Utgiftsområde 20. Allmän miljö- och naturvård
Anslag Regeringens Anslags -
förslag förändri ng
tusental kronor
A Miljövård
A 1 Statens naturvårdsverk 355 827 50 000
A 2 Miljöövervakning m.m. 93 952
A 3 Bidrag till kalkningsverksamhet av sjöar och vattendrag 130 000 10 000
A 4 Investeringar inom miljöområdet 217 992 110 000
A 5 Miljö- och kretsloppsforskning 135 492 4 000
A 6 Sanering och återställning av miljöskadade områden 19 400 190 000
A 7 Koncessionsnämnden för miljöskydd 18 675
A 8 Kemikalieinspektionen 82 570
A 9 Visst internationellt miljösamarbete 41 562
A 10 Stockholms internationella miljöinstitut 12 000
B Strålskydd, kärnsäkerhet m.m.
B 1 Statens strålskyddsinstitut 73 683
B 2 Statens kärnkraftinspektion: Förvaltningskostnader 63 188
B 3 Statens kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning 58 778
B 4 Visst internationellt samarbete i fråga om kärnsäkerhet m.m. 26 752
Ekologisk omställning
100 000
Agenda 21
100 000
TOTAL 1 329 871 564 000
Sammanfattning och inledning
Regeringen verkar med den lagda budgetpropositionen nu helt ha tappat initiativet i miljöarbetet. Miljömedvetna kommuner, miljöengagerade konsumenter och producenter tar över initiativet i miljöarbete. Det är visserligen bra, men att staten - regeringen och dess myndigheter - tappar initiativkraft är däremot inte bra. Allt oftare uppfattas lagstiftare och den centrala nivån snarast som bromsklossar i miljöarbetet vilket vi påpekat tidigare.
Regeringsförklaringen gav oss vackra ord om det kommande miljöarbetet och har sina ljuspunkter i ord och retorik. Att avvecklingen av kärnkraften ska inledas under mandatperioden inger hopp. Likaså är talet om det ekologiskt hållbara samhället något Vänsterpartiet uppfattar som positivt att föra in i regeringsdeklarationen.
Men med facit i hand, budgetpropositionen, blir vi dock besvikna - propositionen ger oss inga större hopp om radikala förslag och innovationer i miljöarbetet. Det stadiga svenska lunkandet beskrivs däremot i fina ord. Ord kan visserligen betyda mycket men det finns också mycket konkreta behov av snabba åtgärder och att verkställa beslut - inte fortsatta utredningar. Vi förutsätter att regeringen återkommer med konkreta förslag på hur fattade beslut skall verkställas, men är besvikna över att det mesta återigen skjuts upp på framtiden.
Sammanlagt så sparar regeringen, enligt tabellen, 41 miljoner kronor 1997. Det är en procentuell budgetminskning som är mycket stor även i jämförelse med många andra utgiftsområden. Vänsterpartiet ser med stor oro på att regeringen dessutom tänker minska ramarna ytterligare de kommande två åren. Miljöarbetet måste få kosta pengar om vi menar allvar. För Vänster- partiets del har nu regeringen tydligt visat sin hållning. Av statsbudgeten läggs totalt 1,3 Mdr kronor på miljö- och naturvård, det är inte ens en procent av hela budgeten.
För Vänsterpartiet och många andra är miljöarbete ett ypperligt tillfälle att utveckla Sverige och få fart på sysselsättningen i landet. Därför är pengar som satsas på miljöarbeten inte bara en utgift utan en långsiktig investering och färre antal personer i arbetslöshet. Vi tycker att den sysselsättnings- satsning som regeringen presenterade i somras för arbete med det ekologiskt hållbara samhället är bra. Vi tycker dessutom att det är bra att regeringen helt och hållet valt att gå den väg som Vänsterpartiet presenterade i vårbudgeten vad gäller detta arbete.
Miljövård
A 1 Statens naturvårdsverk
Ramanslaget för Statens naturvårdsverk (SNV) har minskat med 108 miljoner kronor i 1997 års budget. Trots denna stora neddragning av medel anser regeringen att SNV ska genomföra satsningar på åtgärder för biologisk mångfald, bidrag till skoterleder och en IT-satsning på sammanlagt 28 miljoner kronor. Ser regeringen ingen koppling mellan vad man vill att SNV ska utföra och dess ekonomiska resurser att genomföra dessa planer?
