Juristlinjen omfattar 180 poäng, dvs. 4,5 års studier.
Studierna ger ingen praktisk erfarenhet, dvs. det finns inga
krav på praktik under studietiden som finns på andra linjer
t.ex. till civilingenjör, sjuksköterska och läkare.
Läget på arbetsmarknaden för en nyutexaminerad jurist är inte avundsvärt.
För att överhuvudtaget komma ifråga för en adekvat anställning måste man
vara tingsmeriterad. Syftet med tingsmeritering är att säkerställa Domstols-
verkets framtida behov av åklagare, domare och fiskaler. Men den över-
vägande majoriteten av arbetsgivare kräver i dag tingsmeritering för att
anställa jurister.
Det finns alldeles för få tingsnotarieplatser delvis beroende på att
domstolarna tvingats skära ned personalen samtidigt som antalet platser på
juristlinjen utökats. Uppskattningsvis 30 % får plats.
Antagningssystemet är i huvudsak baserat på betygen i juristexamen. Detta
får till följd att det krävs högsta betyg på i stort sett alla delkurser inom
utbildningen för att komma ifråga. Systemet skapar betygshets och upplevs
som orättvist av de studerande. Man kan även ifrågasätta om det alltid är den
med högst betyg som är mest lämpad för en notarieplats.
Problemen har ingen enkel lösning men tingsmeriteringssystemet bör ses
över. Obligatorisk garanterad tingstjänstgöring möjligen kortare tid vore
kanske rättvisare. Eller krav på praktik under studietiden, lika för alla. En
annan möjlighet vore att vidga området för praktiken till att också omfatta
andra statliga myndigheter än Domstolsverket. Ytterligare en tänkbar väg är
att tillsätta tingsnotarieplatserna på basis av personlig lämplighet och inte
bara på betyg.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om översyn av gällande tingsmeriteringssystem med syfte att fler
jurister skall få möjlighet till nödvändig praktik.