Arsenal 250
Banverket har besprutat banvallar med olika bekämpningsmedel sedan fyrtiotalet. Man bedömer att ogräs på banvallarna - och inte minst på spåren - är en säkerhetsrisk. För närvarande använder man bland annat ett bekämpningsmedel som heter "Arsenal 250" som består av imazapyr. Detta är ett s.k. rörligt ämne som kan sprida sig i vatten- och marklagren och föras vidare utanför användningsområdet. Eftersom konsekvenserna av dess användning fortfarande inte är helt klarlagda så har Banverket endast tillstånd att använda detta medel till och med 1997. Kemikalieinspektionen menar att det kan finnas en risk för kontaminering av yt- och grundvatten. Rörlighet kan enligt Kemikalieinspektionen även innebära risk för ackumulering i jord eftersom nedbrytning av ämnet går mycket långsamt. I Arsenal 250 ingår även en viss mängd nonylfenoletoxylater som är direkt giftiga för fisk, evertebrater och alger. Nonylfenol är ett hormongift, som liknar det kvinnliga könshormonet östrogen. Hormongifter har uppmärksammats alltmer i debatten och borde förbjudas.
Kommuner har överklagat
Fem kommuner har via miljö- och hälsoskyddsnämnderna beslutat att förbjuda användningen av Arsenal 250 inom deras kommuner. De har hänvisat till den s.k. substitutionsprincipen, som återfinns i lagen om kemiska produkter 5 § och 16 § i samma lag som anger att: "...tillsynsmyndighet får meddela de förelägganden och förbud som behövs i enskilda fall för att denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen skall efterlevas." Denna lag syftar till att förebygga och skydda människors hälsa och miljön från skador. Miljönämnderna har i sina överklaganden menat att Banverket sedan 1991 har använt två andra bekämpningsmedel med glyfosat, ett mindre osäkert ämne, som verksamt ämne. Glyfosat kan ha en väldigt varierande nedbrytningstid i jord och den är endast verksam på plantan i sig, medan Arsenal 250 angriper plantorna i jorden och ger en mer bestående effekt. Vissa kommuner har även beslutat om förbud av besprutning med bekämpningsmedlet Roundup som har glyfosat som verksamt ämne. Som skäl har man anförts att de områden man avser att bespruta beträds av allmänheten. Banverket har överklagat besluten till länsstyrelsen i samtliga fall och fått rätt mot kommunerna. Länsstyrelsen anför att tidigare använda medel inte är jämförbara med Arsenal 250 eftersom de verkar på olika sätt. Vidare anför man att Arsenal 250 faktiskt är ett godkänt bekämpningsmedel och att det sålunda saknas laglig grund för kommunerna att förbjuda medlet. Länsstyrelserna anför slutligen, i linje med vad Banverket självt menar, att 5 § i lagen om kemiska produkter inte är tillämplig eftersom det enligt lag är förbjudet att beträda järnvägsområde oavsett om det är inhägnat eller ej. När besprutning sker, går det dessutom att undvika skador på människor genom att man informerar innan och tillämpar andra särskilda åtgärder.
Stärk kommunerna i den rättsliga prövningen
Trots att de fem kommunernas miljönämnder i samtliga fall förlorat den rättsliga prövningen har de anfört mycket goda skäl. De har dels visat på ett alternativt ämne, dels påpekat att det finns risk för skador på människor eftersom de kan komma att beträda område under besprutning som inte är inhägnat. Att medlet Arsenal 250 dessutom är tidsbegränsat av Kemikalieinspektionen för användning eftersom man inte är helt säker på konsekvenserna av dess användning, är ytterligare ett skäl som talar för att kommuner som vill ha en särskilt hög säkerhetsstandard för sina invånare ska kunna ha detta. Kommuner som betonar arbetet med Agenda 21 och lägger ner stor möda på att försöka skapa villkor för en långsiktigt hållbar utveckling ska belönas - inte motarbetas! Det är uppenbart att lagen om kemiska produkter 5 och 16 §§ inte är tillämplig när det gäller banvallsbesprutning. Med det resonemang som Banverket fört om att ett medel är godkänt och därför inte bör bytas ut, kan substitutionsprincipen eller 16 § inte tillämpas alls på godkända preparat. Om miljönämnderna bedömer att de inte vill ta en risk, ska detta respekteras. Deras bedömning grundar sig på oron för vissa osäkra utfall med användandet av medlet Arsenal 250, som gör att en viss försiktighet från miljönämndernas sida är rimlig. Deras främsta omsorg gäller kommuninvånarnas hälsa och miljön. Banverket å sin sida prioriterar självfallet säkerheten på järnvägsspåren - men beaktar kostnaderna för denna. Därför är man inte beredd att införa mekanisk rensning i särskilt känsliga områden, och därför är man inte heller beredd att använda ett medel som angriper själva plantorna och därmed kräver ökad (mer kontinuerlig) insats. Vi anser att kommunerna bör få möjligheter att förebygga eventuella skador på hälsa och miljö genom att stoppa användningen av kemiska produkter som är förknippade med risker i form av exempelvis långsiktigt osäkra konsekvenser. Detta måste ske genom en skärpning av de båda ovan nämnda paragraferna i lagen om kemiska produkter, eller eventuellt genom ett tillägg i samma lag. Vi föreslår att riksdagen begär att regeringen återkommer med en lagändring som uppfyller de mål vi ovan beskrivit. Vi föreslår även att banvallsbesprutning i Sverige utreds så att riksdagen ges möjlighet att återkomma i frågan.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i lagen om kemiska produkter i enlighet med vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utredning om banvallsbesprutning i Sverige.
Stockholm den 6 oktober 1996
Elisa Abascal Reyes (mp) Gudrun Lindvall (mp)
Gotab, Stockholm 1996