20 000 brott i Dalarna förblir ouppklarade varje år. Det betyder att bara en tredjedel av alla anmälda brott klaras upp.
Vi kan dagligen läsa om problem, där polisens resurser inte räcker till. Jag har under 1996 i två interpellationer till justitieministern tagit upp problemen, men svaren jag fått har inte gjort mig lugnare. Det verkar som om den socialdemokratiska regeringen inte inser att Sveriges polis i dag har stora personalproblem. Den positiva bild som regeringen givit har många i poliskåren inte sagt sig känna igen.
Polisen och domstolarna har att se till att ett lands lagar efterlevs och att de som inte följer lagen infångas, döms och straffas. Fungerar inte detta ligger kaos och anarki nära.
Uppklarningsprocenten är alltså dålig och detta kan inte till största delen skyllas på polisen utan på att resurser saknas. För somliga lagöverträdelser, som t.ex. villainbrott, är siffrorna i det närmaste skandalösa. Också i en europeisk jämförelse är vi betydligt sämre på att lösa vissa brott än man är i andra europeiska länder. Polisen arbetar i motvind! Underskott i budgeten, nedskärningar, nedlagda utredningar och ständigt krympande personalstyrkor.
Vi kan ofta läsa att polisen inte haft resurser att rycka ut då larm kommit. Nyligen kunde vi läsa om ungdomsproblem i centrala Falun en lördagskväll, då det inte fanns polisresurser som kunde ingripa. Först efter att förstärkning kallats in från grannkommunen kunde allt redas ut. En sådan ordning är oroande.
Det kan ju knappast vara rimligt och inte ens vettigt att krympa polisens resurser i ett läge där brotten sexfaldigats sedan 1950-talet! I många områden där man infört s.k. närpolisverksamhet har detta inte fungerat, då dessa närpoliser kallats in för att tjänstgöra vid centrala polisstationer. Detta på grund av personalbrist. Vi har också kunnat ta del av de larm som polisfacken slagit om underbemanning och om den starka oro som finns där.
Många erfarna poliser i landet och även i vårt län, Dalarna, har lämnat sina tjänster. Bred och mångårig erfarenhet försvinner. Några nyrekryteringar att tala om görs inte. Det sägs också att det saknas pengar till relevant vidareutbildning. Luckorna efter de erfarna poliser som lämnat sina tjänster blir oerhört stora.
Det har blivit brutalare i vårt samhälle. Det som tidigare enbart var storstadsproblem har nu spridit sig också ut i landet till vårt län. Vi kan efter varje veckoslut läsa i länstidningarna om en rad våldsbrott. Det brutalare våldet oroar. Knivar, skjutvapen och karatesparkar har tyvärr blivit ett vanligt inslag i vardagen och folks oro är fullt förståelig. Vi får aldrig komma i det läget att vi accepterar detta våld.
Naturligtvis är det så att det ökande ungdomsvåldet orsakas av en mängd faktorer och att problemet inte löses så enkelt som att vi inrättar flera polistjänster. Det krävs insatser på en rad områden. Den viktigaste brottsförebyggande faktorn av dem alla är föräldrarna. Föräldrarna måste förmås att ta ett större ansvar för sina barn, och jag anser att samhälls- och förvärvsklimatet måste inrättas på ett sådant sätt att föräldrarna får mera tid för barnen. Den viktiga normöverföringen från generation till generation har blivit lidande i det socialistiska styressätt som dominerat Sverige under många år.
På kort sikt är det dock avgörande för människors trygghet att veta att polisen har tillräckliga resurser för att kunna vara på plats inom rimlig tid om något händer. Det får inte bli sådana neddragningar att polisen vid larm tvingas till passivitet för att det saknas poliser.
Närpolisverksamheten skall i första hand inriktas på brottsförebyggande och problemorienterat polisarbete. En viktig del är att närpoliserna lär känna "sina" ungdomar och därigenom får möjligheter att i tid upptäcka om någon håller på att "spåra ur".
Försöksverksamhet med aktiv närpolisverksamhet som har bedrivits på flera håll i landet, bl.a. i Värmland, visar entydigt att det lokala brottsförebyggande arbetet av närpolismodell ger mycket goda resultat. I detta arbete engageras alla goda krafter i lokalsamhället - föräldrarna, skolan, kommunen, idrottsrörelsen och andra ideella organisationer och sammanslutningar. Det är dock polisen som är motorn i verksamheten.
Vi i Sverige - och Dalarna - måste kunna känna trygghet. Vi måste veta att om något händer, skall vi kunna få hjälp av polisen. Därför måste det vara ett rättmätigt krav att vi i Dalarna tilldelas en polisbudget, som ger en bra täckning av poliser i hela vårt geografiskt stora län.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder mot ungdomsvåldet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om resurser till polisen i Dalarna.
Stockholm den 26 september 1996
Rolf Gunnarsson (m)