I Stockholm sker en misshandel i timmen. Var 50:e minut
anmäls en fickstöld. Varje timme grips någon misstänkt för
narkotikabrott. Var 90:e minut sker ett inbrott i någons hem.
Varannan timme sker ett rån och tre gånger per dygn sker en
våldtäkt.
En kartläggning av ungdomsbrottsligheten visar att det finns ca 20
kriminella ungdomsgäng i Stockholm som ägnar sig åt olika slags brottslighet
- bara den är lönsam. Ett antal av dessa gäng är mycket avancerade och ägnar
sig åt bl.a. narkotikabrott, indrivning och utpressning. Motsättningarna
mellan vissa ungdomsgrupper och ungdomar med invandrarbakgrund ökar
oroväckande.
AB Storstockholms Lokaltrafik (SL) kommer bl.a. efter allvarliga
anmärkningar från Järnvägsinspektionen på grund av det dåliga ordningsläget
att få stänga tunnelbanan på nätterna.
Till Stockholm kommer grova brottslingar från övriga landet när de blivit
alltför välkända på hemorten. Enligt länskriminalens underrättelseenhet bor
eller tillbringar de 200 grövsta rånarna i landet huvuddelen av sin tid i
Stockholm, även om de begår brott även i andra delar av landet. En stor del
av landets ekonomiska brottslingar finns i Stockholmsområdet där de större
bankerna, finansinstituten och de stora affärsmöjligheterna finns.
Stockholm har också blivit en transitort för narkotika. Polisens egen
erfarenhet, men även spaningsinformation från andra länders polisorganisa-
tioner, visar att narkotikakurirer väljer att resa in till Stockholm/Arlanda
från
ett utomnordiskt land för att sedan via tåg nå slutdestinationen i ett annat EU-
land.
Detta är ett litet utdrag ur det brottspanorama som pågår i Stockholm varje
dygn, varje vecka och varje månad - året om.
Högen av icke avslutade brottsutredningar fortsätter att växa. Mer än
60.000 anmälda brott ligger idag på polisstationerna och väntar på att bli
utredda. Oroade brottsutredare säger att nästa steg blir att bil- och
bostadsinbrott aldrig blir utredda, eftersom det saknas personal. Om brott som
drabbar våra invånare inte blir utredda därför att de betraktas som vardags-
eller småbrott hotas inte bara rättstryggheten, utan också medborgarnas tilltro
till de rättsvårdande myndigheterna och därmed en av grundvalarna för
rättssamhället.
För att kunna hantera situationen och för att bättre kunna förebygga brott
har polisen i Stockholms län sedan juli 1994 genomfört en stor omorganisa-
tion, varigenom ca 1 500 poliser har flyttats ut till 60 närpolisområden. Syftet
med närpolisreformen har varit att bana väg för en effektivare kriminalpolis
samt en lugnare och mänskligare polisroll nära invånarna. De korta
erfarenheterna av närpolisreformen är hittills övervägande positiva. Enligt vår
mening håller emellertid reformen nu på att slås sönder av regering och
riksdag.
För budgetåret 1995/96 genomdrev riksdagens socialdemokratiska
majoritet besparingar inom polisväsendet på 235 miljoner kronor. De
fortlöpande besparingsbetingen har drabbat polisen i Stockholms län särskilt
hårt, och för innevarande budgetår skall Stockholmspolisen - i enlighet med
Rikspolisstyrelsens fördelningsmodell - lämna ifrån sig 110 miljoner kronor
till andra delar av landet. Tanken bakom denna omfördelning av medel är att
hundratalet poliser i Stockholm bättre behövs i andra delar av landet och
därför skall söka sig till nya befattningar där. Nu har inte de län som fått
extra
tillskott av Stockholmspengar anställt poliser i den omfattning som var
avsikten. Effekten har i stället blivit att poliserna finns kvar i Stockholms
län
- däremot inte pengarna till deras löner.
Men enligt regeringen är detta inte nog, utan besparingarna inom
rättsväsendet kommer att fortsätta. Enligt en nyligen träffad överens-
kommelse mellan polismyndigheten i Stockholms län och Rikspolisstyrelsen
kommer polisen i Stockholm att tvingas spara ytterligare 56 miljoner kronor
1998.
Samtidigt som regeringen genom Rikspolisstyrelsen tar ifrån regionen dess
pengar utgår man ifrån att Stockholmspolisen skall anställa 309 aspiranter
som kommer att utexamineras från Polishögskolan. Denna kull poliser är
särskilt rekryterad för att arbeta i Stockholms län. Många är kvinnor och
människor med invandrarbakgrund med starka rötter i regionen.
Några ekonomiska resurser för att - som förutsatts - anställa de nya
poliserna vid polismyndigheten i Stockholms län finns dock inte längre.
Tvärtom kommer polismyndigheten i Stockholms län att åläggas fortsatt stora
besparingskrav fram till år 2001. Myndigheten har dock gjort försök att skapa
erforderligt budgetutrymme, bl.a. genom att varsla 800 civilanställda - d.v.s.
hälften av alla civilanställda - om uppsägning.
Detta får till följd att de civilanställdas arbetsuppgifter måste övertas av
poliser, vilket i sin tur innebär färre poliser synliga på gator och torg. Både
tryggheten och servicen till allmänheten riskerar därmed att försämras
ytterligare. Dessutom riskerar den nyligen genomförda reformen med
närpoliser och effektivare kriminalpolis att haverera fullständigt. Därtill är
risken stor att den snedvridna resursfördelningen kommer att fortsätta även
nästa budgetår.
Hitintills har statsmakternas Stockholmsfientlighet främst brukat komma
till uttryck i utformningen av de statliga transfereringarna, såsom
skatteutjämningsbidragen till kommunerna eller fördelningen av väganslag.
Nu införs motsvarande skevheter också i fördelningen av de statliga
driftsanslagen.
Det är rimligt att det ställs höga effektivitetskrav på polisen, liksom på all
annan offentlig verksamhet. Hushållning med tilldelade skattemedel och
fortlöpande rationaliseringar är nödvändigt om verksamheten skall kunna
utvecklas och allmänheten ges en god service. Sådana krav skall givetvis
ställas på samtliga myndigheter. Däremot finner vi det inte rimligt att
omfördela 110 miljoner kronor från Stockholms län till polismyndigheter i
andra delar av landet på det sätt som nu sker.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om omfördelningen av resurser från polismyndigheten i Stockholms
län.