I den politiska debatten talas alltmer om den biologiska
mångfalden och nödvändigheten av att bevara den. Den
biologiska mångfalden i Sverige består av ca 55 000 växt-
och djurarter. Till detta kommer bakterier. Många av arterna
är hotade. Artdatabanken i Uppsala undersöker hur det står
till med de olika arterna och tar fram listor över de hotade, så
kallade rödlistor. Varje hotad art, dess biologi och hoten
beskrivs utförligt. Sverige har idag 145 hotade arter av
ryggradsdjur. De är uppdelade i fyra hotkategorier:
1 Akut hotad
2 Sårbar
3 Sällsynt
4 Hänsynskrävande
Många av människans verksamheter påverkar den biologiska
mångfalden. En av dessa är jakten.
Jakten reglerad
Jakten regleras i Sverige av jaktlagen, jaktförordningen och
jaktkungörelsen. Man kunde förvänta sig att dessa vore
genomsyrade av viljan att bevara den biologiska mångfalden.
Så är det inte alls. De ger snarare en bild av att ha varit
skrivna i en tid innan stor vikt lades vid ekologi och
biologisk mångfald.
Några exempel
Det finns fortfarande jakt i Sverige på rödlistade, hotade, arter som sädgås
och stjärtand (båda hotkategori 4 Hänsynskrävande). Återfinns i
jaktförordningens 2 § bilaga 1 punkterna 13 och 17. För sädgås tillåts
även skyddsjakt i södra och mellersta Sverige.
Det är tillåtet att jaga änder dygnet runt. I dåligt ljus är det omöjligt att
särskilja fredade arter från t.ex. gräsand, framför allt honor och ungfåglar,
men även hanar i eklipsdräkt.
Det är tillåtet att jaga under häckningstid och att förstöra fåglars bon och
ägg. Det gäller för en rad arter som kråka, skata, björktrast, gråsparv och
pilfink med flera. Det kallas skyddsjakt.
Detta strider helt mot EU:s fågeldirektiv. I artikel 7 punkt 4
står: "... särskilt se till att de arter på vilka jaktlagstiftning
tillämpas inte jagas under uppfödningssäsong eller under
häckningens olika stadier."
Det bedrivs jakt på arter som minskar oroväckande snabbt utan synbarlig
förklaring. Exempel på en sådan art är enkelbeckasin.
Det tillåts så kallad skyddsjakt på småfåglar, t.ex. björktrast, gråsparv,
pilfink, koltrast och stare, trots att just dessa är betydligt mindre vanliga
än andra arter och inte kan utgöra något hot mot något idag.
Det är tillåtet med fotsnara för rödräv, slagfälla för bäver och ripsnara,
trots att Sverige internationellt mycket starkt agerat emot plågsamma
jaktmetoder.
De små rovdjuren som ekorre och hermelin behandlas som något som
skall decimeras. Jakt är tillåten året runt, även under den tid ungarna är
beroende av sin moder. Det är knappast en syn som delas av naturvården
och de flesta i samhället idag.
Det finns flera paragrafer som ger olika myndigheter rätt att bestämma
om jakt på annars fredade arter, t.ex. 31 § jaktförordningen eller 26 §
bilaga 4 punkt 20.
Översyn nödvändig
Detta är några exempel som visar behovet av en översyn av
jaktlagen och dess förordning. Det behövs en lagstiftning
som präglas av denna tids syn på ekologi och biologisk
mångfald. Jakt av rödlistade arter är oacceptabel och
undergräver trovärdigheten i talet om värnande av den
biologiska mångfalden. Jakt under häckning och yngeltid och
förstörande av bon och ägg måste bort. Det är oetiskt och kan
inte försvaras. Exemplen är fler, vilket framgår av
ovanstående.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av jaktlagen och
tillhörande förordning i enlighet med vad som anförts i motionen.