Inget är viktigare än att förhindra unga människor att hamna i
knarkträsket. Många olika, vitt skiftande insatser behöver
göras för att motverka detta. Droganvändandet ger många
olika, negativa effekter på den enskilde och på samhället.
Därför handlar insatserna om att både undanröja orsakerna
och att motarbeta, förhindra och stoppa smuggling och
hantering av narkotika.
Etableringen av droger idag
Under en följd av år har narkotikaanvändningen sjunkit.
Undersökningar i nionde-klasser visar att de som någon gång
använde narkotika 1971 utgjorde 13 %. 1979 låg
procentsatsen på 6 % och sjönk ytterligare till ca 3 % under
80-talet. Sedan 1989 har dessvärre trenden vänts och nu ökar
varje år andelen som använt narkotika någon gång. 1994
hade 5 % av pojkarna och 4 % bland flickorna i hela landet
använt narkotika. Skånes siffror är värre än riksgenomsnittet.
I årskurs 9 i Malmö uppgav eleverna att fler än 10 % någon
gång har provat narkotika i någon form. Lund och
Helsingborg har nästan lika höga siffror. I gymnasieklasserna
är procenttalet ännu värre. 20 % har någon gång testat
narkotika och mer än 4 % använder narkotika regelbundet.
Ungdomar introduceras tidigare än någonsin i droganvändandet. Bruket av
tobak och alkohol kryper ned i åldrarna och många narkotikadebutanter
återfinns i åldrarna under femton år.
Injektionsmissbruket har också ökat. I Malmö var tidigare amfetamin det
vanligaste preparatet, nu injiceras mest heroin. Detta är en upptrappning av
missbruket som inte kan accepteras av någon, vare sig av politiker, myndig-
heter eller övriga vuxenvärlden.
Narkotika är i sig brottsgenererande. Enligt undersökningar i bl.a. USA är
bara 5 % av missbrukarnas kriminalitet rena narkotikabrott såsom innehav
och försäljning. 20 % av deras brott är stölder, rån och annat för att skaffa
pengar, medan 75 % utgörs av annan kriminalitet (misshandel, etc).
Brottssyndikat styr idag narkotikahanteringen i världen. Sambanden
mellan narkotikaligor, ekonomisk brottslighet, prostitution, Outlaws- och
mc-klubbarna, indrivning och beskyddarverksamhet är uppenbara. Många
förgreningar inom samma träd kan göra utrednings- och spaningsarbetet
komplicerat.
Orsaker
Det är att grovt förenkla verkligheten om man tror att
narkotikaanvändningen bland våra unga i Sverige har ökat på
grund av EU-anslutningen. Det finns inget som stöder en
sådan tes. Tvärtom syntes denna ökning i statistiken långt
före EU-inträdet. Att narkotikaanvändandet bland ungdomar
i Skåne ökar kan bero på många saker, bl.a. närheten till
kontinenten med dess utbud av narkotika.
Synen på narkotika hos ungdomar har ändrats. Narkotikan finns i ett
varierat utbud och att använda narkotika uppfattas av många som "rent".
Möjligheten att introducera narkotika utan att använda de klassiska
"narkotikaattributen" (såsom pipor och sprutor) är stor med bl.a. tablettbruk
och diverse fruktmärken man slickar på. Nya innedroger, som t.ex. ecstasy,
introduceras som lätanvändna preparat. Användningen av just ecstasy ökar
nu i hela Europa.
Trenden hos de unga är idag mer rebellisk, och delar av 70-talets flumideal
är tillbaka. Modet, musiken och inställningen till droger följer i stor
utsträckning den syn som fanns på 70-talet. I takt med att unga också rör sig
mer internationellt så ökar därmed riskerna att komma i kontakt med och få
tag på droger. Andra länders tillåtande inställning till droger lockar.
Arbetslösheten slår särskilt hårt mot unga och förutom att den inte släpper in
de unga i vuxenvärlden innebär den ett svårt socialt problem som kan leda
till utslagning och missbruk.
De ekonomiska besparingarna slår i många fall extra hårt mot ungdomar.
Hårda besparingar inom skola, socialvård och fritid försvårar ungdomarnas
möjlighet att utvecklas i rätt riktning. Ungdomar reagerar negativt genom att
skapa sig en egen värld utanför etablissemanget. Besparingar inom dessa
områden måste vägas mot det faktum att det i slutändan kostar samhället mer
än den summa man tillfälligtvis sparar. Vuxenvärldens passivitet har en
förlamande effekt på ungdomars narkotikamissbruk. Det handlar inte om
olika länders gränskontroller utan om vilka gränder vuxenvärlden sätter.
Vuxen-världen måste ta sitt ansvar.
Legaliseringsdebatten
Högljudda krav på legalisering av narkotika gör sig gällande
i flera europeiska länder. På sina håll är legaliseringsrörelsen
mycket välorganiserad och utrustad med starka ekonomiska
resurser. I Sverige har den, tack och lov, fått föga stöd.
Enstaka röster har dock hörts. Ett av de främsta argumenten
för en legalisering av s.k. lättare droger som hasch och
marijuana sägs vara att de inte är beroendeframkallande och
att skadeverkningarna är obetydliga.
Inget kan vara mer fel. Hasch och marijuana är narkotika. Punkt, slut.