Vänsterpartiet ser fram emot en satsning på bevarandet av den biologiska mångfalden, men ser det som nödvändigt att då tillföra SNV 50 miljoner kronor i jämförelse med regeringens budgetförslag.
Förslaget att delegationen för ekologisk omställning vid SNV förändras så att delegationen får ställning som ett rådgivande organ som lyder direkt under Miljödepartementet är bra.
Aktionsprogram för biologisk mångfald
Regeringen skriver att ökade insatser kommer att göras för den biologiska mångfalden. Det tycker vi är bra. Biologisk mångfald är den variation och blandning av arter vi har i olika naturtyper. Globalt och nationellt hotas variationen i alla slags naturtyper p.g.a. människans aktiviteter och ökade utbredning. I Sverige gäller det jordbrukslandskapet, skogsmiljön och de marina miljöerna.
Speciellt allvarlig är situationen för den biologiska mångfalden i de svenska skogsmiljöerna. Dels är många svenska skogsmiljöer internationellt sett unika, d.v.s. de har ingen motsvarighet i något annat land. Dels har vi i Sverige påverkat nästan alla skogsmarker. Det finns idag - frånsett en del reservat - nästan ingen naturskog kvar i Sverige. Internationellt sett har Sverige mycket lite orörd, produktiv skogsmark kvar.
Det behövs ett skyndsamt förslag till förändring av svensk skogspolitik om den fortsatta utarmningen ska stoppas. Det behövs mer medel - eventuellt en naturvårdsavgift - till reservatbildning och till ett mer ekologiskt skogsbruk. I väntan på det så ökar Vänsterpartiet anslaget för inköp av skogsmark med 110 miljoner kronor.
Det är intressant att läsa att regeringen avvaktar Naturvårdsverkets plan för biologisk mångfald. Vad Vänsterpartiet erfar har den skriften funnits en längre tid och är ett alldeles utmärkt underlag för fortsatt verksamhet. Vi tycker att det är lite svagt att inte kunna presentera denna verksamhet i budgetpropositionen. Vi är också tveksamma till de ekonomiska ramarna för den här verksamheten. Regeringen pratar om en satsning på biologisk mångfald och hävdar sedan att den satsningen ska rymmas inom 11 miljoner kronor. Dessa pengar ska dessutom komma från SNV:s, med 108 miljoner, nedbantade budget. Vänsterpartiet ser det som ytterst osannolikt att det som regeringen kallar satsning verkligen kan komma att bli det.
Oroande är också utvecklingen i jordbrukslandskapet. Trots det miljöpro- gram som Sverige fått godkänt i EU och att målsättningen är att det ekolo- giska jordbruket skall öka, visar andra uppgifter på en ökad spannmålsodling och en ökad belastning på jordbruksmark. Konsekvenserna av EU:s jord- brukspolitik går ännu inte att utvärdera, men utvecklingen tyder hittills inte på att den biologiska mångfalden i jordbrukslandskapet påtagligt ökar.
För mer ingående resonemang hänvisar vi till vår motion om biologisk mångfald.
Spridningen av gentekniken och dess konsekvenser för den biologiska mångfalden är ytterligare ett område som inte tas upp i propositionen. Vi saknar en redovisning av Sveriges strategi och en lägesrapport.
Satsning på skoterleder
Att regeringen planerar denna verksamhet för en treårig period ser Vänsterpartiet som positivt. Vi menar också att denna viljeyttring från SNVs sida är ett utmärkt komplement till de nyligen behandlade riktlinjerna för skotertrafik som helhet.
Internetsatsning för miljönätverk
Vi förstår att regeringen vill vara nytänkande på miljöområdet och IT ligger i tiden. Att dessutom koppla ihop IT med miljöarbete tycks i första anblicken vara en lyckoträff! Men vi saknar beskrivning av vilka funktioner detta nätverk är tänkt att fylla. Vad ska de 7 miljonerna användas till?
Och som med övriga nya satsningar vill Vänsterpartiet påpeka att det knappast kan räknas som en satsning när de ekonomiska medlen fördelas inom en så pass bantad budget som regeringen föreslår i budgetproposi- tionen. Kanhända är denna "satsning" endast för att visa upp nytänkande på området?
