Emån, som under århundraden utgjort en kraftkälla för och
en pulsåder i de bygder den passerar, är sydöstra Sveriges
största vattendrag. Emån är idag klassad som riksintresse i
den fysiska riksplaneringen och ingår i naturresurslagen som
ett vattenområde där nybyggnation för kraftändamål inte får
ske. Vissa delar av Emåns avrinningsområde är utpekade
som riksintresse för friluftslivet och kulturmiljövården.
De höga natur- och kulturvärdena gör att området har stor potential för bl.a.
ekoturism och rekreation.
Under årens lopp har ett stort antal inventeringar och
undersökningar gjorts i Emåns avrinningsområde. Ett antal
punktinsatser har gjorts för att förbättra delar av områdets
kvalitet. Dock återstår att sanera Jungnerholmarna i Fliseryd
från kadmium, bly m.m. (Se särskild c-motion av Sivert
Carlsson).
Nu behövs en helhetssyn, en helhetsbild på Emån och dess framtid. En
total bild av Emåns situation, en total bedömning av nödvändiga åtgärder och
insatser, en total bild av nyttjandeintressena och på sikt en total
miljöanpassad restaurering. Regeringen bör medverka till framtagande av en
nationell restaureringsplan för Emåns vattensystem och att medel för
genomförandet anvisas.
Detta bör ges regeringen till känna.
Länsstyrelserna i Kalmar och i Jönköpings län arbetar med att ta fram en
regional miljöstrategi, vilken skall tillämpas inom avrinningsområdet. Under
år 1995 har ett samarbetsprojekt, med Emån som den sammanhållande
länken, bildats och knutits till detta arbete. I projektgruppen, som kallas
Emåprojektet, ingår förutom ovannämnda länsstyrelser bl.a. även
representanter för de åtta kommunerna inom Emåns avrinningsområde,
representanter för lantbruk, fiske, hembygdsrörelse m.fl. Särskild lednings-
grupp har utsetts. Projektet stöds aktivt av bl.a. Naturvårdsverket och
Fiskeriverket.
Målsättningen för projektet är bl.a. att
- främja en långsiktig och hållbar samhällsutveckling inom
ramen för uppställda miljömål,
- bevara och utveckla ett natur-, kultur- och odlingslandskap
med rik biologisk mångfald,
- främja näringslivsutvecklingen i Emånområdet bl.a. med
inriktning mot jord- och skogsbruk, fiske och turism,
- stödja lokala initiativ som utvecklar och nyttjar områdets
unika natur- och kulturresurser.
Arbetet bedrivs inledningsvis i ett antal arbetsgrupper, som
skall hantera möjligheter och problem inom olika områden.
Ambitionen hos de olika gruppernas medlemmar är hög och
arbetet mycket seriöst när det gäller insatser för att främja en
långsiktig och hållbar samhällsutveckling inom ramen för
uppställda miljömål.
Arbetsgruppen "Jord- och skogsbruk" har exempelvis beslutat att inom
varje kommun utmed Emån samla alla berörda markägare och informera om
projektet, samtidigt som det klargörs att det är den enskilde markägarens
initiativkraft som behövs för att skapa en förändring.
Som ett bra exempel på denna lokala, förankrade och nära arbetsmetod kan
nämnas projekt "Vattendraget" mellan tolv markägare i Högsby kommun.
Gruppen har under innevarande skötselsäsong fört journalanteckningar över
på vilket sätt de odlat sina marker, som ligger intill de två små vattendrag,
som mynnar i huvudfåran Emån. Samtidigt har de själva provtagit
vattenkvalitén i bäckarna för att ha som kalibrering.
Lantbruksenheten i Kalmar har ombetts att utifrån detta underlag ge enskild
rådgivning om näringsbalansberäkningar och upprätta åtgärdsplaner enligt
den s.k. Kalmarmodellen, vilken kännetecknas av "Miljöhusesyn" i steg 1,
"Miljöplan" i steg 2 och "Detaljplaner" i steg 3. I steg 1 gör
lantbrukaren/företaget egen genomgång med hjälp av checklistor, i steg 2
görs besök av rådgivare som går igenom miljöhusesynen, inventerar och
upprättar åtgärdsförslag m.m. Steg 3 innehåller detaljplaner, arbetsmiljö,
vattenplanering m.m.
De utmärkande faktorerna i ovan beskrivna projekt är att
- Initiativet kommer från den enskilde,
- Samarbetet sker på lokal nivå i en större grupp, som "drar
åt samma håll", i det geografiska området,
- Myndigheternas kompetens tillgodogörs utan upplevelse
av krav och pekpinnar.
Ovanstående är ett bra exempel på hur lokala initiativ kan
och bör stödjas för att främja en långsiktig och hållbar
samhällsutveckling inom ramen för uppställda miljömål.
Andra exempel finns också. Gemensamt är vikten av en
personlig och individuell rådgivning för att få till stånd en
förändring i positiv riktning beträffande kväveläckage m.m.
Nya och effektiva åtgärder måste tas fram. För att åtgärderna skall
upplevas som miljömässigt motiverade och vara kostnadseffektiva krävs att
de blir mer lokalt anpassade, att det enskilda initiativet uppmuntras och att
lokal/regional kompetens används. På så sätt torde sambandet mellan
vidtagen åtgärd och visad effekt bättre kunna klarläggas och upplevas.
Därmed ökar drivkraften att genomföra åtgärden. Erfarenheter visar också att
tillsynsbesök är det bästa uppföljningsinstrumentet. Tillsynsarbetet lider dock
av en splittrad lagreglering, vilken bör ses över.
Nya initiativ, nya åtgärder och nya, mer lokalt anpassade arbetsmodeller
liknande de ovan beskrivna, behöver stödjas, utvecklas och spridas. Såväl
Naturvårdsverket som Jordbruksverket vidimerar också att den personliga och
individuella rådgivningen och uppföljningen är viktiga i arbetet för att få en
positiv förändring till stånd när det gäller en miljömässigt hållbar
samhällsutveckling, såväl i Emåns vattenområde som generellt i landet. Med
ovannämnda exempel "Vattendraget" och "Kalmarmodellen" och med ovan
skisserad arbetsordning som bakgrund, framstår behovet av ökade medel till
såväl den kommunala sektorn som till den regionala som stort och påtagligt.
Lämplig finansieringskälla bör programmet för omställning till hållbar
utveckling eller programmet för samarbete och utveckling inom Östersjö-
regionen kunna vara.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en nationell restaureringsplan för Emåns vattensystem samt medel
för densamma,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av ytterligare medel till kommuner och regioner, för stöd
till nya och effektiva åtgärder i miljöarbetet och specifikt i arbetet för att
minska kväveläckaget,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om finansiering inom ramen för programmet för hållbar utveckling
eller inom ramen för programmet för samarbete och utveckling inom
Östersjöregionen.