Särskilda bestämmelser med syfte att bekämpa terrorism
infördes i svensk lagstiftning genom lagen (1973:162) om
särskilda åtgärder till förebyggande av vissa våldsdåd med
internationell bakgrund. Reglerna syftade till att göra det
möjligt att hindra presumtiva terrorister från att komma in i
eller stanna kvar i Sverige.
Bestämmelserna har ändrats vid flera tillfällen. Sedan den 1 juli 1991
återfinns de i lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll, den s.k.
terroristlagen.
Enligt lagen skall en utlänning kunna utvisas om det behövs av hänsyn till
rikets säkerhet, eller om det med hänsyn till vad som är känt om hans tidigare
verksamhet och övriga omständigheter kan befaras att han kommer att begå
eller medverka till en brottslig gärning som innefattar våld, hot eller tvång
för politiska syften.
Terroristlagen har under lång tid varit utsatt för kritik. Lagen har
åtminstone två särdrag som gör den obehaglig och vilka inte skulle godtas i
vanliga rättsliga sammanhang. För det första är den diskriminerande i det den
vänder sig enbart mot utländska medborgare. För det andra sätter den vanliga
rättsprinciper ut spel då den tillåter att drastiska åtgärder riktas mot
människor, vilka inte har övertygats om något brott eller annan förkastlig
handling eller beträffande vilka vanlig straffrättsskipning satts ur spel.
En utlänning kan gripas av säpo och hållas fängslad på obestämd tid. Han
behöver inte anhållas, han har inte rätt att få sin sak prövad vid en
häktningsförhandling. Ibland förekommer att förhandling hålls enligt 3 och 6
§§ terroristlagen vid Stockholms tingsrätt. Vid förhandlingen uppträder säpo
i två funktioner, som åklagare och som domare. "Åklagaren" säger att det
finns bevis mot den misstänkte och hans advokat får då rätt att yttra sig.
Dock får den misstänkte och hans advokat inte ta del av säpos bevisning och
följaktligen är det omöjligt att försvara sig.
Ett uppmärksammat fall under senare tid är den terroristdömde
Abdelkerim Deneche som anklagades för att vara medlem i terrorist-
organisationen GIA och att ha deltagit i ett sprängattentat mot en
pendeltågstation utanför Paris den 25 juli 1995.
Deneche utsattes först för en ordinär prövning enligt gällande
bestämmelser i brottsbalken och rättegångsbalken. Åklagaren lade ned målet
eftersom brott ej kunde styrkas. Ärendet prövades slutgiltigt av Högsta
domstolen. Trots denna prövning kunde säpo gripa Deneche samma dag som
han friades och sätta honom i förvar. Helt plötsligt sattes våra vanliga
rättsprinciper ur spel.
Regeringen fattade beslut hösten 1995 att utvisa Deneche. Beslutet har
dock inte kunnat verkställas eftersom Deneche kommer från Algeriet och
han där riskerar dödsstraff. Deneche finns således fortfarande kvar i Sverige.
Han har nu, såvitt kan förstås, inga rättigheter i det svenska samhället.
Det måste även ifrågasättas huruvida den svenska terroristlagen
överensstämmer med de enskilda bestämmelserna i Europakonventionen om
skydd för de mänskliga rättigheterna m.m. eller FN-konventionen i samma
ämne. Bland annat är lagen oförenlig med nämnda konventioner så till vida,
att den utlänning som berörs av ett regeringsbeslut inte tillförsäkras något
effektivt rättsmedel, om han påstår att hans fri- och rättigheter har blivit
kränkta.
Mot bakgrund av det som anförts yrkar jag att lagen om särskild
utlänningskontroll upphävs. Gällande bestämmelser om terroristbekämpning
m.m. måste kunna sättas in i ordinär lagstiftning där vanliga rättsprinciper
gäller. En misstänkt terrorist måste ha samma möjligheter till rättslig
prövning m.m. som andra misstänkta. Om denna hemställan skulle avslås
yrkar jag att regeringen kommer med förslag till ändring i gällande
terroristlag där dels den rättsliga prövningen görs om så att samma
rättsprinciper gäller som i en ordinär rättegång, dels att ett beslut om
utvisning skall kunna överklagas.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar att lagen (1991:572) om särskild
utlänningskontroll upphävs och att nuvarande bestämmelser omarbetas och
förs in i annan lagstiftning,
2. att riksdagen, om yrkande 1 avslås, hos regeringen begär förslag till
sådan ändring i lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll att den
terroristmisstänkte erbjuds samma möjligheter till rättslig prövning som i den
ordinära domstolsprocessen, i enlighet med vad som anförts i motionen.