Regeringen föreslår i propositionen att riksdagen skall
godkänna dels Europolkonventionen, dels tilläggsprotokollet
till konventionen om behörighet för EG-domstolen att lämna
förhandsavgöranden till nationella domstolar om
konventionens tolkning, dels regeringens förklaring i
anslutning till tilläggsprotokollet.
Det föreslås vidare en ny lag om rätt för svenska domstolar att i vissa fall
begära förhandsavgörande av EG-domstolen. Regeringen föreslår även
ändringar i lagen om polisregister och lagen med vissa bestämmelser om
internationellt samarbete på brottmålsområdet. En ny överlåtelse av
beslutanderätt till Europeiska gemenskaperna måste enligt 10 kap. 5 § första
stycket regeringsformen beslutas av riksdagen antingen med kvalificerad
majoritet eller i den ordning som gäller stiftande av grundlag. Tilläggs-
protokollet med därtill hörande förklaring måste godkännas av riksdagen i
samma ordning.
Vänsterpartiets inställning
Vänsterpartiet hemställer att riksdagen skall avslå
propositionen. Konventionen uppfyller inte grundläggande
krav på garantier för medborgarnas integritet och
rättssäkerhet. En annan avgörande invändning är den nästan
totala frånvaron av parlamentarisk insyn och kontroll
beträffande konventionens tillämpning. Europaparlamentet
saknar - eftersom det rör sig om en mellanstatlig konvention
- praktiskt taget alla möjligheter till insyn och kontroll. De
nationella parlamentens rätt till sådan insyn och kontroll
styrs helt av den nationella lagstiftningen. Regeringen
föreslår ingenting för att riksdagen skall tillförsäkras en
sådan rätt. Konventionen får i väsentliga delar sitt innehåll
genom tillämpningsföreskrifter och beslut som fattas av
Europols styrelse. Därför skulle riksdagen - om den beslutar
att bifalla propositionen - medverka till att Europols styrelse
får en oerhörd makt i frågor av grundläggande betydelse för
den enskildes integritet.
Vänsterpartiet anser att det är nödvändigt att förstärka det europeiska
samarbetet mot den gränsöverskridande kriminaliteten. Det finns redan i
Europa ett tätt nät av bi- och multilaterala överenskommelser för samarbete
mellan brottsbekämpande myndigheter, t.ex. inom EU, mellan EU och tredje
land, regionala samarbetsavtal osv. Exempel på fungerande multilateralt
samarbete är den nordiska passunionen och Östersjörådet. Internationellt
äger samarbete för brottsbekämpning rum genom bl.a. Interpol, inom FN,
Europarådet och G 7-gruppens Financial Action Task Force. Det finns goda
möjligheter att ytterligare utveckla samarbete av den typ som här
exemplifierats i stället för att bygga upp en ny byråkrati - som eventuellt
också kommer att få operativa befogenheter efter beslut på EU:s regerings-
konferens.
Europols datasystem
Konventionens regler om datainsamling är utomordentligt
lösliga. Enligt konventionen skall data insamlas och
bearbetas inte bara beträffande brott och misstänkta brott
utan också beträffande personer för vilka graverande
omständigheter i förhållande till nationell lagstiftning ger
anledning att anta att de kommer att begå brott inom
Europols behörighet. Länsstyrelsen i Stockholms län ställer i
sitt remissvar frågan vad som menas med "vissa graverande
omständigheter" och om sådana uppgifter kommer att finnas
i de svenska informationsregistren.
Föreskrifterna med närmare regler för analysregistren enligt artikel 10.1
tredje stycket finns inte tillgängliga för riksdagen i detta
lagstiftningsärende.
Men i propositionen nämns att uppgifter om enskilds politiska och religiösa
åskådning, ras, etniska ursprung, hälsa och sexuella läggning får registreras.
Men bara om de är "strikt nödvändiga" och kompletterar andra uppgifter i
registret.
