Motionen delad mellan flera utskott
Situationen idag
Mer än hälften av dem som sitter på våra anstalter runt om i landet är föräldrar. Deras barn har precis som alla andra barn behov av sina föräldrar. Detta problem uppmärksammas sällan. Föräldrarnas straff drabbar också barnen, trots att dessa ingenting gjort. Sanningen är att dessa barn och den övriga familjen istället bör betraktas som brottsoffer.
Birgit Altahr-Cederberg och Helena Bering, båda legitimerade psykologer, har undersökt situationen för barn till fängelseintagna föräldrar. Resultatet från undersökningen visar att de grundläggande rättigheterna enligt barnkonventionens intentioner inte uppfylls. I princip skulle man enligt de nu gällande lagarna på området (lag om kriminalvård i anstalt och kriminalvårdsverkets författningssamling) kunna göra åtskilligt men inget görs.
Barn på anstalt
Både små barn 0-3 år och lite äldre förskolebarn skulle kunna vistas tillsammans med sina föräldrar på anstalten förutsatt att fängelsemiljön anpassas bättre efter barns behov. Barnen måste få möjlighet att bo tillsammans med sina föräldrar och inte behöva resa långt för att träffa mamma eller pappa under några få timmar. Dessutom saknas idag föreskrifter om barns besök i fängelse. Detta leder till att barnen nu ofta låses in med besökande förälder och intagen under några timmar. Under dessa timmar ska föräldrarna umgås och barnen är hela tiden hänvisade till att vara med även om föräldrarna har sexuellt umgänge.
Om den intagne besöks på sin vårdavdelning kan barnet hänvisas till övriga intagna och befintlig personal medan föräldrarna låser in sig i cellen för umgänge utan att barnet är närvarande. Det behövs särskilda bestämmelser för utformning av hur barns besök ska gå till beträffande besöksrum, dess inredning och storlek, tid för besök, särskilda utrymmen för barn och föräldrar och särskilt utbildad personal vid bevakade besök. En grundläggande förutsättning är att fängelserna görs helt drogfria. Detta är livsviktigt för barnen men också för föräldrarna. Det har visat sig att det inte sällan förekommer att en förstagångsfängelsedömd börjar missbruka droger på anstalten.
Anställda psykologer
Det är också nödvändigt att föräldrar och barn får stöd och hjälp såväl under fängelsetiden som efter frigivningen. Hinseberg, som är riksanstalt för kvinnor, saknar till exempel möjligheter att ge mödrarna den psykologiska hjälp de behöver för att uthärda långa fängelsevistelser och samtidigt kunna fungera som bra föräldrar. Anstalten saknar en fast anställd psykolog som kan stödja de intagna och ge handledning till personalen. De psykiskt påfrestande villkoren utan möjlighet till hjälp leder till att drogmissbruk florerar och barnen tar stor skada. Barnen förstår inte alla sammanhang, de känner sig övergivna och ensamma.
Alla barn genomgår vissa faser i sin utveckling. I en del faser är de mer känsliga än andra. Barn mellan 4 och 5 år går igenom den viktiga identifikationsprocessen då pojkarna identifierar sig med pappa och flickorna med mamma. När pappan plötsligt försvinner, kanske under brutala former, blir denna upplevelse mycket traumatisk för en liten pojke. Följden blir svår utagerande destruktivitet och aggressivitet som ofta går ut över mamman. Flickorna i sin tur får ofta ett depressivt beteende: "Pappa tycker inte om mamma och mig, han vill inte komma hem." De känslomässiga skador dessa barn får kan bli bestående. I många fall är det morgondagens "värstingar" som ropar på hjälp men inte får någon.
Medverkan vid beslut
Barnpsykologisk expertis måste få medverka då socialförvaltningen fattar beslut om barnens behandling när deras förälder tas in på anstalt. Idag fattar socialsekreteraren oftast beslut om fosterhemsplacering utan hörande av barnpsykologisk expertis med kunskaper om barnets behov och utveckling. Vid anstaltsplacering bör hänsyn tas till hur viktigt det är att vidmakthålla eller bygga upp kontakten med familjen, övervakaren, arbetskamraterna och andra resurspersoner.
Föräldragruppverksamhet
Barn behöver båda föräldrarna. Detta uppmärksammades på Mariefredsanstalten där Rädda barnen våren 1995 ordnade en pappagrupp. Initiativet togs av de intagna som skrev och bad om hjälp att starta en sådan grupp. Gruppen möttes tio gånger och två stödpersoner från Rädda barnen deltog. En fråga som ständigt kom upp var: Kan man vara viktig för sina barn fast man sitter på kåken? Att samtala i en grupp upplevdes som oerhört värdefullt. Frågor som: Hur undviker jag att min son blir kriminell? Hur påverkas barnen av att växa upp utan en kontinuerlig kontakt med sina fäder? Hur bygger man upp kontakten med ett barn som fötts under fängelsetiden? behöver ventileras och bearbetas. Pappor och mammor är viktiga för sina barn oavsett var de befinner sig. Kontakten måste därför kunna byggas upp och upprätthållas även under en fängelsetid. En permanent föräldragruppverksamhet bör finnas på alla anstalter och umgänge med barnen underlättas.
Föräldrar och barn
Barnen betyder mycket för sina föräldrars rehabilitering. Barn och förälder kan tillsammans skapa goda förutsättningar för en normal livssituation. För samhället är det en god investering att satsa på familjen, inte splittra den. I dessa nedskärningstider är det viktigt att se över anstaltsvården. Många åtgärder kan vidtas om bara förståelse skapas för de berörda och vad som kan åstadkommas. Kan vi skapa en bättre situation för de intagna och deras barn har vi kommit långt. Kan vi dessutom se till att det stöd som ges också fortsätter efter frigivningen har vi kommit betydligt längre. Barn behöver sina föräldrar men föräldrar behöver också sina barn.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att barnkonventionens intentioner skall uppfyllas även när det gäller barn vars förälder vistas på anstalt,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att anpassa anstalterna efter barns och föräldrars behov av umgänge,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att fängelserna för både barns och föräldrars väl görs helt drogfria,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att barnpsykologisk expertis bör finnas tillgänglig på anstalter där barn vistas,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att barnpsykologisk expertis får medverka då socialförvaltningen fattar beslut om barnens behandling när en förälder tas in på anstalt,1
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att vid anstaltsplacering hänsyn tas till hur viktigt det är att vidmakthålla eller bygga upp kontakten med familjen, övervakaren, arbetskamraterna och andra resurspersoner,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att föräldrar och barn får stöd och hjälp efter frigivandet så att förutsättningar för en normal livssituation kan skapas.1
Stockholm den 6 oktober 1996
Inger Davidson (kd)
Birgitta Carlsson (c) Siri Dannaeus (fp) Ewa Larsson (mp) Margareta E Nordenvall (m) Eva Zetterberg (v) Margareta Israelsson (s)
1 Yrkandena 5 och 7 hänvisade till SoU.
Gotab, Stockholm 1996