Vapenberget i Sverige växer oroväckande samtidigt som
myndigheterna har dålig kontroll över utvecklingen. En
utredning inom polisen visar att det finns 775 000 legala
vapenägare i landet som äger 2,2 miljoner vapen. I den
vapenutredning som brottsforskaren Leif G W Persson
genomförde för ett par år sedan låg uppskattningen högre,
eller på ca 900 000 vapenägare och 2,5 miljoner vapen. Detta
visar på en stor osäkerhet om hur den faktiska situationen
egentligen är.
Under alla förhållanden anses inte antalet vapen ha minskat under de år
som förflutit mellan de två utredningarna. I stället talar allt för motsatsen.
Importen av jaktvapen steg sålunda kraftigt fram till 1991. Av alla jaktvapen
som säljs i Sverige är 90% importerade. De har dessutom en mycket lång
livslängd (upp till mer än 50 år).
Enligt Rikspolisstyrelsen är Sverige ett mycket vapentätt land i jämförelse
med länder som Japan, England, Holland och våra nordiska och
östeuropeiska grannländer.
Vapenstölderna och vapensmugglingen har ökat kraftigt. Enligt
Rikspolisstyrelsen uppskattas antalet vapen utan giltig licens nu till 35 000.
Drygt 1 600 militär automatvapen är på drift i Sverige. Antalet våldsbrott där
skjutvapen används har också ökat kraftigt under senare år enligt Rikspolis-
styrelsen. Den illegala vapenanvändningen är ett utpräglat storstadsproblem.
Ett allvarligt och växande problem är att skjutvapen numera förekommer
illegalt i allt yngre åldersgrupper.
Under 1992 stals 1 680 skjutvapen. För 1993 är siffran något osäker men
man räknar med en ytterligare ökning på ett par hundra vapen. Många stölder
anmäls aldrig, eftersom ägaren saknar licens. Det vanligaste stöldbytet är
hagelgevär, jaktstudsare och pistoler. Det är också hagelgevären som oftast
används vid rån.
Enligt brottsforskaren Leif G W Persson är det alldeles för lätt att skaffa
vapen i Sverige. Det finns veckoslutskurser där man kan ta jägarexamen på
48 timmar. Därefter är det fritt fram att köpa upp till sex vapen, till exempel
halvautomatiska kulvapen. Den utredning som leddes av Persson förordade
att nytillkomna jägare bara skulle få köpa två vapen, därefter skulle behovet
prövas.
På grund av massiva protester från jägarna och deras organisationer
genomfördes förslaget aldrig. Och detta trots att det är klarlagt att dagens
bestämmelser gynnar penningstarka personer som köper stora mängder
vapen av vilka en stor del aldrig står under någon tillsyn.
Vid sin behandling av en motion i detta ärende vid 1995/96 års riksmöte
hänvisar justitieutskottet i bet. 1995/96:JuU12 till pågående utredningsarbete
i syfte att se över vapenlagstiftningen med inriktning på att förebygga
våldsbrott. Rikspolisstyrelsen framlade i rapporten "Illegala vapen" (RPS
Rapport 1995:2) redan i mars 1995 en rad förslag för att minska förekomsten
av illegala vapen i samhället. Det finns med andra ord redan nu ett tillräckligt
underlag för att vidta kraftfulla åtgärder mot det tilltagande våld i samhället
där skjutvapen kommer till användning.
Vi finner det mot ovanstående bakgrund angeläget att samhället utan
dröjsmål skärper hållningen mot den alltför lättvindiga hanteringen av vapen
och den ökning av våldsbrotten som följt i dess spår. Bland åtgärder som bör
prövas är tidsbegränsade tillstånd av vapen, begränsat innehav, hårdare
förvaringsregler och krav på ökad rapporteringsskyldighet från skytte-
föreningar. Straffen för olaga vapeninnehav måste också skärpas väsentligt.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av skärpning av reglerna för vapeninnehav m.m.