Andra som kommer att kunna bli föremål för registrering enligt artikel 10 i
konventionen är vittnen, brottsoffer och personer som kan antas bli
brottsoffer i framtiden.
House of Lords´ Select Committee on the European Communities
publicerade den 25 april 1995 Europol Report. Vid den hearing som utgjort
underlag för rapporten framförde Charles Raab vid Edinburgh University
uppfattningen att kravet att Europol skall "take account of " Europarådets
rekommendation om dataskydd var alltför svagt. Han ansåg att ytterligare
osäkerhet orsakades av att kritiska delar av dataskyddet överlämnades till
Europols styrelse för senare komplettering. Flera remissinstanser före-
språkade att hela Europarådsrekommendationen skulle inarbetas i Europol-
konventionen. Vänsterpartiet delar den uppfattningen.
Kommittén uttalade som sin mening att samtliga medlemsstater borde
åläggas att ge rättsligt bindande effekt åt rekommendationen. Detta skulle
kräva att rekommendationen skrevs om för att motsvara en bindande
internationell konvention. Eftersom ett sådant förfarande sannolikt skulle
fördröja ratificeringen av konventionen ansåg kommittén det vara ett - låt
vara mindre tillfredsställande - alternativ att kräva full överensstämmelse
mellan den nationella lagstiftningen och rekommendationen som ett lång-
siktigt mål.
Det förhållandet att Europol självt blott skall "take account of" principerna
i Europarådskonventionen anser kommittén otillräckligt. Europol borde
åläggas att iaktta alla skyldigheter enligt konventionen. Vänsterpartiet delar
kommitténs uppfattning om Europarådskonventionen och rekommenda-
tionens status i Europolkonventionen och konstaterar samtidigt att den
svenska översättning av konventionen som regeringen lämnat till riksdagen
är felaktig på denna avgörande punkt. "Take account of " översätts i artikel
14 1 stycket korrekt med "ta hänsyn till", i tredje stycket samma artikel är
översättningen "iaktta" vilket har en helt annan innebörd.
Den enskildes tillgång till
uppgifter om sig själv
Det existerar inga som helst garantier för att den enskilde kan
få tillgång till uppgifter om sig själv som Europol lagrar.
Artikel 19 i konventionen stadgar att utlämnande av
uppgifter skall vägras bl.a. om det är nödvändigt för att
Europol vederbörligen skall kunna utföra sina
arbetsuppgifter och även för att skydda medlemsstaternas
säkerhet och allmän ordning och för att bekämpa brott. The
Select Committee on the European Communities anser att
undantaget för att Europol vederbörligen skall kunna utföra
sina uppgifter innebär att all information som Europol
lagligen innehar kommer att kunna hemlighållas för den som
informationen avser. Vänsterpartiet anser att reglerna om den
enskildes rätt att ta del om uppgifter om sig själv är av
fundamental betydelse för att undanröja risker för allvarliga
felaktigheter vilka i sin tur kan leda till fruktansvärt
allvarliga konsekvenser för den enskilde. Samtidigt står det
fullkomligt klart att det är omöjligt att ge den enskilde
obegränsad rätt till information om vad som finns lagrat om
vederbörande. Men som reglerna nu utformats saknas varje
avvägning mellan myndigheternas intressen och den
enskildes rättstrygghet och integritet. Den enskilde betyder
intet och myndigheterna allt.
Överföring av uppgifter till
tredje land
I Europolkonventionens artikel 18 regleras överföring av
uppgifter från Europol till tredje land och utomstående
instanser. Regleringen är synnerligen oprecis beträffande den
avgörande frågan vilken nivå på dataskyddet som skall
krävas av ett tredje land som villkor för överföring av
personuppgifter. Den nederländska Meijerskommittén har
påpekat att det är viktigt att vara medveten om att
utlämnandet av information utanför EU kan få konse-
kvenser som anhållanden och bestraffning av personer.
