Ett stort förtroende för polis, åklagare och domstolar från
allmänhetens sida är en av hörnstenarna i ett fungerande
rättssystem. Närhet mellan medborgarna och de
rättsvårdande myndigheterna är viktigt för att detta
förtroende ska kunna skapas. Det är även av största vikt för
rättsväsendet i landet att polis, åklagare och domstolar ges
möjlighet att ha ett nära samarbete. Polisens arbete med att
utveckla närpolisverksamheten är ett bra exempel på en
decentraliserad arbetsform som skapar bättre närhet mellan
de enskilda medborgarna och polisen.
Centerpartiet ser därför med oro på den utveckling som för närvarande sker
med rättsväsendets organisation. Polisen drar in verksamhet på många platser
i landet. Reformeringen av åklagarväsendet har visserligen lett till en
flexiblare organisation, men samtidigt har det inneburit att
åklagarverksamheten har försvunnit från ett stort antal platser i landet. Den
för samarbetet mellan polis och åklagare så viktiga närheten, ofta har man
varit lokaliserade i samma byggnader, har i och med detta brutits.
Samverkansformerna mellan polis och åklagare måste följaktligen utvecklas.
För närvarande pågår en domstolsutredning som ska vara färdig med sitt
arbete i december i år. I direktiven till utredningen sägs det att
utgångspunkten för omorganisationen av domstolsväsendet kan vara att det
bör finnas en tingsrätt i varje residensstad eller större stad. Vidare ska
utredningen enligt direktiven utgå från att domstolarnas sidofunktioner på sikt
ska avskaffas.
Riksdagen har inte gett klarsignal vare sig till reduktionen av antalet
tingsrätter eller till att ta bort sidofunktionerna. Föredragande statsråd
hävdar
detta i direktiven och har därför anmälts till KU.
Resultatet av en sådan minskning av antalet domstolar kan bli att i princip
hälften av dagens tingsrätter läggs ned. Detta innebär i sådana fall att
centraliseringen av rättsväsendet kommer att fortsätta, vilket är mycket
olyckligt ur rättssäkerhetsperspektiv. Sidofunktionerna gör vidare även
mindre tingsrätter kostnadseffektiva. Hittills har det inte kunnat påvisas att
det är samhällsekonomiskt försvarbart att lägga ned ett stort antal tingsrätter.
Därför slår Centerpartiet vakt om bevarandet av de små tingsrätterna.
Principer för rättsväsendets
utformning
Den grundläggande principen för rättsväsendets organisation
måste vara att verksamheten ska klara av att lösa de
komplexa problem den står inför. Domstolsväsendet måste t
ex vara organiserat så att det kan uppfylla högt ställda krav
på kvalitet i rättskipningen och kompetens hos
domstolspersonalen. När det gäller kompetensen måste
samtliga underrätter vara så kvalificerade att de klarar av de
mål de ställs inför. Vid mycket ovanliga och komplicerade
mål är det rimligt att specialutbildade domare kan inkallas.
Tyngdpunkten i rättskipningen bör ligga i första instans. Överprövning, inte
omprövning, bör som huvudprincip vara den andra instansens uppgift. I och
med Sveriges medlemskap i EU tillförs domstolarna ny rättslig materia som
samtliga domstolar måste vara kompetenta nog att arbeta med. Eftersom EG-
rätten tar över svensk lag blir det en skyldighet för samtliga domare i landet,
liksom för berörda medborgare, att känna till denna rätt.
Att på sikt flytta över sidofunktioner från domstolarna till andra
myndigheter vore olyckligt. Dessa hanteras ofta av notarierna och ingår som
en del av deras utbildning, varvid de får en nyttig kontakt med
civilrättsväsendets funktion, t ex i familjerätt och inskrivningsväsende.
Eftersom notarierna är morgondagens domare, åklagare och advokater kan
det innebära en försämrad rättssäkerhet om deras utbildning reduceras. Det är
viktigt att verksamhet som t ex inskrivningsverksamheten även
fortsättningsvis hanteras lokalt då lokalkännedom har betydelse för denna
ärendehantering.
Den lokala och folkliga förankringen är viktig för ett fungerande
domstolsväsende. Även verksamhetens regionalpolitiska betydelse bör
beaktas. Många kvinnor arbetar med administration och den direkta kontakten
med allmänheten. De har en uppskattad serviceuppgift. Vikten av lokal
förankring och verksamhetens regionalpolitiska betydelse har ett flertal
gånger poängterats av riksdagen (1994/95:JuU15). Det vore förödande för
landsbygden om de högre akademiska tjänster en domstol innebär försvinner.