A 3 Kalkning
Regeringen funderar på ytterligare nedskärningar av kalkningsverksamheten. En enig skogs- och markexpertis och naturvårdare anser att kalkningen måste upprätthållas om inte tusentals sjöar och markområden ska få ännu allvarligare försurningsskador. Vänsterpartiet anser därför att bidragen till kalkningen av sjöar bör utökas med 10 miljoner kronor utöver regeringens budgetförslag.
Det långsiktiga målet med kalkningen är det nationella intresset av att bevara biologisk mångfald och att bibehålla förutsättningarna för utnyttjande av naturresurserna i sjöar och vattendrag, skriver regeringen. De målen ställer Vänsterpartiet upp på. Men vi ser att det finns en bristande koppling mellan bevarande av biologisk mångfald och kalkningsverksamheten. Kanske kan stöd för bevarande av biologisk mångfald och kalkningsverk- samhet kopplas samman bättre. Vänsterpartiet vill att regeringen utreder dessa möjligheter i samband med översynen som ska göras av SNV:s verksamhet.
Regeringen har successivt skurit ner på kalkningsverksamheten och många är djupt oroade av den utvecklingen. Mycket med tanke på att om anslagen skärs ned så innebär det att nu pågående verksamhet kan komma att behöva läggas ned utan kunskap om vilka konsekvenser det skulle kunna medföra. Det finns till dags dato ingen forskning alls som har behandlat vad som händer med områden som tidigare kalkats men där verksamheten avbrutits. Regeringens hantering av kalkningsverksamheten är oansvarig.
I kalkningsdebatten har behovet av FOU framstått som angelägen forsk- ning. Det vill säga att bl a låta ett område som nu kalkas låta återförsuras för att se vad som händer. Ett konkret förslag på område som skulle kunna passa är Gårdsjön i Älvsborgs län. Vänsterpartiet vill uppdra åt regeringen att undersöka möjligheterna att starta ett forskningsprojekt i Gårdsjön för att utröna konsekvenserna av avslutad kalkningsverksamhet.
Vi vill också uppmärksamma regeringen på att fisketurismen i Sverige årligen drar in 4,2 miljoner kronor. Om vi mister bra fiskevatten så försvinner denna inkomstkälla för staten och landet som helhet.
Vänsterpartiet föreslår till sist att anslaget "bidrag till kalkningsverksamhet för sjöar och vattendrag" döps om till "bidrag för verksamhet mot försurning av mark, sjöar och vattendrag".
A 4 Miljöinvesteringar
Det finns endast små spillror kvar av naturmark i Sverige. Detta gäller speciellt i södra delen av landet. Det finns ett stort ackumulerat behov av att snabbt skydda de sista skyddsvärda områdena genom olika former av reservatbildning. Inte minst de återstående naturskogarna måste snarast skyddas.
Problemet med uthuggning av naturskog i Sverige har uppmärksammats på flera olika sätt under våren och sommaren. Bland annat har föreslagits en särskild debatt i ämnet, vilken inte kunde genomföras på grund av tidsbrist. Regeringen är väl medveten om konsekvenserna av det som sker idag i vårt land. Skog som huggs ner som aldrig kan ersättas.
Att bevara skog mot uthuggning ger inga jobb för samhället, det är vi mycket medvetna om. Men att inte bevara den lilla naturskog som vi har kvar idag är något som vi aldrig kan få ogjort och som innebär irreversibel förlust av biologisk mångfald och genetiskt material. Därför måste detta anslag utökas. Vänsterpartiet föreslår att posten utökas med 110 miljoner kronor.
A 5 Miljö- och kretsloppsforskning
Vänsterpartiet saknar framtidsforskning om miljöutrymme, d.v.s. hur mycket var och en kan konsumera för att vi tillsammans ska kunna leva i ett ekologiskt hållbart samhälle. Miljöförbundet Jordens Vänner har påbörjat ett sådant arbete och har utifrån små resurser presenterat mycket intressanta underlag. Vi ser att denna forskning måste prioriteras och därför avsätter vi 4 miljoner kronor för utvecklande forskning på detta område utifrån ett svenskt perspektiv.
A 6 Sanering av miljöskador
SNV begär i sin anslagsframställning 210 miljoner kronor. De får 19,4 miljoner kronor! SNV har identifierat 2 000 förorenade platser, varav en del kräver omedelbara insatser. SNV:s samlade marksaneringsprogram kan exempelvis genomföras med 2,5 miljarder under 5 år.
Anslaget bör för 1997 tillföras ytterligare 190 miljoner kronor. Naturligtvis är detta en verksamhet som inte bara är bra för miljön utan som också skapar jobb.
