Vår gemensamma sophantering kommer att bli en stor framtida utmaning. En ökad befolkning konsumerar allt mer och det mesta förpackas. Källsorteringen har bara sett sin början men redan knakar systemen i fogarna. Varken de kommunala renhållningsbolagen eller producenternas returhantering kommer att klara de utökade utgifterna.
De stora volymerna finns i bostadsområdena och det är där ansvaret måste tas för en rationell och kretsloppsanpassad insamling. Resurserna är ändliga, många av de nya arbeten som kommer att skapas i framtiden blir inriktade på att rädda vår gemensamma miljö. Inom den sektorn finns många uppgifter att utföra; de arbetstillfällen som skapas kommer successivt att uppvärderas. De kräver rejäla kunskaper i bland annat miljö.
De svenska bostadsföretagen bör i detta avseende uppmuntras att ta ett nödvändigt ansvar. Källsortering finns i dag i olika former. Några är permanenta, andra provisoriska. En del av detta är bra, annat är dåligt. Inget bostadsbolag har dock möjligheter att klara fullständig kretsloppsanpassning, hyresgästerna måste med all sannolikhet ta ett större ansvar.
Det är möjligt att skapa en organisation som kan anpassas till framtidens utökade behov inom detta område. Långsiktighet och gemensamt ansvar är nyckelord. Fastighetsanställd personal är bostadsbolagens förlängda armar. De är bostadsområdenas experter och kan fungera som stöd i detta arbete. I framtiden kommer detta att bli en oavvislig del av boendet.
Med initialt stöd av samhället kan bostadsbolag, fastighetsanställd personal och hyresgäster organisera och ta ansvar för ett bra system som bättre tillfredsställer dessa behov.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kretsloppsanpassad sophantering/källsortering i bostadsområdena i utvecklat samarbete mellan bostadsbolag, anställda och hyresgäster.
Stockholm den 7 oktober 1996
Birgitta Gidblom (s) Sylvia Lindgren (s)