Vänsterpartiet anser att det saknas tillräckliga garantier för att tredje land
som mottar uppgifter från Europol behandlar dessa i överensstämmelse med
vad som krävs av en rättsstat. Det kan i detta sammanhang påpekas att det
var just av sådana skäl som Interpol inte ansetts vara ett lämpligt instrument
för att utveckla ett europeiskt polissamarbete.
Europols gemensamma
tillsynsmyndighet
I konventionens artikel 24 finns regler för Europols
gemensamma tillsynsmyndighet. Myndigheten skall ha
tillsyn över att lagring, behandling och användning av
personuppgifter sker på ett sätt som inte strider mot
konventionen eller kränker enskildas rätt. Europol har dock
ingen skyldighet att följa tillsynsmyndighetens beslut utom
vad gäller överklaganden enligt artiklarna 19.7 och 20.4.
Denna relativa maktlöshet kontrasterar starkt mot de
betydligt större maktbefogenheter som tillsynsmyndigheten i
EU:s datadirektiv kommer att få. Vänsterpartiet anser att den
gemensamma tillsynsmyndigheten för Europol borde ha fått
åtminstone motsvarande befogenheter.
Europols ändamål - en in
blanco-check för
ministerrådet
I artikel 2 anges de brottstyper som Europol skall ägna sig åt.
Men i en bilaga till konventionen anges ytterligare 22
brottstyper som ministerrådet genom enhälligt beslut kan
föra till listan över brott som Europol skall arbeta med.
Härigenom kommer riksdagen att genom att ratificera
konventionen ge ministerrådet en in blanco-check att föra in
praktiskt taget all brottslighet under Europols kompetens.
Några av de särskilt angivna slagen av brott -
människosmuggling, dokumentförfalskning och illegalt
arbete - visar att ett av syftena med Europol är att försöka
hejda utomeuropeisk invandring, något som oundvikligen
också kommer att drabba flyktingar med genuint
skyddsbehov.
Operativa befogenheter för
Europol?
Den konvention om Europol som nu ligger på riksdagens
bord innehåller inga synbara operativa befogenheter för
Europol. Men i ordförandeskapets sammanfattning från
Dublintoppmötet i december 1996 sägs att Europol skall ha
operativa befogenheter och samarbeta med de nationella
myndigheterna i detta syfte. En konfidentiell tysk rapport
från IGC-mötet den 27-28 januari noterar att den tyske
statssekreteraren Hoyer igen insisterade på vikten av att ge
Europol operativa befogenheter. Storbritannien, Danmark
samt ytterligare några delegationer motsatte sig en sådan
förändring. Storbritannien motsatte sig även fixerandet av
tidsgränser för den gradvisa utvidgningen av Europols
befogenheter. Sverige, tillsammans med Italien och
Österrike, stödde däremot den fransk-tyska linjen att införa
sådana tidsgränser.
Det nederländska ordförandeskapet tog upp "den kniviga frågan" om hur
Europols maktbefogenheter skulle kunna utvidgas utan att konventionen
skulle behöva ändras med följande behov av ratificering. Ordförandeskapet
kan ha styrkts av ett utlåtande från ministerrådets rättstjänst. Enligt den
tyska
rapporten har rättstjänsten den uppfattningen att Europolkonventionen
innehåller bestämmelser som tillåter att konventionen förändras på ett
förenklat sätt, dvs. utan krav på godkännande från de nationella parlamenten.
Med dessa operativa befogenheter för Europol blir bestämmelserna i artikel
41 om privilegier och immunitet för Europolanställda både absurda och
farliga, stridande mot rättsstatens grunder. Vänsterpartiet motsätter sig med
eftertryck immunitetsregler gentemot exempelvis straffbestämmelser i
medlemsstaterna.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen avslår proposition 1996/97:164 Europol.
Stockholm den 11 juni 1997
Gudrun Schyman (v)
Hans Andersson (v)
Ingrid Burman (v)
Lars Bäckström (v)
Owe Hellberg (v)
Tanja Linderborg (v)
Eva Zetterberg (v)
Alice Åström (v)