För kommande år bör regeringen undersöka om berörda branscher kan ta ansvar för de markskador som respektive bransch orsakat eller kommer att orsaka. Exempelvis bygger petroleumbranschen nu upp en fond för mark- sanering av gamla bensinstationsområden genom att ta ut en avgift på driv- medelsförsäljningen. Vänsterpartiet uppmanar regeringen att se över arbetet med miljöbalken även ur detta perspektiv.
Svenska miljöproblem i Östeuropa
Behoven av investeringar för att komma tillrätta med miljöproblemen i Östeuropa är gigantiska. Inte minst i Östersjöområdet är detta uppenbart. Enbart kostnaderna för att återställa Östersjön kan beräknas till 150 miljarder kronor. Det är inte enbart rena investeringar som behövs - det är också långsiktiga program inom juridik, utbildningsväsende, demokrati, etc som måste genomföras. Sverige har med sina kunskaper och produkter inom reningsteknik, juridik, miljösanering etc, ett gyllene tillfälle att bidra till Östeuropas uppbyggnad. Vårt stöd till Östeuropa skapar sysselsättning på båda sidor om Östersjön och är början på vägen mot ett kretsloppssamhälle i vår del av världen.
Både av arbetsmarknadsskäl och miljöskäl finns det nu behov en gigantisk och kraftfull satsning på svenska miljöinvesteringar i Östeuropa. Bara i vårt närområde - Baltikum, Ryssland, Polen - finns det potential för miljard- investeringar i ny teknik och kunskap.
Detta resonemang finns utvecklat i vår riksdagsmotion om Östeuropa.
Ekologisk omställning
Vänsterpartiet och regeringen inrättade ett projekt för ekologisk omställning. 100 miljoner kronor fördelades under 1995. De 100 miljonerna beräknas ha gett minst 400 varaktiga jobb. Både kommuner och privata företag har fått stöd. Delegationen har fått in ansökningar för projekt på inte mindre än 4 miljarder kronor. Ansökningarna ger en bild av de nya verksamheter och "gröna" jobb som kommer att skapas i framtiden.
Vänsterpartiet har ställt sig positivt till regeringens satsning under fem år på ekologisk omställning. Vi tror däremot att det är viktigt att ha en beredskap för att ytterligare utöka denna ram under kommande år om ansök- ningarna är av hög kvalitet och om de slutgiltiga utvärderingarna är positiva till en utveckling av denna verksamhet.
Det finns dock tveksamheter i regeringens program, kretsloppsanpassning krävs inom alla samhällssektorer och det finns därför ingen anledning att begränsa verksamheten. Då regeringen ändå gjort det ser Vänsterpartiet gärna att två områden läggs till. Det vi vill lägga till är energieffektiviserings- och energisparåtgärder i byggnader och utveckling av ekologiskt uthålliga system i trafik- och VA-sektorn.
Av denna anledning ökar vi anslaget med 100 miljoner för 1997.
Det är således viktigt att dessa resurser inte används till konventionella icke kretsloppsbaserade lösningar.
Det lokala och regionala miljöarbetet
Agenda-21-arbetet är ett nationellt åtagande, men bedrivs på alla nivåer - lokalt, regionalt och nationellt. Nationella åtaganden, som utförs på andra nivåer, har naturligtvis staten ett ekonomiskt ansvar för.
Det kommunala Agenda-21-arbetet är avgörande eftersom att det handlar mycket om att förändra attityder och beteenden i vardagslivet. Men även den kommunala översiktsplaneringen och detaljplaneringen ingår i Agenda-21- arbetet. Det påverkar avfallshantering, trafikfrågor, utsläppsfrågor, m.m.
Regeringen skriver att de flesta kommuner i Sverige i någon form har påbörjat arbetet med den lokala Agenda-21. För att detta ska få någon verklig fart i alla kommuner, så behövs kunnig och kompetent personal, som håller i arbetet och har tillräckliga resurser. Olika kommuner har dock varierande förmåga att klara Agenda-21-intentionerna. En liten kommun med små resurser har inte ekonomisk möjlighet att avlöna personal för detta, och de som blir ålagda att utföra jobbet har liten tid för att utföra just den uppgiften.
