Motion till riksdagen
1996/97:Ju3
av Gun Hellsvik m.fl. (m)

med anledning av prop. 1996/97:8 Utökad användning av strafföreläggande


I propositionen föreslår regeringen att åklagare skall ha
möjlighet att utfärda strafföreläggande i de fall det är
uppenbart att rätten skulle döma till villkorlig dom eller
sådan påföljd i förening med böter.
Regeringen anför som utgångspunkt för reformen att domstolsprövningen
och därmed domstolens resurser i första hand skall förbehållas mål där
parterna inte är ense eller som avser allvarliga eller komplicerade mål.
Strafföreläggandeinstitutet tillkom i slutet av 1940-talet och tillämpades
inledningsvis i ganska ringa omfattning. Tillämpningsområdet har därefter
utvidgats vid flera tillfällen.
För närvarande förekommer i domstolarnas praxis en rad fall där påföljden
regelmässigt bestäms till villkorlig dom. Under senare år har det avkunnats ca
11 000 villkorliga domar per år.
Ur strikt resurshushållningssynpunkt kan skäl anföras för att utvidga
institutets användningsområde, bl.a. då målen är okomplicerade och påföljden
förutsägbar. Argumenten som kan anföras mot och som inte minst Lagrådet
anför, gäller förstagångsförbrytare och då särskilt unga sådana.
Lagrådet hänvisar bl.a. till dåvarande regeringens resonemang och
överväganden i prop. 1994/95:23, vilket ledde fram till att regeringen avstod
från att lägga fram förslag om utvidgat strafföreläggande med denna påföljd.
Vikten av att förstagångsförbrytaren - ofta en yngre person - fick
konfronteras med domstolsmiljön och dess allvar tillmättes större betydelse
än vissa tänkbara rationaliseringsvinster.
I föreliggande proposition undantar regeringen åtalade under 18 år.
Diskussionen gäller därför nu i första hand åldersgruppen 18-21 år. Lagrådet
konstaterar i sitt yttrande att den i propositionen föreslagna reformen "torde
stå i mindre god överensstämmelse med regleringen i avsikterna bakom de
ändringar i lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga
lagöverträdare som trädde i kraft 1994 (SFS1994:1760)".
Enligt vår uppfattning äger samma skäl som anfördes av den borgerliga
regeringen mot en utökad användning av strafföreläggande fortsatt aktualitet i
dag. Vi anser att det ur kriminalpolitisk synpunkt finns ett inte obetydligt
värde i att påföljden även i dessa fall, d.v.s. för 18-21-åringar, åläggs av
domstol. En sådan ordning visar tydligt allvaret i samhällets reaktion mot
brott. Med regeringens förslag uppnås inte denna enligt vår mening värdefulla
pedagogiska effekt.
Mot denna bakgrund kan vi inte ställa oss bakom regeringens förslag i dess
helhet.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen avslår regeringens proposition 1996/97:8 i den del som
avser att strafföreläggande utvidgas till att omfatta personer mellan 18 och 21
år i enlighet med vad som anförts i motionen.

Stockholm den 1 oktober 1996
Gun Hellsvik (m)
Göthe Knutson (m)

Anders G Högmark (m)

Maud Ekendahl (m)

Jeppe Johnsson (m)

Åke Sundqvist (m)

Christel Anderberg (m)

Liselotte Wågö (m)

Lars Björkman (m)