Systemet med nämnder inom rättsväsendet bygger på
principen om allmänhetens insyn och medverkan i
rättssystemet. Nämndens ledamöter, nämndemännen, utses
av kommuner och landsting. En mycket viktig principiell
fråga är den om nämndemannakårens totala sammansättning
vad gäller kön, ålder och representativitet för olika
samhällsgrupper. En snedfördelning av nämndemannakåren
inom dessa områden kan medföra negativa effekter på
rättstillämpningen ur såväl rättssäkerhets- som
demokratisynpunkt.
Tyvärr representerar inte nämndemännen samhället på ett tillfredsställande
sätt idag. Andelen yngre, andelen från det privata arbetslivet och andelen med
invandrarbakgrund måste öka.
Vissa samhällsgrupper är underrepresenterade i nämndsystemet främst
beroende på den dåliga ersättningen för nedlagt arbete och de regler som
gäller för kostnadsersättningen. Alltför ofta lämnar nämndemän sina uppdrag
redan i början av perioden på grund av de dåliga ekonomiska villkoren.
Under en följd av år har grundarvodet/dag varit 300:-. Ersättning för
förlorad arbetsförtjänst utgår med 1 000:-/dag. I detta inräknas grundarvodet
vilket innebär att flertalet nämndemän endast får ersättning för förlorad
arbetsförtjänst - undantag främst pensionärer. Nämndemän inom hov- och
kammarrätt har ett tungt och omfattande arbete med att läsa in material inför
huvudförhandlingarna i respektive instans. Därför bör ett inläsningsarvode
införas.
En nämndeman som inte uppbär särskild ersättning för förberedelsearbete
(inläsningsarvode) skall enligt kammarrättsdom i Jönköping 960202 betala
skatt på hela den kostnadsersättning som han får för att fullgöra sin
arbetsuppgift. Det kan gälla reseersättning, parkeringsavgift och övernattning
på tjänstgöringsorten. Nämndemannen anses nämligen fullgöra huvuddelen
av sitt arbete vid domstolen, och domstolen utgör då det egentliga
tjänstestället, varför kostnadsersättning inte ska utgå. Denna tolkning leder
till orimliga konsekvenser. Det har förekommit fall där kostnaderna för
uppdraget, inklusive skattekostnader, överstigit den ersättning som
Domstolsverket utbetalat till nämndeman.
Det måste anses oacceptabelt att representation i nämndemannasystemet
endast är möjligt för enskilda personer som har ekonomiska möjligheter att
bortse från rimliga krav på ersättningsnivå. Nämndemännen bör därför
jämställas med andra förtroendemän i den offentliga verksamheten.
En förbättrad ersättning skulle väsentligen underlätta rekryteringen till
nämndemannauppdraget och motverka avhoppen. Viktiga kunskaper skulle
på det sättet tillföras rättsväsendet, kvaliteten i rättsskipningen höjas och
demokratin öka.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att en översyn av nämndemännens ekonomiska villkor bör göras.