Från 1 juli 1996 gäller en av regeringen beslutad omorganisation av landets åklagarväsende. Alla regionala och lokala åklagarmyndigheter har förts samman till sju stora distriktsåklagarmyndigheter. Avsikten bakom regeringens beslut är att rationalisera åklagarväsendet och spara pengar. Göteborg är en av orterna för de nya distriktsåklagarmyndigheterna som för Västsveriges del omfattar Göteborgs och Bohus, Skaraborgs, Älvsborgs och Hallands län. Åklagare kommer att finnas på flera ställen, men i form av åklagarkammare, som kan ha utlokaliserade kontor inom den mindre region kammaren omfattar. En fördel med den nya åklagarorganisationen är att den blivit mindre sårbar genom att det finns flera åklagare på samma ställe. Tidigare kunde sjukdom och ledigheter ställa till med ohägn.
Med denna notering av positiv prägel finns å andra sidan anledning att belysa illavarslande rapporter där effekterna av förändringarna har klart negativa förtecken. Orsaken till att man på sina håll talar om kaos kan i första hand sökas i att ett stort antal befattningshavare inom kansliorganisationen sagts upp. Genom uppsägningarna har staten gjort s k rationaliseringsvinster.
Effekten av friställningarna har blivit att åklagarna måste jobba övertid för att sköta skrivarbete. I ett fall rapporteras om en åklagare som matade pc:n full med stämningshandlingar, men det fanns ingen skrivare kopplad till datorn. Situationen beskrivs på sina håll som pressad och det är inte alltid de yngre i kåren kan gå in och ta över ärenden, vid t ex tjänsteresor, utbildning m m. I den nya organisationen har arbetsuppgifter kommit till som inte fanns tidigare. Personalläget kan bli än mer krisartat framdeles, genom bl a pensionsavgångar.
Det börjar nu framträda ett facit som innebär förseningar av mål, där endast mål med förtur behandlas inom rimlig tid. Konsekvenserna drabbar i första hand målsägarna. De besparingar staten gör kommer till en del att ätas upp av ökade kostnader beroende på att målen blir äldre och nya utredningar måste göras. I slutändan tonar fram en än allvarligare konsekvens genom att frågetecken måste sättas för rättssäkerheten i landet, som följd av att åklagar- väsendet inte fungerar fullt ut.
Till ovanstående kommer uttalanden från olika håll som andas oro inför propåer om kraftiga minskningar av antalet domstolar. I ett statsfinansiellt läge med krav på besparingar inom många områden måste också rätts- väsendet bära sin del. Vad här angivits och vad som i övrigt är känt pekar hän mot att värden sätts på spel som inte står i proportion till ett antal sparade miljoner. Den oro som finns hos allmänheten idag inför bilden av brottslighet och sviktande tillit till samhället, dess företrädare och institutioner, måste tas på största allvar. Mitt yrkande leder därför till slutsatsen att åklagarreformen måste bli föremål för såväl översyn som utvärdering.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om översyn av åklagarreformen.
Stockholm den 27 september 1996
Kenth Skårvik (fp)