När det gäller rättsväsendet är det viktigt att vi ser till
helheten. Inget politiskt område kan ses för sig. Familje-,
utbildnings-, social- och t o m bostadspolitiken skapar
förutsättningarna för ett fungerande rättsväsende. Idag har
rättsväsendet, jämfört med 1950-talets början, sex gånger fler
brott per år att hantera. Endast med gemensamma åtgärder
kan den negativa utvecklingen vändas och antalet brott
minska. I detta ligger också det faktum att alla parter ska
kunna ansvara för sin uppgift. Lagstiftaren ska ställa upp
regler för vilka gärningar som samhället accepterar och inte
accepterar. Upptäcks brister i rättssäkerheten ska de rättas
till. Polisen ska upprätthålla ordning, rycka ut när
allmänheten behöver hjälp samt förebygga och beivra brott.
Domstolarnas uppgift är att handlägga mål och avgöranden
på ett rättssäkert och effektivt sätt, beakta allas likhet inför
lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet. Kriminalvården,
slutligen, ska skapa förutsättningar för den dömdes
reinternalisering, inte i första hand vara en förvaringsplats.
Med en helhetssyn och en insikt om allas specifika uppgift
kan vi skapa ett rättssamhälle. Vi kristdemokrater säger, vad
gäller rättsväsendet, nej till de allmänna neddragningar som
regeringen föreslår. Vår demokrati är beroende av att de
myndigheter som nämns under utgiftsområdet kan verka i
praktiken.
Domstolarna
För närvarande diskuteras hur vårt domstolsväsende ska vara
uppbyggt i framtiden. Domstolsutredningen kommer i höst
att lägga fram sitt förslag. Det främsta syftet är att
effektivisera domstolarnas arbete och spara cirka 200
miljoner kronor. Domstolarna idag har en stor
arbetsbelastning. Samtidigt minskar antalet platser som
tingsnotarier. Vi menar att en grundläggande förutsättning
för domstolarnas verksamhet är att organisationen inte är
underdimensionerad. Ärendehantering måste kunna fungera
smidigt, annars kan rättssäkerheten inte längre garanteras. De
medel som frigörs genom en effektivisering av rättshjälpen
bör därför läggas på domstolarna.
Bekämpning av den
ekonomiska brottsligheten
Vi kristdemokrater tillstyrker inrättandet av en särskild
ekobrottsmyndighet. Denna bör emellertid vara utformad i
enlighet med den organisation som beskrivs i regeringens
ekobrottsberedning (Ds 1996:1), Effektivare
ekobrottsbekämpning. Detta innebär att
ekobrottsorganisationen bryts ut från polis- och
åklagarväsendet och därmed blir en självständig organisation
direkt under regeringen, på samma sätt som denna typ av
verksamhet är organiserad i Danmark och Norge.
Anledningen till detta är att allvarlig ekonomisk brottslighet,
innefattande också grova miljöbrott, kräver operativa insatser
av sådan kvalificerad art att en enhetlig myndighetsstruktur
och ledning är nödvändigt.
Det är här viktigt att betona vikten av att miljöbrott ses som en del av den
ekonomiska brottsligheten, en brottslighet som ytterst hotar det demokratiska
samhället. Miljöbrottens karaktär är det samma som traditionell
ekobrottslighet på det sättet att brottet begås i näringsverksamhet och utgör
ett utpräglat vinningsbrott. Bekämpandet av miljöbrotten kräver utpräglad
kompetens och även en avancerad organisationsstruktur.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om regeringens förslag till besparingar inom
utgiftsområde 4 Rättsväsendet,
2.
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utformningen av den planerade ekobrottsmyndigheten,1.
2. att riksdagen med följande ändringar i förhållande till regeringens
förslag för budgetåret 1997 anvisar anslagen under utgiftsområde 4
Rättsväsendet enligt följande uppställning:
Anslag
Regeringens
förslag
Anslagsförändri
ng