Skarven finns på den så kallade röda listan över hotade och
sällsynta ryggradsdjur. Den återfinns i hotkategori 4, vilket
betyder att den klassas som hänsynskrävande. Den häckar i
kolonier.
Skarven lever på fisk. Två undersökningar i Sverige visar att fiskarna har
en storlek av 10-25 cm och att de dominerande arterna är abborre och mört.
Ingenting talar för att närvaron av skarv långsiktigt påverkar fiskbestånden i
våra kustvatten. En trolig orsak till att skarven ökar tros vara, att antalet
mindre fiskar ökar i Östersjön. Skälet till detta tros vara att Östersjön blir
allt
mer övergödd, vilket gynnar småfisken.
Jakt- och skyddsjakt
Trots att skarven finns på röda listan finns en allmän jakttid
på skarv under tiden 21 augusti till 28 februari. Dessutom har
länsstyrelsen i Kalmar län beviljat skyddsjakt på skarv under
resten av året. För jakt i kolonier förordar man äggprickning.
Avsikten med jakten är att reducera beståndet.
I EG:s fågeldirektiv slås fast, att alla fågelarter liksom ägg och bon är
skyddade mot jakt, infångande och handel. För vissa arter får nationella
undantag ges, men ingen jakt får förekomma under häckningsperioden, om
inte speciella problem finns, som inte kan lösas på annat sätt. Detta
fågeldirektiv gäller även i Sverige efter 1 januari 1995.
Förslag
Skarven ökar idag i Sverige. Regeringen bör tillsätta en
arbetsgrupp med representanter för såväl fisket som
naturvården för att tillsammans med Naturvårdsverket utreda
hur problem med störning mellan fisket och skarven skall
kunna lösas på annat sätt än genom jakt. Om gruppen finner
att skyddsjakt är nödvändig skall detaljer runt jakten
klargöras.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär att den tillsätter en arbetsgrupp med
företrädare för såväl naturvården som fisket för att utröna hur konflikter runt
skarven skall kunna lösas.