Vänsterpartiet har i tidigare motioner föreslagit att staten avsätter medel för att alla kommuner skall ges möjligheter att anställa miljö- och energi- rådgivare. Det finns många exempel på att aktiva miljö- och energirådgivare driver på i utvecklingen mot ett ekologiskt hållbart samhälle. Då är regeringens anslag på 10,5 miljoner kronor för kommunernas lokala Agenda- 21-arbete, inte tillräckligt. Ett alternativ är att det lokala näringslivet avsätter medel till kommunens lokala miljöarbete. Det har visat sig att näringslivet i kommuner med ett gediget miljöarbete kan dra nytta av det i sin verksamhet genom sänkta energikostnader, lägre avfallskostnader, bättre konkurrensförhållande etc.
Länsstyrelsernas satsning på att ta fram regionala miljöstrategier är mycket bra och värdefull. Hittills har tio län fått sina strategier antagna. Problemet är att den politiska strukturen på regional nivå är otillräcklig för att kunna genomföra de strategier som satts upp. Myndigheter med central betydelse som Vägverket, Banverket m.fl. är organiserade på statlig nivå och med annan geografisk täckning.
Den politiska nivån - landstingen har lite inflytande på viktiga frågor som rör miljön - och tvingas mest att ägna sig åt att städa efter miljöproblemen, genom att bl.a. ha hand om sjukvården. För att regionala miljöstrategier skall kunna fullföljas, måste en regional politisk nivå finnas som har makt och befogenhet att verkställa besluten. Därför är det viktigt att utvecklingen av landstingen till regionala parlament blir ett avgörande steg i en sådan utveckling.
Vänsterpartiet föreslår nu att vi avsätter 100 miljoner kronor under 1997 för att t ex anställa energi- och miljörådgivare eller Agenda-21-samordnare på kommunal nivå. I ett första skede tycker vi att det är rimligt att gå in med statliga medel för upp till 30 % av kostnaderna.
Agenda-21-arbetet och vår syn på det finns ytterligare beskrivet i en särskild motion.
Miljöskatter
Vänsterpartiet tar i sin skattemotion upp en rad förändringar av miljöskatter. Bl.a. vill vi höja bensinskatten och införa en avfallsskatt inom ramen för början på en skatteväxling.
När det gäller bensinskatten vill vi ha en nettohöjning av priset på 30 öre och avfallsskatten bör till en början ligga på 100 kronor per ton avfall som deponeras på tipp.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till att låta olika näringssektorer ta ekonomiskt ansvar för markskador som respektive näring orsakat,
2. att riksdagen beslutar ändra beteckning på anslaget Bidrag till kalkningsverksamhet för sjöar och vattendrag till Bidrag för verksamhet mot försurning av mark, sjöar och vattendrag,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om samordning av resurserna vad gäller bevarandet av biologisk mångfald och kalkningsverksamhet,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att initiera forskning kring kalkning vid Gårdsjön i Älvsborgs län,
5. att riksdagen med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anvisar anslagen under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård enligt uppställning:
Anslag Regeringens Anslags-
förslag förändring
tusental kronor
A Miljövård
A 1 Statens naturvårdsverk 355 827 50 000
A 2 Miljöövervakning m.m. 93 952
A 3 Bidrag till kalkningsverksamhet av sjöar och vattendrag 130 000 10 000
A 4 Investeringar inom miljöområdet 217 992 110 000
A 5 Miljö- och kretsloppsforskning 135 492 4 000
A 6 Sanering och återställning av miljöskadade områden 19 400 190 000
A 7 Koncessionsnämnden för miljöskydd 18 675
A 8 Kemikalieinspektionen 82 570
A 9 Visst internationellt miljösamarbete 41 562
A 10 Stockholms internationella miljöinstitut 12 000
B Strålskydd, kärnsäkerhet m.m.
B 1 Statens strålskyddsinstitut 73 683
B 2 Statens kärnkraftinspektion: Förvaltningskostnader 63 188
B 3 Statens kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning 58 778
B 4 Visst internationellt samarbete i fråga om kärnsäkerhet m.m. 26 752
Ekologisk omställning
100 000
Agenda 21
100 000
TOTAL 1 329 871 564 000
Stockholm den 7 oktober 1996
Gudrun Schyman (v)
Hans Andersson (v) Ingrid Burman (v) Lars Bäckström (v) Owe Hellberg (v) Tanja Linderborg (v) Eva Zetterberg (v) Maggi Mikaelsson (v) Hanna Zetterberg (v)