Motion till riksdagen
1996/97:Ju6
av Rolf Åbjörnsson (kd)

med anledning av prop. 1996/97:9 Ny rättshjälpslag


Regeringen har i proposition 1996/97:9, Ny rättshjälpslag,
föreslagit förändringar och besparingar på det här området.
Några av de viktigaste förslagen till förändringar är att
rättshjälpen generellt ska bli subsidiär till rättsskyddet. Den
som har en rättsskyddsförsäkring som täcker den aktuella
angelägenheten ska inte få rättshjälp. Inte heller ska den som
med hänsyn till sitt försäkringsskydd i övrigt eller sina
ekonomiska och personliga förhållanden borde ha haft en
rättsskyddsförsäkring kunna få hjälp.
Andra förändringar är att inkomstgränsen för rätt till rättshjälp sänks till
210 000 kronor per år. En prövning ska alltid göras av om det är rimligt att
staten bidrar till kostnaderna i det enskilda fallet. Enligt regeringens förslag
skulle det också bli svårare för näringsidkare i angelägenhet som rör
näringsverksamhet att beviljas rättshjälp. Här ska rättshjälpen endast beviljas
om det finns särskilda skäl.
Särskilda skäl krävs också för att rättshjälp ska beviljas i angelägenheter
som rör underhållsbidrag. Förmånen av biträde skulle begränsas till högst
100 arbetstimmar och utredningskostnaderna i fortsättningen ersättas med
sammanlagt högst 10  000 kronor.
Kristdemokraterna motsätter sig i vissa delar den framlagda propositionen.
Rättshjälpens grundläggande syfte, som också nämns i propositionen, att
"utgöra ett yttersta skyddsnät för dem som inte kan få rättsligt bistånd på
annat sätt" får inte sättas på spel.
Det är till exempel angeläget att en person som beviljats rättshjälp får
behålla den och att inga gränser sätts upp för fortsatt hjälp. Det vore orimligt
om utredningsarbetet begränsas på bekostnad av rättssäkerheten. Dessutom
bör det inte finnas något inkomsttak. Istället bör i varje enskilt fall en
bedömning göras huruvida en ansökan om rättshjälp ska beviljas. Det ligger
redan i de grundläggande förutsättningarna för att få rättshjälp tillräckliga
garantier för att missbruk eller överutnyttjande av systemet inte ska kunna
förekomma. Huvudregeln bör vara att var och en som kan ska se över och
ansvara för ett försäkringsskydd. Reglerna bör dock vara så utformade att
hänsyn tas till oförutsägbara omständigheter och förutsättningar och att full
rättshjälp, utan begränsningar, erbjuds den som har behov av detta.
En annan åtgärd som föreslås är att rättshjälp inte ska beviljas i en
angelägenhet som rör skuldsanering enligt skuldsaneringslagen (1994:334).
Förslaget är inte genomtänkt. Reglerna om skuldsanering är så komplicerade
att behov av rättshjälp många gånger föreligger. En person som har försatt
sig i en skuldtyngd situation och som behöver biträde har knappast möjlighet
att stå för kostnaden själv.
Vår demokrati är beroende av att de myndigheter som nämns under
utgiftsområdet kan verka i praktiken. Rättssäkerheten får inte sättas ur spel
genom att vissa förvägras det bistånd de behöver. Genom att bland annat
sätta ett tak för utredningskostnader och arbetstimmar riskerar de som inte
har möjlighet att betala ett biträde att få sin sak prövad på ett icke
tillförlitligt
sätt.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att reglerna rörande rättshjälp skall utformas enligt de förslag som
framförts i motionen.

Stockholm den 30 september 1996
Rolf Åbjörnsson (kd)