Viltstammarna i vårt land utgör en nationell tillgång av stor
betydelse i olika avseenden. Vården av viltstammarna är
angelägen. Viltvården är faktiskt en naturvårdsuppgift.
Samtidigt är det angeläget att vinna och upprätthålla en
allmän förståelse för jaktens positiva värden.
Rätten till jakt i vårt land är sedan 1789 knuten till äganderätten till mark.
Därmed följer ett förvaltaransvar i viltvården. Jakten innebär utnyttjandet av
en förnybar naturresurs. Den kan mätas i ekonomiska tal. Enbart älgjakten ger
numera lika mycket kött som ren-, kalv- och hästslakten tillsammans.
Viltkött, rekreation,
landskapsvård
Den stora rådjursstammen tål numera så omfattande
avskjutning att man räknar med cirka 6 miljoner kilo
rådjurskött i årsjakten. Annat vilt ger oss 1,5 till 2 miljoner
kilo kött årligen i folkhushållet.
Till viltjaktens många positiva sidor hör rekreationen och värdet av all den
friskvård som vistelsen i skog och mark ger jägaren. Genom viltvårdsinsatsen
bidrar jägarna till en ökning av den biologiska mångfalden. Samtidigt som
vissa viltarter genom betning åstadkommer skada på skog och växande gröda
är viltet även landskapsvårdare. Skadeverkningarna måste dock begränsas
genom avskjutning som balanserar viltstammarnas storlek.
Rovdjuren blir fler
I vårt land är jakten djupt förankrad i samhället. Jakten är
traditionsfylld som en av människans äldsta kulturyttringar.
Här vill vi föra in rovdjuren i bilden. Rovdjuren har icke
minst under senare år blivit föremål för ständiga och ibland
heta debatter. Med undantag för björnen är rovdjuren
fredade. Gjorda mätningar och uppskattningar av tillväxten i
rovdjursstammar leder genast till krav på undantag från
fridlysning. Det gäller lodjur - främst i södra Norrland - och
varg, icke minst i Värmland.
Hur ska myndigheter och lagstiftare förhålla sig till de ökade kraven på
skyddsjakt som innebär avsteg från fridlysningen av varg och lodjur? Vi kan
ställa frågorna: Ska lodjuren få bli hur många som helst? Ska vargstammen få
öka i den takt som vissa forskare och rovdjursinventerare befarar?
Nationell strategi
Det är nödvändigt att vi skaffar oss en klarare bild av läget
innan vi tar ställning. Få människor som bor utanför städer
och samhällen accepterar obegränsade rovdjursstammar.
Redan nu måste samhället rusta sig för att kunna fatta beslut
när kraven reses på skyddsjakt.
I dagens läge finns ingen beredskap och inga samhällsinstrument för att
möta problemen. Vår uppfattning är att det snarast behövs en nationell
strategi för hantering av rovdjursstammarna. Samtidigt måste vi besluta om
styrmedel som kan krävas för att balansera stammarna av rovdjur.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om en nationell strategi
för balansering av rovdjursstammarna i enlighet med vad som anförts i
motionen.