Kunskaperna om våtmarkernas betydelse för vattenkvaliteten
har ökat betydligt under de senaste åren. I en nyligen
presenterad doktorsavhandling (Stålnacke, 1996) beräknas
kväveretentionen (kvävereningen) vara 25 % för t.ex. Lagan.
Inom Lagans avrinningsområde är variationen stor. I vissa
delområden långt från mynningen är retentionen över 50 %
medan den närmast kusten är praktiskt taget försumbar.
Av den nämnda avhandlingen framgår också att jordbruksmarken bidrar
med lika mycket kväve till Östersjön som alla andra källor tillsammans.
Större hänsyn måste tas till dessa fakta så att åtgärder sätts in där effekten
blir bäst för våra kustvatten.
En del av Sveriges jordbruksmark bidrar endast marginellt till havsför-
oreningarna. Inom sådana områden borde de generella föreskrifterna vara
tillräckliga. I vissa kustområden är läckaget däremot oacceptabelt högt trots
att man följer gällande föreskrifter och regler. En möjlig väg är att
ytterligare
skärpa bestämmelserna i dessa områden. I det enskilda fallet kan det
emellertid innebära att de sammantagna kraven kommer att bli mycket
långtgående.
Det finns därför anledning att också pröva ett system som ger den enskilde
större frihet att själv välja och kombinera de åtgärder som ger bra
miljöeffekt. En markägare som vill satsa på t.ex. våtmarksrening kan med
nuvarande regler inte få lindrigare miljökrav i något annat avseende även om
våtmarkens miljöeffekt blir väsentligt mycket större än effekten av alla
obligatoriska åtgärder tillsammans. Det saknas med andra ord en morot i
systemet.
Kartlägg potentiella
våtmarker
För att underlätta våtmarksrestaurering krävs vidare klara
signaler till kommuner och länsstyrelser så att en mer
strategisk vattenplanering kommer till stånd. I synnerhet bör
sådana uppdrag ges till kustkommunerna i södra Sverige. En
kartläggning av potentiella våtmarker och av vilka
genomförandemöjligheter som finns bör genomföras snarast.
Det är rimligt att kommun och stat svarar för planeringskostnaderna. I
vissa fall krävs t.ex. en prövning enligt vattenlagen, något som knappast den
enskilde markägaren vill finansiera. Ett enklare förfaringssätt bör dessutom
införas.
Översyn av EU:s miljöstöd
Vidare måste initiativ tas till en översyn av reglerna för EU:s
miljöstöd när det gäller ersättning för våtmarker.
Utgångspunkten måste vara att stödet i större utsträckning
riktas till särskilt miljökänsliga områden.
Med nuvarande regler måste våtmarkerna ligga på åkermark vilket är en
kraftig begränsning av möjligheterna att utnyttja denna stödform. De flesta
potentiella våtmarkerna i Hallands jordbruksbygd ligger t.ex. utanför åker-
marken. Reglerna bör därför ändras så att våtmarken huvudsakligen måste ta
emot vatten från åkermark, men inte nödvändigtvis vara belägen på åker.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att styra miljöinsatser till de åtgärder som ger bäst effekt,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om strategisk vattenplanering,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om reglerna för miljöstöd när det gäller ersättning för våtmarker.