Som följd av att de stora rovdjuren ökar i antal ökar också antalet rovdjursrivna tamdjur kraftigt i t.ex. Värmland. Förutom att rovdjuren river vilt, tar man också tamboskap och hundar. Anslaget för förebyggande åtgärder och ersättningar för skador höjs enligt prop. 1996/97:1. Det bör ge utrymme för ersättning till drabbade djurägare, om man tar hänsyn till detta när man fördelar medlen. Den nuvarande ordningen innebär att befolkningen i glesbygden drabbas ekonomiskt till följd av den ökade rovdjursstammen. Att skapa kraftiga stammar av de stora rovdjuren i konflikt med glesbygdsbefolkningen, måste undvikas. Rovdjursstammarnas storlek måste också regleras till nivåer som är acceptabla för lokalbefolkningen.
Rovdjursstammarna bör regleras genom licensjakt. Beslut om jakt bör fattas på länsnivå. Entydiga regler för "nödvärnsjakt" till skydd för tamdjur måste upprättas.
Grundläggande för samexistens mellan lokalbefolkning och stora rovdjur är att skador på tamdjur kan motverkas. Det är rimligt att samhället står för kostnader som uppstår till följd av bevarandet av de stora rovdjuren då det är ett allmänt intresse.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ersättning till ägare av rovdjursrivna tamdjur.
Stockholm den 4 oktober 1996
Bo Finnkvist (s) Jarl Lander (s)