Den juridiska kompetensen riskerar att försvinna på mindre orter när de
rättsvårdande myndigheterna läggs ned. Inte minst näringslivet har nytta av
att ha nära till juridisk sakkunskap. För kultur- och samhällslivet är det
viktigt
att alla sorters människor kan försörja sig på landsbygden.
Domstolsutredningen bör få ändrade direktiv. Vad som sagts om principer för
rättsväsendets utformning bör ges regeringen tillkänna.
Samhällsekonomiska
analyser måste föregå alla
beslut om
organisationsförändringar
Vid större organisationsförändringar av rättsväsendet kan
inte enbart ekonomiska konsekvenser för den enskilda
verksamhetsgrenen beaktas. Övriga statsfinansiella och
samhällsekonomiska effekter måste medtas i underlaget för
beslut om eventuella omorganisationer. Riksdagens revisorer
har granskat bl.a. vilka samhällsekonomiska konsekvenser
nedläggningen av häktet i Östersund har fått (Riksdagens
revisorers rapport 1995/96:6). I rapporten konstaterar
revisorerna att det underlag som låg till grund för
regeringens beslut att lägga ned häktet var ofullständigt och
missvisande. De kompletterande beräkningar som
revisorerna gjort visar att beslutet har lett till betydande
tillkommande kostnader som inte redovisades i det
beslutsunderlag som regeringen tog ställning till.
Revisorerna utesluter inte att nedläggningen var såväl
statsfinansiellt som samhällsekonomiskt olönsam.
Kriminalvården gjorde en besparing samtidigt som
kostnaderna för annan samhällsverksamhet ökade.
Ett annat exempel är sammanslagningen av tingsrätter i Kalmar, Östersund
och Umeå 1982. Man fann efter dessa sammanslagningar att arbetsmängden
var oförändrad och i stort sett krävde samma personal som tidigare.
Tingsrätterna styr som bekant inte över mängden ärenden som kommer in.
Samtidigt tvingades man, till höga kostnader, ordna nya lokaler för de
sammanslagna tingsrätterna. Viss besparing gjordes vad gäller
administration. Men det bör tilläggas att domstolsväsendet har små
administrationskostnader i förhållande till annan verksamhet inom
statsförvaltningen.
Vasakronan har nyligen rustat upp landets tingsrätter och försett dem med
moderna datorer som är kopplade till Fastighetsbildningsmyndigheten i
Gävle. Det är tveksamt om det för staten innebär någon besparing att som
föreslagits flytta inskrivningsverksamheten till en nyinrättad regional
myndighet.
I samband med den förestående omorganisationen av domstolsväsendet
måste följaktligen noggranna samhällsekonomiska konsekvensanalyser göras
innan beslut fattas. Detta gäller även för all annan omorganisation inom
statsförvaltningen. Modeller och principer för ekonomiska
konsekvensanalyser finns framtagna av Riksrevisionsverket och Statskontoret
och bör användas av regeringen för att öka kvaliteten på de underlag som
ligger till grund för kommande beslut att förändra myndighetsorganisationer.
Om ett beslut, som i fallet med domstolsväsendet, kan tänkas påverka såväl
andra delar av rättsväsendet som andra samhällssektorer måste, enligt vår
mening, statsfinansiella och samhällsekonomiska konsekvenser beaktas innan
beslut fattas. Vad som sagts om samhällsekonomiska konsekvensanalyser bör
ges regeringen tillkänna.
Som framgår av det ovanstående anser Centerpartiet det vara
otillfredsställande att statliga ämbetsverk och organisationer sektorsvis
bestämmer sin regionala organisation utan möjligheter till övergripande
politisk prövning. Centerpartiet har i den regionalpolitiska motionen Regional
utveckling - Hela Sverige ska leva föreslagit ett moratorium för bildandet av
sektorsvisa storregioner i den statliga sektorn i avvaktan på pågående
utredningsarbete och möjligheterna till utveckling av en mer effektiv
länsbaserad förvaltning. Detta moratorium bör även gälla för de av regeringen
aviserade förändringarna av kronofogdemyndigheternas regionindelning.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om de mindre tingsrätternas bevarande,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om principer för rättsväsendets utformning,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om samhällsekonomiska konsekvensanalyser före beslut om
organisationsförändringar i statsförvaltningen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om moratorium vad gäller omorganisation av
kronofogdemyndigheternas regionindelning.