Sedan man i mitten på 1960-talet började införa särskild
jakttid, d v s licensjakt, för jakt på älg har systemet för
älgjakten varit i ständig förändring. Motsättningarna kring
hur älgjakten ska organiseras har stundtals varit mycket
stora, främst beroende på den uttalade målsättning som
funnits i vissa kretsar att frånta markägare och
jaktarrendatorer med små och medelstora marker rätten att
fälla vuxen älg. Nu har riksdagen ändå på senare år, trots de
propåer som varit om annat, hållit fast vid principen att
markägare med mindre arealer ska ha rätt att jaga vuxen älg.
Man skulle då kunna tänka sig att frågan i och med detta skulle vara
avgjord för lång tid framåt. Emellertid har nu exempelvis Jägareförbundet
presenterat tankar och förslag om ett nytt älgjaktssystem.
För att en gång för alla försöka få denna fråga avförd från dagordningen
behövs en ordentlig utvärdering av hur älgjakten fungerat och utvecklats i de
olika system som funnits alltsedan 1965. En sådan utvärdering med
perspektiv av 30 års älgjakt skulle exempelvis kunna ge ett fullgott underlag
för att ta ställning till om den dominerande formen av jakt, licensjakt,
verkligen är bra för älgstammen. En sådan utvärdering skulle också ta kål på
myten om att det är de mindre jaktmarkerna som står för den stora
avskjutningen. Tvärtom kommer det att visa sig att de mindre jaktmarkerna
har trängts tillbaka så att de numera fäller ett fåtal älgar i förhållande till
de
stora licensområdena. Det kanske dessutom är så att statistiken visar att den
tidigare allmänna älgjakten var fördelaktig ur älgstamssynpunkt.
En snabb översikt över avskjutningsstatistiken de senaste åren visar att
underlaget för älgjakt sviktar. Det är brant fallande siffror. Till dels kan det
finnas skäl att decimera stammen men siffrorna är av sådan karaktär att man
kan känna oro för framtiden. Det vore synnerligen värdefullt att få klarlagt
vilka orsakerna bakom detta är. Eftersom licensjakt är den dominerande
jaktformen kan man dra slutsatsen att det är denna jaktform som nu ger utslag
i kraftigt decimerad älgstam. Det är dock att göra det för enkelt för sig varför
en ordentlig utvärdering bör göras. Detta är således ett vidare uppdrag än vad
sittande jaktutredning arbetar med.
Det är dags att återigen aktualisera frågan om det inte är nödvändigt att
inrätta en statlig myndighet, alternativt att man inom Naturvårdsverket
inrättar en egen enhet, som administrerar jaktfrågorna. Det finns en
problematik med att ett av de jägarförbund som finns har myndighetsansvar.
Regeringen bör därför pröva frågan om att inrätta en statlig jaktmyndighet.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär en samlad utvärdering av effekterna
av olika älgjaktssystem,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts att pröva frågan om inrättande av en central myndighet för
administration av jaktfrågor.