Begreppet "Lättare droger" har ingen täckning vare sig medicinskt eller
juridiskt. Drogen påverkar psyket i första hand men också kroppen. Den
naturliga mognaden under puberteten avstannar så att 25-50-åringar, som
regelbundet röker hasch, fungerar som tonåringar. Den psykiska förmågan
blir allt sämre. Man blir helt enkelt dummare i huvudet av att röka hasch. Det
ger också skador på hjärta och lungor, immunförsvaret, fosterutvecklingen
och fortplantningsförmågan.
Att förbud skulle göra knarket mer spännande är ett svepargument. Visst
kan det vara mer spännande om något inte är tillåtet, men det är det som gör
att ungdomar provar narkotika första gången. Det är andra faktorer som
avgör, främst drogens egenskaper i sig, att skapa det berusande tillståndet.
Övergripande åtgärder
EU är ett instrument som måste användas för att stoppa
narkotikahandeln. Genom medlemskapet i EU kan vi komma
åt länder som med sin slappa narkotikapolitik underlättar
flödet av narkotika. Opinionsbildning i det europeiska
samarbetet innebär att vi kan påverka de länder som ute i
Europa förespråkar en legalisering av narkotikan. De stora
narkotikagrossisterna kan man komma åt genom att öka
samverkan inom EU mellan polis och tull i respektive
medlemsland. Folkpartiet bejakar Europasamarbetet och ser
gärna att det utvecklas till ett överstatligt samarbete så att
t.ex. poliser kan hjälpa varandra över nationsgränserna,
gemensamma brottsregister kan upprättas och gemensamma
insatsstyrkor mot vissa brottstyper kan upprättas.
Internationell brottslighet ska bekämpas genom
internationellt samarbete, oavsett om det är ekonomisk
brottslighet, mc-ligor eller narkotikahajar.
Att slåss mot narkotikaprofitörerna internationellt är ett måste. Men det är
lika viktigt att ständigt störa missbrukarna och gatuhandeln. Det har lika stor
betydelse att så sker i våra städer som på mindre orter på landsbygden.
Narkotikan finns på de flesta orter i Skåne. Det måste bli svårt för ung-
domarna att hitta och få tag narkotikan och det måste bli dyrt för dem att
köpa.
Inrätta Knarkopol
Ekopoliser, skattemyndigheter, särskilda åklagare, revisorer
med flera har nu kopplats samman för att mer effektivt fånga
in penningtvättare och andra grova, ekonomiska brottslingar.
Med all rätt. Men det är hög tid att göra likadant när det
gäller narkotika-bekämpningen. En del av narkotikahandeln
kan säkert upptäckas inom ovan nämnda Ekogrupp.
Samordning mellan tull och polis har en given plats i detta
samarbete. Vi vill skapa ett svenskt Knarkopol. Det handlar
om att omorganisera och skapa en gemensam organisation av
de delar inom tullen, polisen och åklagarämbetet som är
engagerade i arbetet mot droger. Övriga myndigheter kopplas
därefter på denna organisation: skola, socialvård,
skattemyndigheter, etc.
Företrädare inom polisen som idag sitter inne med sakkunskap, kompetens
och teknik ska driva verksamheten. Polisen kan med sin erfarenhet och sina
kontakter se vem det är som sköter gatuhandeln, även om denna handel sker
från en lägenhet eller villa. Spanings- och utredningsarbete ska skötas av
proffs inom polisen. I samarbetet kan ingå att skapa endast ett underrättelse-
system för tull och polis. Ett datorsystem som är användbart för båda myn-
digheterna och en sambandsman för båda myndigheterna. Genom fler knark-
hundar vid gränserna kan fler smugglingsförsök avslöjas. Ta efter Danmarks
sätt när det gäller hemlig avlyssning, s.k. buggning.
Ett samarbete bör också inrymma kontakter över Öresund med dansk polis,
tull och åklagarmyndigheter för att mer effektivt klämma åt knarkhajarna.
Folkpartiet liberalerna menar att varje steg mot färre gränser måste gå i takt
med ökade möjligheter för internationellt samarbete mellan tullare och poli-
ser. Så länge det inte finns möjlighet att kompensera tullfiltren vid gränserna
med andra åtgärder behövs tullpersonal som vid gränsen kan stoppa drog-
trafiken.
Det är därför ytterst beklagligt, och direkt felaktigt agerat, att den social-
demokratiska regeringen tillsammans med Miljöpartiet de gröna i Sveriges
riksdag minskade antalet tullare vid våra gränser. Inte av EU-skäl, som vissa
tror och hävdar, utan av besparingsskäl.
Innehav av narkotika får aldrig tolereras av samhället. Toleransen blir i
realiteten en grogrund för individens narkotikamissburk genom att det
omöjliggör effektiva och tidigare insatser både på de sociala och straffrätts-
liga områdena.
Börja i Skåne
Skåne ligger extra nära Danmark, Tyskland och Polen. Detta
gör att det mesta av alla droger på olika sätt passerar Skåne
på sin väg ut över Sverige. Alla ungdomar är idag utsatta
men de skånska ungdomarna är extra hårt utsatta genom att
det är så nära till andra länder, lätt att åka dit och inhandla
knarket och också lätt att i Skåne ta del av allt det som
passerar.
Vi i Folkpartiet liberalerna i Skåne är medvetna om att det kan vara svårt
att införa ett Knarkopol över hela Sverige samtidigt och föreslår därför att
man ska börja med en försöksverksamhet i Skåne under förslagsvis tre år.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en försöksverksamhet med en särskild organisation för
bekämpande av narkotikabrott i Skåne.