Att bedriva ett långsiktigt och hållbart miljövårdsarbete måste vara den övergripande målsättningen i all verksamhet. En gemensam grundsyn bestående av basfakta och målsättning måste finnas tillgänglig att utgå från.
Det målinriktade och målmedvetna miljöarbetet hämmas av att tid, krafter, energi och pengar används åt att diskutera vem som har "rätt" värden. Inom exempelvis transportsektorn finns det en uppsjö av aktörer, var och en med sina egna mät- och beräkningsmetoder, kunskaper, intresse- och ansvars- områden m m, t ex Svensk Bilprovning, Statistiska centralbyrån, Vägverket, Naturvårdsverket, Statens meteorologiska och hydrologiska institut, Statens järnvägar, Väg- och transportforskningsinstitutet, Institutet för vatten- och luftvårdsforskning och hela den tillverkande bilindustrin.
Ett aktuellt exempel är motsättningarna mellan å ena sidan Naturvårds- verket och å andra sidan Svenska Vägföreningen och Bilindustriföreningen.
Svenska Vägföreningen och Bilindustriföreningen presenterar resultatet av långsiktiga mätningar utförda och utvärderade av SMHI och IVL, vilka visar att halterna av kväveoxider i tätorternas luft stadigt minskar. Halterna har minskat med 30-40 procent under den senaste 10-årsperioden. Man förklarade denna förbättrade luftkvalitet med att alla nya bensindrivna personbilar från och med årsmodell 1988 är utrustade med katalysatorer som vid körning med uppvärmd motor tar bort upp till 95 procent av de giftiga ämnena ur avgaserna. Kväveoxidutsläppen från personbilarna, nya avgasrenade såväl som äldre orenade sammantaget, har därmed minskat med 47 procent sedan 1980. Kväveoxidutsläpp från dieseldrivna lastbilar har under samma tid minskat med 26 procent.
Statens naturvårdsverk tillbakavisar dessa uppgifter. Istället för att använda sig av faktiskt uppmätta värden använder man sig av en beräkningsmodell som påvisar att halterna visserligen bör sjunka när allt fler bilars avgaser renas på katalytisk väg, men inte på långt när så mycket som Vägföreningen och Bilindustriföreningen påstår. Naturvårdsverket anser att personbilarnas kväveoxidutsläpp endast har minskat med 27 procent sedan 1980 och att de tunga lastbilarnas kvävoxidutsläpp har ökat med 9 procent.
Att driva ett framgångsrikt och långsiktigt miljöarbete när olika aktörer har olika ingångsvärden är svårt. Hela miljödebatten förlamas när man istället för att arbeta konstruktivt mot gemensamma mål ödslar krafter på att strida om vem som använder rätt mät- eller beräkningsmetod.
Det är av övervägande vikt att aktörerna snarast kommer överens om när mätningar av de faktiska förhållanden som beskriver nuläget skall användas och när en beräkningsmetod istället är mer rättvisande. Detta kan uppnås genom att en kommission, en ny kunskapsplattform med ett samordnat synsätt som kan styra samtliga aktörers verksamhet, tillsätts. Detta leder till ökad målmedvetenhet i miljöarbetet, samtidigt som tillförlitligheten hos uppmätta/beräknade värden i motsvarande grad ökar.
Man måste också enas om vilka metoder och arbetssätt som skall användas för att komma fram till dessa mät- och beräkningsresultat. Utan samförstånd angående nuläget kan inga realistiska mål för miljöarbetet sättas upp, vare sig kortsiktiga eller långsiktiga. Utan enighet kring kontrollpunkter och kontrollinstrument har man heller ingen möjlighet att veta om eller när dessa mål har uppnåtts. Därmed omintetgörs den kunskaps- och erfarenhetsökning som leder till ett alltmer framgångsrikt miljöarbete.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en opartisk kommission.
Stockholm den 6 oktober 1996
Karin Starrin (c)