Redan 1975 beslutade riksdagen att producenten har ansvar
för sina varor även som avfall. Detta beslut har dock lett till
mycket få beslut i praktiken. Nästan 20 år senare kom
kretsloppspropositionen. Som en följd av den infördes en
möjlighet för regeringen att besluta om producentansvar för
vissa varugrupper. Producentansvar har sedan införts för
förpackningar, tidningar och däck.
Tidigare hade kommunerna samlat in glas och papper. I många kommuner
bedrevs ett ambitiöst miljöarbete med väl utbyggd källsortering, men i och
med införandet av producentansvaret ändrades kommunernas ansvarsområde
från grunden. Detta har inte varit problemfritt.
Insamlingen av de produkter som omfattas av producentansvaret bedrivs
av materialbolagen Plastkretsen AB, Svensk Kartongåtervinning AB,
Returwell AB, Svenska Metallkretsen AB, Pressretur AB, Svensk
Glasåtervinning AB och Svensk Däckåtervinning AB. Insamlingssystemen är
under uppbyggnad och har inte hunnit sätta sig ännu. Systemen måste byggas
ut innan en slutlig utvärdering av resultatet kan ske. Utbyggnaden har
fördröjts av att det varit lång leveranstid för själva behållarna, problem att
hitta platser för behållarna och långa utdragna samråd med kommunerna.
Andra problem har varit oklarheter vad som ska räknas in i plaståter-
vinningen och problem med EU-notifiering.
I många kommuner finns ett missnöje med att materialbolagens insamling
inte kommit igång fortare. De allra flesta är dock överens om att de vill
behålla ett odelat producentansvar i framtiden.
Ett led i konsumenternas stigande miljöintresse är god motivation att käll-
sortera. Konsumenterna ställer krav på att insamlingssystemen ska fungera
och att de ska omfatta fler fraktioner.
Mål för insamlingen
Många av de fraktioner som omfattas av producentansvaret
hade redan 1992, i samband med att kretsloppspropositionen
presenterades, relativt höga insamlingsnivåer. I flera fall
hade ambitiösa kommunpolitiker sett till att mer samlades in
än målen. Det är därför dags att revidera målen och skärpa
dem.
Miljömål för återanvändning eller återvinning av förpackningar
Förpackningsslag
Miljömål i viktprocent
Av materialbolag och dylikt
uppskattad nivå
1992
1994
Aluminium
ej dryckesförpackningar
50 % återanvändning
materialåtervinning
---
---
Papp, papper och kartong
30 % återanvändning eller
materialåtervinning
---
5-10 %
Wellpapp
65 % återanvändning
67 %
74 %
Plast, ej PET-flaskor
30 % materialåtervinning
---
ca 5 %
Stålplåt
50 % återanvändning
---
ca 25 %
Glas för öl och läsk
95 % återanvändning
ca 100 %
97 %
Glas för vin och sprit
fyllda i Sverige
90 % återanvändning
ca 90 %
84 %
Övriga förpackningar av
glas
70 % återanvändning
55 %
56 %
Aluminiumburkar
90 %
85 %
91 %
PET-flaskor (som återfylls)
90 %
50 %
85 %
PET-flaskor (som
återvinns)
Saknas
---
80 %
Källa: Naturmiljön i siffror, Femte upplagan.
Inför producentansvar för
batterier och miljöfarligt
avfall!
Många av de produkter som omfattas av producentansvaret
hade redan tidigare en hög insamlingsprocent. Det är ganska
betecknande att man valt att börja med de produktkategorier
som redan samlades in i hög utsträckning och dessutom är
förhållandevis lätta att samla in. Vi anser att angreppssättet
borde vara att prioritera de mest miljöbelastande
produkterna. Vi föreslår att producentansvar för batterier
snarast införs. Det förslag som presenteras i SOU 1996:8
Batterierna - en laddad fråga anser vi vara bra och
genomtänkt. Vi anser att regeringen bör återkomma med ett
förslag till producentansvar för batterier i enlighet med
utredningens förslag.
