Ny myndighetsstruktur för bekämpning av narkotika, m.m.
Inledning
Moderata samlingspartiet har alltid sett det som en viktig
uppgift att på olika sätt bekämpa narkotikan i samhället.
Narkotikans skadeverkningar både på enskilda individer och
de negativa konsekvenser som följer i dess spår i form av
olika typer av brottslighet gör det angeläget att pröva varje
möjlighet att öka effektiviteten i myndigheternas
narkotikabekämpande arbete.
I detta sammanhang bör även uppmärksamheten riktas mot den kommer-
siella smugglingen av t.ex. sprit och tobaksvaror. Ansvaret för kontrollen av
den yrkesmässiga trafiken åvilar skattemyndigheten. Den mängd varor som
förs in utan att punktskatter av olika slag betalas är betydande. För denna typ
av kontroll har skattemyndigheten möjlighet att ta hjälp av framförallt polis
men även tullpersonal.
Enligt vår bedömning är tiden nu mogen för att samordna de olika
myndigheternas verksamhet och kompetens. De olika personalkategorierna
har var för sig hög kompetens, som kan tas tillvara ännu bättre än vad som är
fallet idag.
Narkotikabekämpningen kräver reformering av gamla myndighets-
strukturer.
Landets intresse kräver att förekomsten av vissa varor hindras. Inte minst
gäller detta narkotika. Lösningen ligger dock inte i att hålla fast vid gamla
strukturer med traditionell tullkontroll och traditionell uppdelning mellan
polis och tull. I stället måste vi ta fasta på det som skall vara undantag från
den fria varurörligheten, nämligen bekämpningen av varor som presumeras
vara förbundna med brottslig verksamhet.
En uppbyggnad av en brottsbekämpning som i praktiken innebär att tullens
kontrollbefogenheter av varor är oförändrade riskerar förutom effektivitets-
förluster att komma i konflikt med principen om fri varurörlighet. Enligt
gällande ordning svarar tullen för kontroll och brottsbekämpning av varor;
tullkriminalen besitter en odiskutabel kompetens när det gäller införsel-
kontroll som är knuten bl.a. till varusmugglingslagen. Personkontrollen är
däremot en polisiär angelägenhet och brottsbekämpningen i stort är primärt
en fråga för polismyndighet och åklagare. Enligt vår uppfattning är varor och
personer i de sammanhang som nu är av intresse i praktiken att se som en
integrerad del. Bakom den gränsöverskridande fria rörligheten av varor finns
med nödvändighet en person som - i vart fall i fysiskt hänseende - är
ansvarig.
Gemensam tull- och
polisverksamhet i den
gränsnära
brottsbekämpningen
Från moderat håll har vi tidigare framhållit behovet av att få
till stånd en omorganisation av tullens och polisens
nuvarande myndighetsstrukturer. Vi har uppmanat
regeringen, bl.a. i samband med fjolårets Schengendebatt i
kammaren (prot. 1994/95:120), att överväga en
försöksverksamhet med regionala integrerade tull- och
polismyndigheter i syfte att undanröja oklarheter på
lednings- och styrningsnivå. Enligt vår bedömning finns det i
dag än starkare skäl att snarast inleda en sådan
försöksverksamhet. I linje härmed eftersträvar vi en
organisatorisk förändring där tullkriminalen och tullens
bevakningspersonal integreras med polisorganisationen på de
platser där den inre gränskontrollen kommer i fråga, d.v.s. i
Skåne, Tornedalen, Stockholm samt de övriga hamnar och
flygplatser där trafik till och från EU-land förekommer.
Med en brottsbekämpning som baseras på gemensamma polis-, tull- och
åklagarinsatser går det enligt vår uppfattning att förena det till synes mot-
stående intresset mellan fri varurörlighet och legitimerad brottsbekämpning.
Det bör understrykas att vårt förslag till organisationsförändring inte i första
hand är föranlett av att det nuvarande systemet inte skulle fungera bra i
samarbetshänseende, utan därför att det löser den formella knuten med de
dubbla kraven på fri varurörlighet och hård brottsbekämpning av framför allt
narkotika. Härmed kan ingripanden ske på ett sätt som bättre harmonierar
med sedvanliga straffprocessuella metoder (rättegångsbalken m.m.). Grunden
för ingripanden vid eller innanför den inre gränsen behöver då inte längre
baseras på tulltekniska institut som anmälan och dylikt utan ytterst på det
underrättelsearbete och den metodutveckling polis, tull och åklagare har att
svara för. Skillnaden mellan de metoder som hittills utvecklats av tullen och
sedvanliga polisiära metoder blir med en sådan ändrad utgångspunkt i
riktning mot personkontroll inte längre betydelsefull. Vidare uppnås ett
klargörande i befogenhetsfördelningen mellan polis och tullmyndigheten.
