Motion till riksdagen
1996/97:Ju906
av Pär-Axel Sahlberg m.fl. (s)

Våldsförebyggande arbete


Staten, och berörda myndigheter, måste tillsammans med
kommunerna tar fram ett strategiskt program för att motverka
våldet i offentliga miljöer; gator och torg.
Det oprovocerade våldet ökar enligt en del undersökningar, inslagen av
drogmissbruk är särskilt påfallande. En del brott kan hänföras till kategorin
beställningsjobb från utlandet, ett tecken på brottslighetens "inter-
nationalisering".
Många har försökt påvisa samband mellan kriminalitet och arbetslöshet,
förändrade familjestrukturer, normförändringar etc. Sannolikt finns dock inga
enskilda orsaker till en förändring och en förråing av samhället.
Polisen i Göteborg ville ta reda på varför de brott som begås av unga
människor, 15-18 år, begås av just de som begår dem. Annan undersökning
har t.ex. visat att det är i denna åldersintervall den kriminella "karriären"
tar
sin början. Göteborgspolisens undersökning bekräftade att invandrar-
ungdomar i första och andra generationen är överrepresenterade.
Denna nya undersökning bekräftar det som tidigare undersökningar visat.
Invandrargrupper är enligt olika undersökningar från BRÅ och
Kriminalvårdsstyrelsen överrepresenterade bland personer som begår brott,
t.ex. våldsbrott och narkotikabrott men också vad gäller lindrigare
brottslighet. Detta kan förklaras av att integrationen för en del grupper
närmast är obefintlig och därmed också chansen till att leva ett normalt liv i
vårt samhälle. Man tvingas med andra ord till stor del leva utanför
samhällsgemenskapen i brist på arbete, ordentliga språkkunskaper osv. I
sådana omständigheter utvecklas brottsligt beteende lättare. Samma
resonemang kan anses gälla för andra grupper i samhället, utan invandrar-
bakgrund. Samhället tenderas brytas isär med stora sociala följder.
Dessa slutsatser från BRÅ och Kriminalvårdsstyrelsen bekräftas av den
nyligen genomförda undersökningen av utredningsroteln i Göteborg. Men
undersökningen visar också att de svenska ungdomarna och invandrar-
ungdomarna har mycket gemensamt. "De lever ett liv utan riktig plattform -
utanför samhället. Föräldrarna är osäkra, kan i en del fall inte språket och
hotas därmed i sin auktoritet" (Göteborgs Posten 26 sep).
Brotten begås i huvudsak i grupp. En stor del av ungdomarnas identitet
ligger i bekräftelsen av kompisarna. Gängbildningen sker ofta i bostads-
området, men brotten kan begås på andra ställen. "Om vi ska komma tillrätta
med ungdomsbrotten måste vi bekämpa gängbildningen", säger
kriminalkommissarie Gunnar Dahlberg i samma tidningsartikel.
Förebyggande arbete för att identifiera ungdomar i riskzonen och bryta
negativ gängbildning bör prioriteras av sociala myndigheter och polis.
Samverkan med föreningslivet och dess klassiska roll av demokratisk
fostran, som en av grunderna för en bäraktig och fungerande människosyn är
alldeles nödvändig. Den människa som blir offer måste uppfattas som en
individ, med känslor och relationer som den våldförande kan identifiera sig
med på ett djupare sätt.
Ett hårdare samhällsklimat på olika sociala nivåer riskerar smitta umgänget
och umgängesformerna mellan människor. Egoismen och den hårdföra
själviskheten i stort som smått hotar solidariteten och det fungerande
gemensamma livet.
Ett strategiskt politiskt program med många medverkande kan angripa den
etiska upplösningen och utmana alla människor till ett demokratiskt
funktionssätt där individens liv och egendom värderas lika högt som det man
själv förfogar över. Vi måste hindra de krafter som hotar bryta isär det
svenska samhället. Samhället i vid betydelse har här en viktig funktion.
Regeringen bör vidta åtgärder för ett fördjupat åtgärdsprogram.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om framtagande av ett strategiskt program för att motverka våldet.

Stockholm den 1 oktober 1996
Pär-Axel Sahlberg (s)
Alf Eriksson (s)

Majléne Westerlund Panke (s)

Hans Hoff (s)