåldet medför också att det är svårt att få
kunskap om hur rättsväsendet hanterar fall som rör våld mot kvinnor. Vad vi
vet är, att dessa brott i relativt liten utsträckning leder till att brottet
åtalas och
att en person döms. På några håll i landet pågår nu försök med t ex
videofilmning av brottsplats och av förhör med offret när sådant våld först
kommer till polisens kännedom för att förebygga en upprepning av våldet.
Det är oerhört viktigt att dessa försök tas tillvara i Sverige generellt.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förbättrad statistik om våld mot kvinnor.