Motion till riksdagen
1996/97:Ju38
av Gun Hellsvik m.fl. (m)

med anledning av prop. 1996/97:164 Europol


Sammanfattning
I propositionen föreslås riksdagen godkänna dels
Europolkonventionen, dels tilläggsprotokollet till
konventionen om behörighet för Europeiska gemenskapernas
domstol (EG-domstolen) att lämna förhandsavgöranden till
nationella domstolar om konventionens tolkning samt dels
regeringens förklaring i anslutning till tilläggsprotokollet.
Ett av Moderata samlingspartiets starkaste skäl till varför Sverige borde gå
med i Europeiska unionen var att vi eftersträvade ett effektivt polissamarbete
mellan EU-länderna för att länderna tillsammans och vart för sig skulle
kunna stå bättre rustade i kampen mot den organiserade, gränsöverskridande
brottsligheten, som t.ex. narkotikahandeln. Sedan Sverige anslutit sig till EU
har vi från moderat håll med en viss otålighet följt framväxten av
Europolkonventionen. Vi ser mycket positivt på att arbetet i den delen nu är
slutfört och att det praktiska Europolarbetet kan komma i gång och börja
fungera efter riksdagens godkännande.
De synpunkter som förs fram i motionen är relaterade dels till ett av
regeringen aviserat lagförslag om polisens underrättelseregister, dels till
reglerna om immunitet och privilegier för anställda inom Europol. Dessa
båda frågor är enligt vår mening av stor betydelse för medborgarnas för-
troende för EU i allmänhet och Europolsamarbetet i synnerhet, varför de bör
ges särskild prioritet i regeringens fortsatta arbete rörande Europol.
Registrering i
kriminalunderrättelseregiste
r bör grundas på
brottsmisstanke
Inom Regeringskansliet bereds för närvarande ett förslag till
lag om polisunderrättelseregister. Förslaget härrör från
Registerutredningens förslag i betänkande SOU 1996:35,
Kriminalunderrättelseregister - DNA-register. En
proposition är aviserad till riksdagen i höst. Skälet till att vi
tar upp förslaget redan nu är att det har betydelse för vilka
personuppgifter som svenska polismyndigheter i framtiden
kommer att få registrera och vidarebefordra till Europol. Om
utredningsförslaget också blir regeringens förslag innebär det
att regeringen efter det att Europolkonventionen godkänts
kommer att föreslå riksdagen att polisen skall få möjlighet att
i dataregister lagra uppgifter om personer som det inte
föreligger någon brottsmisstanke mot. Syftet med
regeringens förslag torde vara att möjliggöra för svensk polis
att överlämna sådana personuppgifter till Europol.
Europolsamarbetet mot den organiserade, gränsöverskridande brottslig-
heten syftar framför allt till att möjliggöra informationsutbyte av betydelse
för brottsbekämpningen genom att informationsregister, analysregister och
indexregister upprättas.
Europols analysregister får innehålla de uppgifter som förekommer i
informationsregistret, dvs. sådana uppgifter som härrör från de nationella
polisregistren. Härutöver får ett analysregister enligt Europolkonventionen
innehålla uppgifter om vittnen, brottsoffer, eventuella brottsoffer, kontakter
eller medhjälpare till en brottsmisstänkt person och andra personer som kan
lämna uppgifter om de brott som utreds. Detta innebär att polismyndigheter i
medlemsstater, vars nationella lagstiftning tillåter polisen att i datoriserade
kriminalunderrättelseregister lagra uppgifter om personer mot vilka det inte
föreligger någon brottsmisstanke, kan överlämna sådan information till
Europol. Vidare får ett analysregister innehålla uppgifter om politisk
åskådning, ras eller etniskt ursprung om sådana uppgifter är nödvändiga med
hänsyn till ändamålet med analysen och om uppgifterna kompletterar redan
befintliga uppgifter om personen i fråga.
Som framhållits ovan bestäms innehållet i Europols analysregister av varje
medlemslands nationella lagstiftning. Detta innebär att Europol varken kan
tvinga Sverige eller någon annan medlemsstat att lämna personuppgifter till
Europol som inte medges av det egna landets nationella lagstiftning.
Moderata samlingspartiet har i bl.a. EU-nämnden understrukit att
datalagring av personuppgifter i kriminalunderrättelseregister av integritets-
hänsyn inte bör ske om inte åtminstone den lägsta graden av brottsmisstanke
- anledning att anta - föreligger. Av detta följer att Moderaterna kommer att
motsätta sig lagstiftning som innebär att uppgifter om kontakter, medhjälpare
till misstänkta personer, brottsoffer, eventuella brottsoffer eller vittnen
skall
kunna lagras i polisens datoriserade kriminalunderrättelseregister utan att
någon som helst brottsmisstanke föreligger mot personen i fråga. För
tydlighetens skull bör här framhållas att Europolkonventionen inte uppställer
några hinder för en nationell lagstiftning som kräver att registrering i
kriminalunderrättelseregister skall baseras på en - om än låg - grad av
brottsmisstanke. Denna omständighet bör, enligt vår mening, också vara
styrande för regeringens pågående lagstiftningsarbete om polisunderrättelse-
register.
Immunitet och privilegier
för Europols anställda
Europols anställda skall enligt konventionen ha rätt att
åtnjuta immunitet och privilegier i sin tjänsteutövning. De
närmare villkoren härför skall fastställas av EU:s
medlemsstater i ett protokoll. Enligt Moderata
samlingspartiets uppfattning är det mycket angeläget att
regeringen i det fortsatta arbetet verkar för att det av
protokollet redan från början framgår att den immunitet och
de privilegier som Europols anställda åtnjuter i deras
nuvarande funktion skall upphöra den dag Europols anställda
tilldelas utökade befogenheter. Ett sådant klargörande i
protokollet är enligt Moderata samlingspartiets uppfattning
nödvändigt för att inte förtroendet för det viktiga
Europolarbetet skall riskeras.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om inriktningen av regeringens fortsatta lagstiftningsarbete avseende
polisunderrättelseregister,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om protokollet för immunitet och privilegier för Europols anställda.

Stockholm den 10 juni 1997
Gun Hellsvik (m)
Göthe Knutson (m)

Anders G Högmark (m)

Maud Ekendahl (m)

Jeppe Johnsson (m)

Åke Sundqvist (m)

Christel Anderberg (m)

Liselotte Wågö (m)

Lars Björkman (m)