Motion till riksdagen
1996/97:Ju701
av Maud Ekendahl och Leif Carlson (m)

Brottsrubricering vid väpnade rån


I Sverige begås en hel del brott där rånaren är beväpnad med
ett skarpladdat skjutvapen. För att kunna bevisa denna
omständighet krävs att gärningsmannen skjuter eller att han
grips under själva rånet, vilket nästan aldrig sker. Polisen blir
i stället tvungen att fråga rånaren om vapnet var skarpladdat.
Svaret är på förhand givet och därför fälls i princip inga
butiksrånare för grovt rån.
Att ha en lagstiftning där gärningsmannen själv har övertaget och därmed
väljer brottsrubriceringen måste anses strida mot allmän rättsuppfattning. Det
vore rimligare att i stället sätta rånoffrets upplevelse i centrum för att
avgöra
om rånet skall anses som grovt eller inte.
Vapen som i dag kan användas utan risk för att åtalas för "grovt rån" är
kniv, yxa, hivsmittad kanyl, vapenattrapp och riktigt oladdat vapen. Helt klart
är att de som utsätts för rån blir lika rädda för en kniv som för en pistol.
Offrets upplevelse av rånet är mycket viktigare än gärningsmannens
kännedom om vapnet.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring av
lagstiftningen att alla väpnade rån klassas som grova i enlighet med vad som
anförts i motionen.

Stockholm den 25 september 1996
Maud Ekendahl (m)

Leif Carlson (m)