Tillsättande av tjänster i domstolarna och beslut om förflyttning av domare
Motionen delad mellan flera utskott
Bakgrund
De allra högsta tjänsterna i domstolarna tillsätts utan
sedvanligt ansökningsförfarande. Det gäller lagmännen vid
tingsrätterna i Stockholm, Göteborg och Malmö, presidenter
och lagmän i mellaninstanserna och ledamöterna i Högsta
domstolen och Regeringsrätten. I stället kallar regeringen
personer till tjänstgöring i dessa domarbefattningar. Det sker
heller ingen beredning av tjänsternas tillsättande i
tjänsteförslagsnämnden. Tjänstetillsättandet är mycket
hemlighetsfullt och beredningen sker direkt på det aktuella
departementet. I realiteten har de högsta instansernas domare
ett mycket stort inflytande över utnämningarna av nya
kollegor, eftersom departementet under
beredningsförfarandet diskuterar namnförslag med
respektive domstols chef.
Behov av förändringar
Det har inte framkommit något som antyder att tillsättandet
av domartjänster utan ansökningsförfarande missbrukats.
Många debattörer menar dock att kallelseförfarandet hotar
domstolarnas självständighet och att domarna under
departementstjänstgöring blir osjälvständiga och följsamma
mot regeringen, detta i hopp om att utnämnas till en högre
domartjänst.
I en undersökning som gjordes 1985 (Ryberg: Domarkarriären, Juristför-
laget Stockholm 1988) framkom att inte mindre än 18 av 22 justitieråd
tjänstgjort i Justitiedepartementet. Det framgår tydligt av statistiken att en
tjänstgöring inom den verkställande eller lagstiftande makten är en
förutsättning för att utnämnas till någon av de högsta domartjänsterna. Detta
förhållande kan leda till en för rättsstaten ohälsosam rollsammanblandning
och även bidra till en överdriven följsamhet i förhållande till lagförarbeten
och brist på ett självständigt förhållningssätt i dömandet. Vi anser att
regeringen bör tillsätta en utredning med uppgift att se över tillsättandet av
de högsta domartjänsterna och lämna förslag om ökad insyn i förfarandet
både från allmänheten och riksdagen.
Sveriges domarförbund har den 16 september 1996 sänt en skrivelse till
Justitiedepartementet, som bl.a. innehåller följande uppgifter:
I december 1995 blev hovrättsrådet Ingemar Rexed, Svea hovrätt, genom
ett administrativt beslut av hovrättspresidenten, mot sin vilja fråntagen
ansvaret för den egna roteln på den avdelning på vilken han tjänstgjorde.
Han fråntogs samtidigt referentskapet i ett narkotikamål som var lottat på
hans rotel och utsatt till huvudförhandling senare samma månad.
Rexed har anmält beslutet till Justitiekanslern och gjort gällande att
beslutet är grundlagsstridigt. Av handlingarna hos Justitiekanslern framgår
att Rexed i narkotikamålet ex officio inkallat de polismän, som hördes i
tingsrätten, till omförhör i hovrätten. Rexed hävdar att detta beslut utgjorde
orsaken till att han byttes ut som referent. Hovrätten bestrider att detta varit
fallet och att beslutet grundats på att Rexed varit tjänsteoduglig en längre
tid.
Oavsett hur det förhåller sig i detta konkreta fall är den intressanta och
viktiga frågan under vilka förhållanden ordinarie domare mot sin vilja får
fråntas ett på hans rotel lottat mål. Domarförbundet refererar ett par beslut av
Justitiekanslern och Justitieombudsmannen som anknyter till denna fråga.
Förbundet uttrycker som sin uppfattning att det strider mot grunderna för 11
kap. 2 § regeringsformen om en domstolschef i administrativ ordning skiljer
en domare från befattningen med ett mål i syfte att påverka målets
handläggning och att det också skulle vara principiellt oacceptabelt om ett
sådant beslut fattas som reaktion på ett beslut som domaren har fattat under
målets handläggning. Domarförbundet anser att dessa principer bör framgå i
lag och hemställer om att denna fråga skall utredas.
Vi delar domarförbundets syn på dessa frågor. I själva verket är domstol-
arnas självständighet och skyddet mot påtryckningar från utomstående -
även regering, riksdag och myndigheter - ett nödvändigt fundament för en
rättsstat. Den aktualiserade frågan är därför av mycket hög angelägenhets-
grad och vi anser att frågan bör utredas skyndsamt.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär tillsättande av en utredning i enlighet
med vad i motionen anförts om formerna för tillsättande av de högsta
domartjänsterna,
2. att riksdagen hos regeringen begär tillsättande av en utredning angående
lagreglering av skiljandet av domare från befattning med ett pågående mål
eller förflyttning av domare som reaktion på beslut som domaren fattat under
målets handläggning.1