Bakgrund
I den politiska debatten talas alltmer om den biologiska mångfalden och nödvändigheten av att bevara den. Den biologiska mångfalden i Sverige består av ca 55 000 växt- och djurarter. Till detta kommer bakterier. Många av arterna är hotade. Artdatabanken i Uppsala undersöker hur det står till med de olika arterna och tar fram listor över de hotade, så kallade rödlistor. Varje hotad art, dess biologi och hoten beskrivs utförligt. Sverige har idag 145 hotade arter av ryggradsdjur. De är uppdelade i fyra hotkategorier:
1 Akut hotad
2 Sårbar
3 Sällsynt
4 Hänsynskrävande
Många av människans verksamheter påverkar den biologiska mångfalden. En av dessa är jakten.
Jakten reglerad
Jakten regleras i Sverige av jaktlagen, jaktförordningen och jaktkungörelsen. Man kunde förvänta sig att dessa vore genomsyrade av viljan att bevara den biologiska mångfalden. Så är det inte alls. De ger snarare en bild av att ha varit skrivna i en tid innan stor vikt lades vid ekologi och biologisk mångfald.
Några exempel
Det finns fortfarande jakt i Sverige på rödlistade, hotade, arter som sädgås och stjärtand (båda hotkategori 4 Hänsynskrävande). Återfinns i jaktförordningens 2 § bilaga 1 punkterna 13 och 17. För sädgås tillåts även skyddsjakt i södra och mellersta Sverige.
Det är tillåtet att jaga änder dygnet runt. I dåligt ljus är det omöjligt att särskilja fredade arter från t.ex. gräsand, framför allt honor och ungfåglar, men även hanar i eklipsdräkt.
Det är tillåtet att jaga under häckningstid och att förstöra fåglars bon och ägg. Det gäller för en rad arter som kråka, skata, björktrast, gråsparv och pilfink med flera. Det kallas skyddsjakt.
Detta strider helt mot EU:s fågeldirektiv. I artikel 7 punkt 4 står: "... särskilt se till att de arter på vilka jaktlagstiftning tillämpas inte jagas under uppfödningssäsong eller under häckningens olika stadier."
Det bedrivs jakt på arter som minskar oroväckande snabbt utan synbarlig förklaring. Exempel på en sådan art är enkelbeckasin.
Det tillåts så kallad skyddsjakt på småfåglar, t.ex. björktrast, gråsparv, pilfink, koltrast och stare, trots att just dessa är betydligt mindre vanliga än andra arter och inte kan utgöra något hot mot något idag.
Det är tillåtet med fotsnara för rödräv, slagfälla för bäver och ripsnara, trots att Sverige internationellt mycket starkt agerat emot plågsamma jaktmetoder.
De små rovdjuren som ekorre och hermelin behandlas som något som skall decimeras. Jakt är tillåten året runt, även under den tid ungarna är beroende av sin moder. Det är knappast en syn som delas av naturvården och de flesta i samhället idag.
Det finns flera paragrafer som ger olika myndigheter rätt att bestämma om jakt på annars fredade arter, t.ex. 31 § jaktförordningen eller 26 § bilaga 4 punkt 20.
Översyn nödvändig
Detta är några exempel som visar behovet av en översyn av jaktlagen och dess förordning. Det behövs en lagstiftning som präglas av denna tids syn på ekologi och biologisk mångfald. Jakt av rödlistade arter är oacceptabel och undergräver trovärdigheten i talet om värnande av den biologiska mångfalden. Jakt under häckning och yngeltid och förstörande av bon och ägg måste bort. Det är oetiskt och kan inte försvaras. Exemplen är fler, vilket framgår av ovanstående.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av jaktlagen och tillhörande förordning i enlighet med vad som anförts i motionen.
Stockholm den 7 oktober 1996
Gudrun Lindvall (mp) Gunnar Goude (mp)
Gotab, Stockholm 1996