Handikapputredningen föreslog att en funktionshindrad som
sökte rättshjälp i ärende angående en
socialförsäkringsförmån enligt lagen om stöd och service till
vissa funktionshindrade, LSS, enligt lagen (1993:389) om
assistansersättning, LASS och enligt socialtjänstlagen
(1980:620), SOL, skulle ha samma bedömning om sina
behov av biträde som gäller för en patient som begär
ersättning för behandlingsskada. Då handikappreformen
infördes gjordes dock inte något tillägg till rättshjälpslagen.
Fortfarande gäller för att citera Handikapputredningen: "Den allmänna
rättshjälpen i sin nuvarande utformning kan därför inte anses ge
tillfredsställande möjligheter för människor med funktionsnedsättning att
hävda sin rätt till samhällsstöd". I lagrådsremissen inför prop 1996/97:9
framhölls att det kan finnas behov av rättshjälp i vissa socialförsäkringsmål
och andra mål som rör funktionshindrade personer.
Den enskilde är i ett stort underläge eftersom han har Riksförsäkringsverket
eller en kommun till motpart. De råd som förvaltningsdomstolarna kan eller
får ge motsvarar inte på något sätt det behov av juridiskt biträde som den
enskilde har. Tillämpningen av LSS och LASS innebär i flertalet mål i första
hand svåra juridiska bedömningar och först i andra hand bedömning av om
den enskilde bevisat sitt vårdbehov.
Den enskilde funktionshindrade har därför som Handikapputredningen
framhöll ett stort behov av rättshjälp. Bästa sättet att undanröja detta behov
skulle vara att införa en rätt till offentligt biträde i dessa mål. Detta
skulle
dock medföra sådana kostnader att det för närvarande inte är möjligt att
genomföra en sådan reform.
Men i vissa situationer är det särskilt stötande att den enskilde inte får sitt
juridiska biträde ersatt av det allmänna. Det är då han beviljats en insats av
försäkringskassa eller förvaltningsdomstol, men detta beslut överklagas av
Riksförsäkringsverket eller en kommun.
I varje fall då Riksförsäkringsverket eller en kommun överklagar ett beslut
där en förmån beviljats, borde den enskilde därför ha rätt till offentligt
biträde. Det är inte ovanligt att okunniga kommunala handläggare överklagar
helt självklara beslut och därigenom - bortsett från hur det drabbar enskilda -
förorsakar statsverket meningslösa kostnader.
Om kostnaden för den enskildes biträde betalades av verket eller
kommunen behöver ytterligare medel inte anslås av riksdagen. Verket eller
kommunen skulle tänka sig för lite innan de överklagar. Som det är nu kan de
överklaga utan risk för att själva få några kostnader, samtidigt som
domstolsväsendet får avsevärda kostnader på grund av varje överklagande.
Kostnaden för ett biträde är endast en bråkdel av vad ett överklagande kostar i
domstolshanteringen. Därtill kommer att handläggningen i domstolarna flyter
bättre om den enskilde företräds av ett kunnigt biträde.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om rättshjälp hos förvaltningsdomstol.