Likaså borde ett producentansvar snarast införas för det miljöfarliga
avfallet. I och med krav på allt bättre och renare behandling av avfallet finns
risk att behandlingskostnaderna ökar. Det är därför angeläget att införa
producentansvar på MFA, eftersom behandlingskostnaderna då blir inbakade
i priset och risken minskar för att dessa produkter hamnar på ställen där de
inte kan tas om hand på ett för miljön så bra sätt som möjligt. För vissa
produkter, till exempel smörjoljor, är det angeläget att producentansvaret
införs snabbt. I smörjoljor anrikas såväl PAH (polyaromatiska kolväten) som
tungmetaller under användning och det är viktigt att de hanteras på ett
miljömässigt riktigt sätt. Vi anser att regeringen bör återkomma till riksdagen
med ett förslag till producentansvar för miljöfarligt avfall.
Producenterna måste ta sitt ansvar och genomföra ett seriöst och
målinriktat arbete för att kretsloppsanpassa sina produkter. De måste gå
igenom alla ämnen och material som produkten består av och byta ut dem
mot mindre miljöbelastande ämnen och material, enligt substitutions-
principen. Ibland kommer det att vara nödvändigt att utveckla nya produkter
eller hela koncept. Uttjänta delar och material måste ingå i de nya
produkterna. Varornas miljöfarlighet måste minska bl.a. för att de material
som varorna är uppbyggda av ska kunna ingå i kretslopp. Därför behövs en
utvidgad tillämpning av substitutionsprincipen.
Inför generellt
producentansvar!
I övrigt anser vi att ett generellt producentansvar bör införas
för att ge incitament till en mer miljöeffektiv
produktutveckling. Därför föreslår vi att regeringen ges i
uppdrag att ta fram ett förslag till generellt producentansvar
till år 2000. Dispens ska kunna ges för vissa områden.
Vi föreslår vidare att regeringen skall ge Kemikalieinspektionen i uppdrag
att mer aktivt utnyttja substitutionsprincipen som grund för att ställa konkreta
och tvingande krav om en skyndsam avveckling av kemikalier.
Nuvarande insamling
Antalet återvinningsstationer ökar hela tiden. I januari 1996
presenterades Naturvårdsverkets rapport "Producentansvar -
det första steget". I rapporten utvärderas systemen för
producentansvar för förpackningar. Någon färsk samlad
statistik för insamlingsnivåer och antal kommuner som har
fungerande insamling finns inte. Följande uppgifter har
inhämtats från respektive materialbolag i slutet av augusti
1996. Kraven för insamling har redan uppnåtts av Svensk
Glasåtervinning AB och Returwell AB. Övriga
insamlingssystem byggs ut för närvarande.
Svensk Glasåtervinning är idag etablerad i samtliga svenska kommuner.
Antalet återvinningsstationer är 6 400 och insamlingsnivån är 75 %, vilket
innebär att det överskrider kravet på 70 % till 1997. Insamlingen av glas har
ökat explosionsartat under året, vilket troligen beror på att det nu är möjligt
att sortera glaset efter färg överallt.
Plastkretsen uppger att enligt en prognos kommer man att ha
återvinningsstationer i 150 kommuner den 1 oktober 1996. Hur många
återvinningsstationer man har är oklart. I dagsläget samlar man in ca 7-8 %
av den plast som omfattas av förordningen och man räknar med att samla in
10-15 % den 1 januari 1997 och då vara etablerad i alla kommuner. 50 % av
den totala insamlade förpackningsmängden av plast är industri- och handels-
förpackningar, som aldrig når ut till konsument, bl.a. transportfilm runt
lastpallar.
Svensk Kartongåtervinning har avtal med drygt 260 kommuner. Antalet
återvinnings-stationer är idag ca 6 000 och man räknar med att ha 7 000 vid
full utbyggnad. Den insamlade mängden är idag 30 %, jämfört med målet på
65 % 1997.