Polisen sköter kontrollen också vid inre gränsen, liksom i landet i övrigt, och
svensk polis får aldrig ingripa annat än med stöd av brottsmisstanke.
Den erfarenhet och den personal som tullen i dag förfogar över, d.v.s. såväl
tullkriminal som bevakningspersonal, bör naturligtvis nyttiggöras inom ramen
för en renodlad brottsbekämpning i stället för att utgöra en fortsättning på en
föråldrad tullstruktur och en otidsenlig uppdelning mellan varor och personer
som inte bör finnas vid den inre gränsen. Fördelarna med vårt förslag att
integrera myndigheterna är flera: spänningen i relation till EG-rättens krav på
fri varurörlighet försvinner, tullens erfarenheter och personal, liksom vissa
arbetsmetoder, kan bibehållas och nyttiggöras i ett integrerat organisatoriskt
polis- och åklagararbete, en integration torde också leda till att det
"dubbelkommando" som i dag präglar tullkriminalens respektive polisens
arbete på sina håll upphör.
Den totala gränsfriheten måste anstå till dess de kompensatoriska
åtgärderna inom hela EU byggts ut på ett tillfredsställande sätt. Under tiden
bör dock arbetet med metod- och underrättelseutveckling intensifieras.
Kontroll av yrkesmässiga
vägtransporter
Riksdagen beslutade att införa en ny lag från den 1 juli 1996,
som innebär att beskattningsmyndigheten ges rätt att
undersöka transportmedel samt behållare, containrar, lådor
och andra utrymmen där varor kan förvaras under transport.
Myndigheten fick också befogenhet att granska
ledsagardokument och bevis om ställd säkerhet samt att
undersöka och ta prov på varor. Polisen och tullen skall
medverka vid kontrollen.
Den nya lagen, och de underliggande skälen till att den infördes visar att
det finns anledning att utreda vilken roll och befogenheter skatte-
myndigheterna skall ha i den brottsbekämpning som kan vara förknippad med
skatteundandragande när det gäller mineralolje-, alkohol- och tobaks-
produkter.
Utvecklingen ger vid handen att det är alldeles nödvändigt att starta en
process med ökad myndighetssamordning främst mellan tull och polis när det
gäller narkotikabekämpning. Men det gäller även samordningen med
skattemyndigheterna i deras uppgift att bekämpa skatteundandragande
avseende främst mineraloljor, sprit och tobak.
Tullens uppgifter när det gäller uppbörd av t.ex. moms och andra skatter
och tullar vid tredjelandsimport kan samordnas under skattemyndigheternas
huvudmannaskap.
Mot denna bakgrund anser vi att riksdagen bör uppdra åt regeringen att
återkomma med förslag till nödvändiga organisationsförändringar i syfte att
utnyttja befintliga resurser på ett effektivare sätt.
Vidare bör regeringen redan nu ge direktiv till Rikspolisstyrelsen och
Generaltullstyrelsen om att påbörja en försöksverksamhet med en integrerad
tull- och polisverksamhet.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till reformering av tullens och
polisens myndighetsstruktur i enlighet med vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen beslutar att påbörja en försöksverksamhet med en
integrerad tull- och polisverksamhet i enlighet med vad som anförts i
motionen,1
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av en utredning om samordning av de uppbördsfunktioner
som i dag är delade mellan tullen och skattemyndigheterna.1
Stockholm den 6 oktober 1996
Gun Hellsvik (m)
Göthe Knutson (m)
Anders G Högmark (m)
Maud Ekendahl (m)
Jeppe Johnsson (m)
Åke Sundqvist (m)
Christel Anderberg (m)
Liselotte Wågö (m)
Lars Björkman (m)
Bo Lundgren (m)
Karl-Gösta Svenson (m)
Carl Fredrik Graf (m)
Jan-Olof Franzén (m)
Carl Erik Hedlund (m)
Ola Sundell (m)
Inga Berggren (m)
Jerry Martinger (m)
Stig Rindborg (m)
Nils Fredrik Aurelius (m)