Den svenska säkerhetspolisen har idag en budget på 500 miljoner och 800 anställda. Den har huvudansvaret för att jaga spioner, kartlägga och bekämpa terrorister. Det är också säpo som svarar för skydd med livvakter åt särskilt hotade personer, såsom regeringsmedlemmar.
Vad gäller rättsväsendet för övrigt hänvisas till partimotion från Vänsterpartiet.
Större delen av de uppgifter som åvilar säpo är sannolikt nödvändiga inom överskådlig tid i det svenska samhället. Däremot är det knappast nödvändigt att det ska skötas i en separat polisorganisation. Mycket borde kunna utföras inom ramen för det vanliga polisarbetet. De förhållandevis höga anslagen till den nuvarande säpoorganisationen kan dock ifrågasättas. All övrig polisverksamhet har fått vidkännas stora besparingar och detsamma borde gälla detta område. En översyn av verksamheten bör också kunna peka på uppgifter som idag inte är angelägna. Det kalla krigets slut bör rimligen ha medfört minskat behov av vissa tjänster. Samtidigt vet vi att förekomsten av vissa internationella terrororganisationer inte minskat, organisationer som inte drar sig för att utsätta civilbefolkningen för fruktansvärda attentat, såsom exemplevis hände i Tokyos tunnelbana och i Oklahoma i april 1995 och OS i Atlanta sommaren 1996. Därför behövs naturligtvis fortsatta polisinsatser för att i görligaste mån förhindra den typen av katastrofer.
Som framgått ovan anser vi att en översyn av hela verksamheten bör genomföras, där möjligheten till kraftfulla besparingar prövas. För 1997, innan översynen är färdigställd, bör ändå en mindre besparing på 10 procent, dvs. 50 miljoner kronor, kunna verkställas. Översynen ska syfta till
en nedläggning av säpo
att större delen av den återstående verksamheten överförs till reguljär polisverksamhet
att resterande verksamhet av säkerhetspolitisk karaktär överförs till Utrikesdepartementets säkerhetspolitiskt ansvariga
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär att en översyn görs av säpos uppgifter och organisation enligt vad i motionen anförts.
Stockholm den 2 oktober 1996
Tanja Linderborg (v) Johan Lönnroth (v)