Returwell har lika många återvinningsstationer som Svensk Kartong-
återvinning, eftersom dessa fraktioner samlas in på samma ställen. Den helt
dominerande delen av den wellpapp som samlas in kommer från industri och
butik. Idag samlas 75 % av all wellpapp in, vilket betyder att målet på 65 %
till 1997 har uppnåtts.
Metallkretsen har insamling i 200 kommuner. Det är oklart hur många
återvinningsstationer som finns idag, men då systemet är utbyggt ska Metall-
kretsen ha återvinningsstationer på 8 000 platser. Förutom den aluminium
och stålplåt som samlas in finns också specialinsamling av gamla färgburkar
hos färghandlare. I vissa kommuner har man uppnått målet 70 %, i andra
kommuner har insamlingen just börjat.
Pressretur samlar in sålda dags- och journaltidningar i alla kommuner. En
stor del av insamlingen sker vid grind och port. Idag samlas ca 70 % av
tidningarna in.
Svensk Däckåtervinning samlar in däck från däckåterförsäljare.
Insamlingen kommer inte att finnas i samtliga kommuner ens då systemet är
fullt utbyggt. I Stockholmstrakten delar flera kommuner på samma
återvinningsstation. I Norrland används ambulerande återvinningsstationer,
som flyttas runt i olika kommuner under de säsonger då byte sker mellan
sommar- och vinterdäck.
Olika syn på problem med
insamlingen
Vissa kommuner vill reglera samråden kring utplacering av behållarna i
lag. Materialbolagen anger långa utdragna samråd om placering av
behållarna som ett problem, och vill inte reglera samråden i lag.
Kommunerna uppfattar informationen från materialbolagen till
konsumenterna som dålig och osynkroniserad.
Materialbolagen ser det som ett problem att bygglovsprövning för
behållarna är obligatorisk i vissa kommuner, men inte i andra.
Ge materialbolagen en
rättslig ställning
Det är ett problem att materialbolagen inte har någon rättslig
ställning. Eventuella krav måste därmed ställas på
producenterna. För att råda bot på detta föreslår vi att
följande paragraf införs i renhållningslagen.
6 c Ett materialbolag eller annan som åtar sig att helt eller delvis fullgöra
producenters ansvar enligt föreskrift som meddelats med stöd av 6 § svarar
vid sidan av producenten för att ställda krav uppfylls.
Reglera samråden
Vi anser att samråden mellan materialbolagen och
kommunerna behöver regleras. Därför föreslår vi att följande
paragraf införs i renhållningslagen.
6 d Innan ett insamlingssystem byggs upp eller förändras i något avseende,
skall materialbolagen samråda med varandra och med kommunen så att ett
samlat insamlingssystem kan åstadkommas. Detta betyder till exempel att
samråd måste ske inför upphandling.
Kommunen kan alltid begära att samråd skall ske en gång per kalenderår.
Då bör vid behov frågor som rör ansvarsfördelning mellan kommuner och
avfallshanteraren diskuteras, såsom information till hushåll och andra
förbrukare, renhållning kring insamlingsplatser, snöröjning m.m.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till lag om producentansvar
för batterier, i enlighet med vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till lag om producentansvar
för miljöfarligt avfall, i enlighet med vad som anförts i motionen,
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till lag om generellt
producentansvar, i enlighet med vad som anförts i motionen,
4. att riksdagen hos regeringen begär att den ger Kemikalieinspektionen i
uppdrag att mer aktivt utnyttja substitutionsprincipen,
5. att riksdagen beslutar att en ny 6 c § införs i renhållningslagen, i
enlighet med vad som anförts i motionen,
6. att riksdagen beslutar att en ny 6 d § införs i renhållningslagen, i
enlighet med vad som anförts i motionen.
Stockholm den 6 oktober 1996
Gudrun Lindvall (mp)
Elisa Abascal Reyes (mp)
Eva Goës (mp)
Per Lager (mp)