Brottsutvecklingen är allvarlig i storstadsområdena och då främst i Stockholmsregionen. Den ökade segregationen och arbetslösheten har medverkat till att problemen blivit särskilt accentuerade i de stora förortsområden, som byggdes under miljonprogrammets epok. Stockholms universitet har i en färsk kartläggning visat att det finns 58 brottsaktiva ungdomsgäng i Stockholmsområdet. Närmiljön och bostadsområdet är avgörande för gängtillhörigheten. Ett bra sätt att stävja denna utveckling är en effektiv närpolisorganisation, som skulle innebära att polisen verkligen finns närvarande i bostadsområdena. Där det finns en sådan väl fungerande verksamhet ökar dels polisens kännedom om de lokala förhållandena, dels medborgarnas trygghetskänsla, och samhället får en stadga, som det i dag i många fall saknar.
Inte minst viktigt är att polisens kunskap och erfarenhet effektivt kan stödja alla de frivilliga krafter som arbetar med förebyggande insatser för att ungdomsbrottsligheten skall minskas.
Mot bakgrund av ovanstående är de signaler som förevarit om omfördel- ning av polisresurser från Stockholm till övriga landet synnerligen oroande. Stockholm har också i många andra avseenden behov av extra polisresurser. Ingenstans i landet är uppklaringsfrekvensen när det gäller grova brott så låg som i Stockholm. Även detta visar att Stockholm redan i dag har för små polisresurser. Under förra året gjordes 94 procent av alla gatubeslag av heroin i landet på Sergels Torg i centrala Stockholm! Detta utgör en illustration till proportionerna när det gäller behovet av polisinsatser.
Det är mycket svårt att återskapa en säker miljö för medborgarna, när en storstad drabbats av hög brottslighet. Tendenserna i Stockholm är oroväckan- de och allt måste göras för att hindra att "buset" tar över områden i staden. Ett av statens viktigaste basfunktioner är att kunna svara för medborgarnas säkerhet. Denna uppgift kan naturligtvis inte bara lösas genom ökade polisresurser, men att i ett spänt läge minska resurserna i Stockholm är både kortsynt och direkt farlig politik. Skulle brottsligheten öka ytterligare i Stockholm kommer den med största sannolikhet att spridas över landet. En klok strategi är alltid att koncentrera insatserna där den grövsta och största brottsligheten finns och där kraftigt bekämpa den. En omfördelning av polisresurser från Stockholmsområdet får inte ske. I stället bör området få möjligheter att förstärka polisorganisationen.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ökade polisresurser i Stockholm.
Stockholm den 5 oktober 1996
Carl Erik Hedlund (m)